Rödhake, Erithacus rubecula. Bilden tagen av Ernst Vikne.
Vi är en klass som undrar om Rödhaken är en stannfågel eller flyttfågel. Jag har nämligen sett en Rödhake under våra talgbollar i December. Men vår lärare nekar till detta.
Rödhaken är en sk. partiell flyttfågel vilket betyder att vissa individer flyttar medan andra väljer att stanna kvar. Merparten av de svenska rödhakarna flyttar nog, men väldigt många stannar också. Det är absolut inte sällsynt att man ser och hör rödhakar sjunga under soliga vinterdagar. Antagligen är det vanligare att rödhakarna, och andra partiella flyttfåglar, övervintarar i södra Sverige än i de norra delarna.
Om jag vill bekämpa mossan i min gräsmatta på ett miljövänligt vis, hur gör jag då?
Jag är ingen expert på trädgårdsskötsel men ett sätt är att höja pH, genom att kalka eller eventuellt att lägga aska i gräsmattan. Detta lär inte permanent ta bort mossan men förhoppningsvis för ett tag, sen finns det ju olika former av miljövänliga (handdrivna) mossrivare, vilka du bör använda i kombination. En annan metod jag hört talas om är att försöka torka utgräsmattan genom att lägga ut sand, men denna metod är jag osäker på om den fungerar så bra.
Jag skulle vilja veta siffror på hur många djur- och växtarter som utrotas i regnskogen varje dag?
Några exakta siffror på hur många arter som utrotas är svårt att få en uppskattning om eftersom vi inte alltid vet hur många som fanns där från början. Stora delar av regnskogarna är fortfarande inte undersökta och absolut inte artbestämda. Vad vi vet är att det finns ingen annan stans i världen där artrikedomen är så stor som just i regnskogarna. För att få ett så rimligt svar som möjligt så tycker jag att du skall ta kontakt med Världsnaturfonden, vilka är de som syssla mest med denna typen av frågor, kanske hittar du något på deras hemsida: http://www.wwf.se/.
Fjädermygga (Chironomidae). Bilden är inskickad av Siri Jäderberg.
Jag har studerat en myggliknande insekt som jag gärna skulle vilja ha hjälp med att identifiera. (Bilden jag bifogar är insekten förstorad 20 gånger på)
Enligt Jon Loman och Christer Hansson är det en fjädermygga (Chironomidae) hane. Fjädermyggor kallas så på grund av sina plymaktiga antenner. De bits inte, och deras vattenlevande larver är en viktig näringskälla för många fiskarter.
Jag och mina kompisar håller på med ett skolarbete om vatten vi skulle vilja ha hjälp att få svar på några frågor. *Hur mycket vatten behöver en människa dricka för att överleva? *Hur mycket skiljer driksvatten förbrukningen i I-länder och U-länder? *Behöver man dricka mer eller mindre beroende på sin vikt och ålder?
Dina frågor är inte helt enkla att svara på men jag skall försöka på någon av dem. En vuxen människa i ’normal’ kondition som bor i vårt temepreade klimat behöver ungefär 2,5 liter vatten per dag. Man får normalt i sig en dryg liter genom vad man dricker, lite mindre genom vad man äter och resterande del frigörs när man förbränner socker och fett (kallas metoboliskt vatten). Sedan finns det en mängd saker som kan påverka hur mycket vatten man behöver som temperatur, luftfuktighet, hur mycket man rör på sig, vissa sjukdomar, speciellt på njurarna kan kräva att man skall dricka mer. Får man i vätskedrivande ämnen som t.ex koffein (kaffe), tein (te) eller alkohol så behöver man också dricka mer för att upprätthålla vätskebalansen. Så svaren på dina andra frågor är inte så lätta att ge generella svar på utan det beror mycket på var man bor.
Blixt som slår ner i Columbiafloden i USA. Bilden tagen av Ian Boggs.
Jag skulle vilja veta mer om vatten. Hur mäter man vattnets ledningsförmåga och vilken enhet använder man? Kan en blixt slå ner i en sjö och kan fiskarna dö utav det? Finns det någon skillnad på om blixten skulle slå ner i sötvatten eller saltvatten? Är det vanligt att fiskar kvävs av det finfördelade slam som bildas när t.e.x. aluminium löser upp sig på grund av den sura nederbörden?
