Fråga en Biolog

Jag har och har haft besök av en Tjädertupp sedan november. Under den här tiden har vi blivit vädigt bekanta. Ingen tendens på att han skulle vara spelgalen än. Jag har sett den röda markeringen över ögat på senare tid har blivit mer påtagligt men inte svullen. Vad jag undrar är om det är den som kommer avgöra om han kommer att gå in i en spelperiod? Tror ni att han kommer att attakera oss i så fall? Hittils har han till och med kommit när jag har ropat på honom och faktiskt tagit äppelbitar ur nin nypa. Han får äppelbitar som han tycker är väldigt gott. Men jag ser att han äter på våra granar och blåbärsris.

Spelgalna tjädrar är ju i alla fall välkända, men allmänt tama tjädrar har jag inte hört om förut? Det man kan säga är väl att individer av de flesta arter kan bli tama, antingen genom att de föds upp av en människa eller att de i (mat)nöd söker sig till människor. När de ser att de får mat och inte själva blir uppätna kan de bli allt tamare. Om denna tamhet på något sätt skulle hänga ihop med spelgalenhet är en helt öppen fråga för mig.

Det vore faktiskt trevligt om du återkom efter våren och berättade hur det gick…

– Åke Lindström

Jag har inte heller någon större erfarenhet av tjädrar, även om jag träffat på en spelgalen en. Som vi slutligen lyckades köra ifrån i en trilskandes folkabuss. Men spelgalenhet måste väl vara någon form av överslag bland hormonerna, slarvigt uttryckt. Så jag tror inte heller att det har med denna tupps tamhet att göra. Däremot kan ju djur som inte är rädda för människor bli besvärliga när de blir könsmogna/brunstiga etc. Så Marianne har rätt i att hans beteende kan ändra sig under våren. Men eftersom han (i alla fall inte vad vi vet) inte är uppfödd av människor borde han inte ha några problem med artidentiteten s.a.s. Kanske tappar han helt intresset för äppelbitar under den perioden och syns inte alls till.

Hur som, det vore väldigt spännande att få veta hur det går.

– Bodil Enoksson

UPPDATERING:

Hej ni vill att jag skulle återkomma och berätta om vår tama tjäder som har varit här sedan i november. I dag är det den 19 maj. Han har återkommit många gånger sedan jag hörde av mig senast. Han blev aldrig spelgalen mot oss eller någon annan i vår lilla by. Vist både såg jag och hörde honom när han ” tränade” Och det var jätte kul. Han var så vacker. Tjäder har också vidgat sitt område och besökt fler mäniskor med sitt nyfikan sätt. Men har hela tiden åter kommit till oss. Under ett par dagar dick vi också besök av en tjäderhöna som var närgången ca 5 mm. Men såg dessa två aldrig tillsamans. Kanske hittade de varandra. I går roade han oss med ett besök jag målade långa bräder som jag lagt upp på två stolar de gjorde honom vädigt nyfiken så han satt på en av stolarna ett tag var lite orolig att han skulle sätta sig på de nymålade. De han torka innan ha satte sig på änden på en lång bräda som givet vis tippade och han ramlade av. Han går om kring och beter sig som en tamfåglar. I går tog vår sån en hel del bilder. Eftersom han är fotograf blev det väldigt bra närbilder på när han äter ”sina” äppelbitar. Kan tillägga att han ser lite sliten och mager ut och är inte alls lika glansig i fjädrarna. Kanske beror det på spel och parning. Tror inte han är sjuk.

Tack för uppdateringen! Det var roligt att höra!

– Expertpanelen

mars 11, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har ibland sett en del fiskebåtar som bl.a. och oftast har blåa tak. Kanske är mest i danmark. Fiskare jag har pratat med påstår att dom har blåa tak på grund av att inte fåglarna ska sätta sig på taken. Är fåglar rädda för eller på något sett inte intresserade av blå färg??

Tja, jag har inget bra svar på detta. Jag har inte hört att blå färg är avskräckande. Min kollega Martin Green känner inte till det heller. Sören Svensson [en senior forskare med mångårig erfarenhet] hade däremot hört om detta men tror inte på det. Exemplet han hört om var att man hänger blå nät över körsbärsträden.

– Åke Lindström

Det enda jag känner till som liknar det du berättar om är studier som visar att ljuset som reflekteras från bilar med mörka färger kan uppfattas av insekter som en vattenansamling, så att trollsländor som vill lägga ägg hamnar på stora parkeringar av misstag. Detta säger dock inte så mycket om fåglars beteende, tyvärr.

