
I slutet av sommaren i fjol hittade jag den här larven. Vad är det för något?
Det är larven av en nattfjäril som heter lönnaftonfly, Acronicta aceris. Den lever på flera olika lövträd, bland annat lönnar, hästkastanj och bok.
– Andreas Nord
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

I slutet av sommaren i fjol hittade jag den här larven. Vad är det för något?
Det är larven av en nattfjäril som heter lönnaftonfly, Acronicta aceris. Den lever på flera olika lövträd, bland annat lönnar, hästkastanj och bok.
– Andreas Nord

En gräshoppa satt i mitt sovrumstak en dag i somras. Min man tag varsamt ner den med hjälp av ett papper och ett durkslag och vi släppte ut den. Den flög genast och satte sig på husväggen. Den var så vacker och så stor. Jag har aldrig sett något liknande, och även när jag letar på internet hittar jag ingen gräshoppa i denna storlek. Vad är det för något?
Bilden visar grön vårtbitare, Tettigonia viridissima. Det är en vanlig vårtbitare, men trots att den är så stor och iögonfallande får man leta litet för att hitta den. De är nämligen nattaktiva! Under ljumma sommarkvällar, när vi säger att det är syrsor som spelar, är det i själva verket gröna vårtbitaren som är i farten. Ert djur är en hane, vilket man ser på de långa vingarna. Honan är litet kortare vingar, och dessutom ett krökt äggläggningsrör som sticker ut från bakänden.
Det lättaste sättet att skilja vårtbitare och gräshoppor åt är att titta på antennerna. Vårtbitare har långa och slanka antenner, medan gräshoppor alltid och utan undantag har korta och tjocka antenner. Det gäller även ’jättestora’ gräshoppor som till exempel vandringsgräshoppa (Locusta migratoria), som ibland hittas i Sverige. En annan skillnad är att alla vårtbitare är rovdjur, medan alla gräshoppor är växtätare.
– Andreas Nord
Stort tack för ert svar. Jag är mycket tacksam.
Vad är det för mask som jag hittade i toaletten, före mitt toalettbesök? Jag hade knappt varit hemma på en vecka och skulle gå på toaletten när jag kom hem, då jag såg den ringla på toalettens botten.
Bilderna du skickade är litet svåra, men videon ger mer tydlighet. Av vad jag kan se, rör det sig om en så kallad ’badrumsmask’. De är släktingar till våra vanliga daggmaskar och i Sverige finns två olika arter, Dichogaster bolaui och Dichogaster saliens. Ingen av dem hör hemma hos oss från början, utan härstammar troligen från Västafrika. Numera är de dock spridda över hela världen, och upptäcktes i svenska hem för flera decennier sedan.
Hos oss lever de framförallt i avloppen i badrum. Det kan därför hända att de kommer upp ur toaletterna i bland. Trots att de trivs bättre i avloppet än i jorden, är badrumsmaskar inte ett tecken på att det är smutsigt eller att vi har dålig hygien. De är heller inte skadliga för oss på något sätt. Däremot är badrumsmaskar beroende av vårt avfall för att överleva. De är nämligen, precis som vanliga daggmaskar, nedbrytare.
– Andreas Nord
Tusen tack för att ni tog er tid att svara mig. Detta lugnar mig otroligt mycket. Vi trodde att vi hade fått mask i magen!

Är en stickling lika gammal som moderplantans ålder? Låt säga att en krukväxt är 50 år gammal, blir då sticklingen 50 år från början, eller räknas åldern från när sticklingen gror?
Sticklingen och moderplantan är genetiskt sett identiska och räknas som samma individ. Så om du har en krukväxt från år 1976 och tar en stickling, så är sticklingen alltså redan 50 år gammal. Men det kan vara värt att anteckna att en stickling togs år 2026 och att den kom från moderplantan X. Sådan information är ofta värdefull.
– Sofie Olofsson

Den här växten växte vid strandkanten vid en sjö som jag vid i somras. Kan jag få hjälp att identifiera vad det kan vara? Är den giftig?
Det är sprängört, Cicuta virosa. Bör inte ätas, men utöver det finns ingen anledning till oro. Här kan du läsa mer om sprängört.
– Torbjörn Tyler

Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk!
Väl mött efter helgen,
Expertpanelen


På min tomt i Väsby Torp utanför Alunda i Uppland har jag några stora och otrevligt taggiga träd som tydligen sprider frön. På sensommaren får jag gå omkring och ta bort årets nykomlingar som spritt sig och redan hunnit bli omkring 1 meter höga. Det största trädet är 8 meter högt, brett och med flera stammar. Jag har sökt på nätet. Det närmaste jag har kommit är någon form av korstörne, men det finns bilder som talar mot detta. Likaså är jag inte övertygad om att det är en japansk djävulsklubba (Aralia elata). Hoppas på hjälp att få en trovärdig artbestämning av mitt icke-älskade träd.
Kanske är det rosenrobinia, Robinia hispida?
– Torbjörn Tyler
Jag tror att du har en robinia, Robinia pseudoacacia, på din tomt. Den kommer ursprungligen från norra USA, men förekommer i Sverige sedan cirka 100 år tillbaka. Den har hög risk att bli en invasiv växt, så du gör rätt i att hålla ögonen på den.
– Sofie Olofsson

Vi bor i ett gammalt nyrenoverat hus på landet i Närke. Vi hittade en ljusbrun (ej glansig) insekt, drygt en centimeter lång, i vårt sovrum vid tre tillfällen i februari . Det vekar som om insekten sökt sig till vår kraftiga läslampa då de satt sig på sänggavelns tyg. Jag är orolig för att att det är en mal som följt med från Schweiz där vi bodde tidigare, men det ser inte riktigt så ut när jag googlar. Tacksam för hjälp!
Fjärlen är ett humlemott, Aphomia sociella. Det är en hane, som är ljusare än honan. Den har tydligen kläckts i förtid, men det är en art som gärna håller till i våra bostäder om det finns (fanns) getingbo eller liknande i närheten.
Bengt Å. Bengtsson, gästexpert

Jag var ute på promenad i slutet av mars, och följde då en stig mellan Barsebäckshamn och Sjöbobadet i sydvästra Skåne. När jag passerade ett vassområde så hoppade en padda fram intill stigen. Jag tror att det är en strandpadda, men jag är inte säker. Kan ni hjälpa till?
Det är en vanlig padda, vilket man framförallt ser på att den saknar det gulvita streck som löper längs ryggraden på strandpaddan. Vanlig padda är dessutom kraftigare byggd och betydligt större än strandpadda – ungefär dubbelt så stor som vuxen, och byggd som en styrkelyftare medan strandpaddan är ganska slank.
Förr i tiden fanns strandpadda längs sträckan du promenerade, men nog knappast nuförtiden. Strandpadda är nämligen beroende av öppna och sparsamt bevuxna marker med många, grunda, småvatten. När bland annat strandängar och sandtäkter har tillåts växa igen, har strandpaddan missgynnats. Vanliga paddan är en habitatgeneralist som kan ta sig fram lite varstans, men det är svårare för strandpaddor.
Det har gjorts åtgärder för att gynna strandpadda på bland annat Järavallen, nära ditt promenadstråk, med någotsånär gott resultat. Det är också sannolikt att arten finns kvar i de centrala och norra delarna av Lundåkrabukten, även om det inte finns några moderna fynd därifrån.
– Andreas Nord

Jag undrar vad det är för någon insekt jag hittat. Den kröp på golvet, kroppen var en och en halv centimeter lång och de främre spröten var omkring en centimeter långa. Den hade massor av pyttesmå
ben på varje sida. Jag befinner mig i Halden i södra Norge.
Det här är faktiskt inte alls någon insekt – de har alla sex ben och bara tre kroppsdelar (huvud, mellankropp, och bakkropp). Du har istället hittat en gråsugga, som är något så ovanligt som ett landlevande kräftdjur. Eftersom det alltså är en liten kräfta, andas den med hjälp av gälar, som sitter på undersidan av kroppen. Detta gör att gråsuggor är fullständigt beroende av fuktiga platser, där mikroklimatet har så hög fuktighet att gälarna kan täckas av en tunn vattenhinna. Är det för torrt, dör de snabbt av uttorkning.
Din gråsugga ser ut att vara den vackra arten Porcellio spinicornis. I Sverige förekommer den hela Götaland, främst ganska nära kusten. Det är därför sannolikt att arten också finns i Halden. Jag gissar att den har kommit in med något som du har tagit in utifrån, som någon blomkruka eller ved från vedboden. Inomhus hittas gråsuggor främst i fuktiga källare. De är aldrig skadedjur.
– Andreas Nord
Kommentarer