Ledningsförmågan, eller konduktiviteten mäter vattnets elektrolythalt, det vill säga hur mycket fria joner som finns i vattnet. Man mäter med ett instrument som har två mätbleck vilka man sänker ned i vattnet och skickar likström mellan dem. Vattnets motstånd, vilket blir lägre ju fler joner som finns i vattnet eftersom jonledningsförmågan då ökar (= ledningsförmågan). Enheten är Siemens (S) men anges ofta i milli S eller mikro S. Vad det gäller blixten så kan nog fiskar dö, men jag tror inte att det är vanligt, däremot så blir de säkerligen bedövade ett tag, men de flesta överlever såvida de inte blir direkt träffade av blixten. Slutligen surhetsfrågan. Om det är så försurat i marken och i vattnet att aluminium börjar lakas ut, dvs det kommer fria aluminiumjoner så finns det en stor risk att en del av aluminiumet fäller ut på t.ex. fiskars gälar, eftersom det är lite mer basiskt där. Detta leder ofta till att fiskarna dör eller blir alvarligt skadade.
Kalciumsilikat utvinnas ur kalksten. Bilden tagen av Bernd Haynold.
Vad är E552 och är det farligt för hälsan?
E552 heter Kalciumsilikat, och räknas till gruppen övriga tillsatser. Den används som klumpförebyggande medel. Mer imformation om tillsatser, inklusive E-nummernyckel, hittar du på livsmedelsverkets hemsida: http://www.slv.se/.
Jag har en massa saker jag undrar om ekorrar. 1. Lever ekorrar i flock, två och två eller ensamma? 2. Ändrar de svenska ekorrarna färg? 3. Har de något läte? 4. Kommunicerar de på något sätt? 5. Samlar både honan och hanen in mat? 6. Går de svenska ekorrarna i ide på vintern eller håller de sig vakna i sina bon?
1. Ekorrarna som vi har här lever inte i flock, de är i det närmaste solitära, dvs ensamlevande. Naturligtvis så tillbringar en hane och en hona en hel del tid tillsammans när det är dags att para sig, men när det väl är avklarat så klarar sig honan själv med ungarna, upp till 8 stycken. 2. Jodå de ändrar färg från den rödbruna sommardräkten till en gråvit, ibland gråsvart dräkt. 3. Låter gör dom också, ofta ett ’upphetsat’ snabbt tjattrande uppe från trädkronorna, vilket är ett varnings/uppmärksamhetsläte. 4. Kommunicerar? är inte riktigt säker på vad du menar, men det är klart att de kommunicerar med varandra, när de möts, både genom ljud och signaler, svansen kan de illustrera mycket med. Även med t.ex rovdjur kommunicerar de genom att tjattra och ’tala’ om för rovdjuret att det är upptäckt. 5. Ja för det mesta, men var och en för sig, och de lägger undan ’skafferi’ på olika ställen (hamstar). 6. Ekorrarna sover bort en hel del av vintern men de går inte i ide som t.ex. en björn eller igelkott. De kommer då och då för att leta mat i sina olika gömmor.
Ballylumford oljekraftverk i England. Bliden tagen av Albert Bridge.
Jag undrar i hur stor utsträckning som oljekraftverk används i sverige resp. resten av världen. Vilka för och nackdelar finns?? Satsas det överhuvudtaget någonting på oljekraft i sverige?
Detta är ett ämne som ligger utanför vad vi egentligen håller på med så mitt svar har nog en tendens av att vara lite ’hobby-expertisaktigt’ men jag tycker att den är intresant och gör ett försök ändå. Jag har inga hårda fakta i frågan så du får ta det för vad det är. Jag har ingen egentlig uppfattning om hur mycket olje- och kolkraft för den delen används i resten av världen, men natruligtvis är det så att de länder som har tillgång till sådana källor använder dem mer än de som måste importera. I Sverige använder vi endast oljekraften som stödkälla för el-produktion, dvs när vi har toppar i förbrukningen, och det är huvudsakligen Karlskronaverket som står för det, åtminstone i södra Sverige. Frågan akualiseras dock en hel del i och med diskussionen om nedläggningen av kärnkraften. Eftersom vi nästan inte har ägnat några resurser till att ta fram nya ’alternativa’ energikällor så kommer oljan att få täcka en del av engergibehovet, åtminstone primärt om/när kärnkraften läggs ner. Fördelen med olja är att det finns fortfarande en heldel att få tag i, och att det är lätt att få tag i den, samt att tekniken för att omvandla den till el är välutvecklad. Vi kan med andra ord köra igång i morgon om det skulle behövas. Nackdelen är att olja liksom kol och fosil naturgas är vad vi kallar för fosila bränslen. De tillför kol (och en hel det andra ämnen) till kretsloppet idag. En viktigt komponent är koldioxiden vilken som du säkert vet produceras vid förbränning av kol, denna är en de viktigare bidragande orsakerna till fenomenet som vi kallar växthuseffekten.
Kommentarer