– Jessica Abbott

Jag har för länge sedan läst att man skulle måla ladugårdarna blå (inuti) för att slippa flugor. Som alltså inte skulle gilla blått. Eftersom få ladugårdar är blå så kanske det inte är så effektivt ändå. Möjligen kan det vara nå’t gammalt ”skrock” för i många kulturer anses tydligen blått kunna hålla onda andar på avstånd. Fast jag har även hört att flugorna tror att det är vatten och därför inte landar på en blå vägg! F.ö. lär tsetseflugor gilla blått, så jag tror kanske mer på nå’n gammal tro på allmänt avskräckande effekt av blått. Men kanske kan tanken att blått avskräcker fåglar ha med detta att göra. En spontan tanke för att avskräcka fåglar vore ju att måla nå’t ”läskigt” på balarna, men eftersom många fåglar mobbar predatorer ska man nog tänka sig gräsligt noga för så effekten inte blir den motsatta!

– Bodil Enoksson

mars 10, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

På sommrarna brukar vi ha en igelkott, som bor i en brädhög. Denna boning blir dock för kall på vintern, vår lilla igelkott tycks envisas med att fortsätta bo där. Nu undrar jag för tredje gången om och hur man kan bygga en fin och varm boning åt en lite igelkott. Jag VET att de bor i komposter och lövhögar på vintern, men det lämpligaste och mest skyddade området för en hel vinters sömn är tyvärr redan upptaget av en annan igelkott. Som sagt, en igelkott som trivs i en brädhög söker nytt hem av de snälla människor som ser efter honom/henne!

Du kan ju göra en till komposthög, men annars tror jag att igelkottar själva bäst avgör var de kan övervintra. Jag tror att den nog inreder lite i brädhögen så att det blir lagom varmt. Igelkottar behöver inte särskilt varmt under vintern, de går ju in i riktig dvala, dvs sänker kroppstemperaturen till bara några plusgrader. De behöver mest undvika att bli utsatta för riktigt kalla minus temperaturer. Om det blir snö isolerar denna ytterligare. Om din igelkott fortfarande finns kvar efter ett år tycker jag det visar att den själv klara sin övervintring.

– Från frågearkivet

mars 7, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag är biodlare boende på ett avstyckat lantbruk. I stallet där jag förvarar mina bilådor har jag tidvis problem med råttor men nu har en ny hyresgäst flyttat in och råttorna försvunnit. Jag har inte sett djuret men funnit ett rede i en isoleringsbal 30cm – stort rent och snyggt men en bit bort finns ett latrinområde med bajskorvar 1*5 cm. Mest veg. från fågelmatningen i trädgården. Kan det vara ett mårddjur? Fasanerna ,koltrastarna, en katt, och grannens höns har försvunnit.

Jag tror att det är en iller som slagit sig ned i stallet. Och då är det förståeligt att de råttor som överlevt håller en låg profil eller flyttar. Däremot har jag svårt att tro att den tagit en katt, men har katten jagat råttorn så har den förmodligen bytt jaktområde. Koltrast och fasan låter inte riktigt som illerbyten, men den kan säkert ta t.ex. en koltrast på nattkvist. Och blir fåglarna skrämda kan de mycket väl flytta. Hur har hönsen försvunnit? Vanligtvis hittar man dem döda, bitna i huvudet, inte sällan huvudlösa.

– Från frågearkivet

mars 4, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vildsvinsstammen ökar kraftigt. Det är enligt uppgift ett mycket svårjagat vilt. T.o.m i USA där jakten är fri växer antalet oavbrutet. I Sverige var vildsvinen länge utrotade. Då undrar man hur i all världen våra förfäder lyckades med att ta kål på alla vildsvin, när nutida jägare med all sin moderna utrustning i princip står handfallna inför ökningen?

Antagligen flera orsaker. Vildsvin har svårt att klara kalla, snörika vintrar. De stödutfodras nuförtiden över hela sitt utbredingsområde i Sverige av jägare under vintern vilket bibehåller en stor population under tiden när dödligheten kunde vara stor. Även om man bestämde sig att jaga ut dem ett område skulle de finnas kvar i andra områden. Vildsvin går som regel in i täta buskage på dagarna, kommer fram och äter på nätterna men det går att jaga vildsvin effektivt när det är spårsnö. Det är mycket möjligt att det skulle gå att utrota vildsvinen om man förbjöd stödutfoding och koncentrerat jagade dem under några kalla vintrar. Många vill ju dock ha vildsvin och utfodrar dem därför. Till det kommer att vildsvinen, när det utrotades på 1600-talet (?) även var hårt jagade av varg och därför kanske inte var så många. Det kan också hända att utrotningen sammanföll med en kallare klimatperiod. Under de senaste 1000 året har ju kallare och varmare perioder omväxlat i Sverige.

– Från frågearkivet

februari 28, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar