Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Åldersbestämning av musslor

Hästmusslan, Modiolus modiolus. Bilden tagen av Georges Jansoone.
Hästmusslan, Modiolus modiolus. Bilden tagen av Georges Jansoone.

Jag undrar hur man kan åldersbestämma musslor. Vid besök i BC, Canadas W kust fann jag i havet sk ”horse mussel” upp till 22 cm långa och undrar hur gamla dessa är.

Genom att studera tillväxtlinjer (årsringar) inuti skalet hos musslor går det att åldersbestämma exemplevis blåmusslor. Men jag är osäker på om alla musslor efterlämnar dessa årsringar vid tillväxt.

– Johan Hollander

Enligt Wikipedia blir en hästmussla ca. 4 cm lång vid 4 årsåldern. Man kan nog inte anta att musslorna växer 1 cm per år hela livet ut, men en 22 cm lång mussla torde vara många år gammal.

– Jessica Abbott

november 11, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Kan bålgetingar äta jordgetingar?

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Vi har haft två getingbo runt huset under sommaren, ett jordgetingbo (i marken ca 40 m bort) och ett bålgetingbo (i taket). För några veckor sedan inspekterade jag jordgetingboet, och så var alla getingar plötsligt borta. Jag undrar om det kan vara som så att bålgetingarna hade nyligen upptäckt jordgetingboet och lyckats äta upp alla jordgetingarna?

Det låter inte orimligt eftersom bålgeting är rovdjur, och kan äta både bin och andra getingar. Å andra sidan var väl hösten på väg redan då, så kanske jordgetingarna hade dött av kylan?

– Jessica Abbott

Hemma är i alla fall bålgetingarna svåra på mina bin… Fast jordgetingar låter ju tufft.

– Jon Loman

november 7, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför räknas inte en äng som ett slutet ekosystem?

En blommande äng. Bilden tagen av Sten Porse.
En blommande äng. Bilden tagen av Sten Porse.

Varför räknas inte en äng som ett slutet ekosystem?

Ett slutet ekosystem har inget in- eller utflöde av biomassa. Ängar, för att förbli ängar, bör slås och då man tar bort en stor del av det som producerats där.

– Jessica Abbott och Bodil Enoksson

november 6, 2013

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför växer inte nya kastanjer under moderträdet?

Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.
Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.

Varför inte kastanjer växer upp rakt under sitt moderträd? Jag tänkte att det hade med brist på ljus och näring att göra men jag har förstått att det kan finnas ngt slags ”preventivmedel” i jorden som rötterna utsöndrar??? Eller, stämmer det?

Sådana ”preventivmedel” (allelopatiska substanser) som hindrar frön från att gro och som utsöndras av moderträdet antingen från rötterna eller från bladen existerar i växtvärlden, men jag känner inte till att så skulle vara fallet med just kastanjer. Däremot så behöver ju de stora ”kastanje-fröna” mjuk jord för att komma ned i marken så att de kan gro, och sedan behövs det som du skriver en hel del ljus för att de skall kunna växa vidare, så jag skulle snarare tro att bristen på småplantor direkt under kastanjeträd beror på att marken där är för hård så att få eller inga frön gror, eventuellt i kombination med att de frön som eventuellt ändå gror dör av ljusbrist efter en tid.

– Torbjörn Tyler

november 5, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Knätofsspindel

Knätofsspindel, Uloborus plumibes. Bilden tagen av Olaf Leillinger.
Knätofsspindel, Uloborus plumibes. Bilden tagen av Olaf Leillinger.

Vad är detta för spindel? Hittade denna i en väv högst upp på insidan av ett fönster. Verkar väva mycket, även när jag tog ned den för att kika, gjorde omedelbart en tråd som den satte sig på i pappret jag fångade den i.

Bilden visar en tofsspindel (Uloborus plumipes). En intressant spindelart som kom in till våra växthus för ca 25 år sedan. Den är en av två svenska spindelarter som helt saknar gift, även sådana som verkar på insekter.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, Universitetsadjunkt i biologi och kemi, Högskolan Kristianstad

november 4, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Minskar fågelbeståndet i Sverige?

Staren, Sturnus vulgaris.
Staren, Sturnus vulgaris.

Jag tycker fågelbeståndet har minskat. Är det så eller är det bara naturliga variationer?

Jo du har helt rätt i att åtminstone en del arter är på nedgående i Sverige, och resten av norra Europa. Förklaringarna kan vara många och vi har egentligen bara börjat undersöka varför.

Vad det gäller arter som lever i anslutning till jordbruksmark så är de flesta forskare överrens om att moderniseringen av jordbruket, med större fält och allt mindre ytor med icke brukad mark har en negativ effekt för allt djur och växtliv, även fåglarna.

I skogen gäller ungefär samma resoneman, en ökad fragmentering av framför allt löskog ger mindre utrymmer för skogsfåglarna.

Dock skall man ha klart för sig att det inte är alla arter som minskar. Om du är intreserad så görs det sammanställningar av antalet häckande fåglar, bland annat av Åke Lindström här på Ekologihuset i Lund, men också på de olika fågelstationerna i landet, då på flyttande fåglar.

 

november 1, 2013

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Återskapande av våtmarker

Vattenriket vid Helge å i Kristianstad. Bilden tagen av David Castor.
Vattenriket vid Helge å i Kristianstad. Bilden tagen av David Castor.

Vatten i olika former är ju livsviktiga för allt liv på jorden. En aspekt på vatten som ligger närmare oss är en av de biotoper på land som är bestående mest av vatten, våtmarken. Det stöttar vad jag förstår upp en rad olika organismer från insektslivet i vattnet, groddjur till ett mycket rikt fågelliv. Sant är väl också att i ett längre perspektiv bakåt i tiden så förekom denna typ av miljö mycket oftare samt mera sammanhängande. Mina undringar handlar om det arbete som jag ser en tendens av i och med allt flera återskapande av dessa vatten. Är detta vanligt överallt i Sverige samt hur ser det ut globalt? Befinner vi oss i början av arbetet och finns det organisationer eller nätverk som ”ansvarar” och har överblick att detta fortsätter vidare? Hur går det till rent praktiskt att skapa en våtmark? Hur väljer man ut målen ? Hur ser en ekonomin ut för ett sådant projekt? Inte minst viktigt för mig, hur skulle jag kunna delta i någon form i detta arbete som jag tycker känns viktigt som en del i det ekologiska arbetet?

Du har helt rätt i ditt antagande att våtmarkerna är en viktig miljö för många olika organismer, både inom växt och djurriket. Om du vill se ett historiskt perspektiv på hur mycket våtmarker som finns så är nog Karl XII inventeringskartor från slutet av 1700-talet den bästa källan. Den täcker naturligtvis inte hela landet men om du tar kontakt med länsstyrelsen där du bor så har de kanske tillgång till sådana.

I dag så återskapas/nyskapas en del våtmarker och huvudsyftet med dessa är att få biologisk rening av vatten, huvudsakligen näringsämnen som kväve och fosfor och organiskt kol då dessa bidrar till övergödning. Metoderna man använder här följer den så kallade byggsattsmodellen, vilken har tillämpats på avrinningsområdena vid några av de större åarna i Skåne. Hur utveckligen ser ut globalt eller i Europa vet jag tyvärr inte.

Det pågår en hel del forskning om våtmarker idag, ett ställe där du kan få svar på frågor är Vattenrike.

oktober 31, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slöser vi på energi?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Läste någonstans att om alla levede som oss här i Sverige så skulle det behövas 10 jordklott för att försöja oss alla. Eftersom det troligen är lite klurigt att fixa fram nio till så undrar jag på vilka områden som vi är de största bovarna. Äter vi för mycket, reser vi alldeles för ofta. Jag förstår att vi generellt gör för mycket av allt. Men räcker det t.ex. med att köpa ekologiska matvaror, handla krav och kanske lägga sin röst på miljöpartiet? Eller måste det till mera drastiska åtgärder och i så fall vilka?

Det huvudsakliga skälet är nog att vi konsumerar väldigt mycket energi, per invånare. Det gäller både vad det gäller hushåll, pga vårt klimat, transporter eftersom vi har så mycket bilar och industrin. Det är samma sak med vad vi äter, en stor del av vår föda är kött från tamdjur. Jämfört med en stor del av världens människor så slösar vi med energin när det gäller vår föda, då det krävs mycket mer energi ( i produktionen) för en måltid med kött än för en helt vegetarisk. Men även grönsaks/rotfrukts och spannmålsproduktionen är hos oss ganska energikrävande då vi huvudsakligen använder maskiner i vårt jordbruk.

Vad man göra åt det är främst att försöka påverka våra politiker…även om jag nog får säga att vårat samhälle är ganska väl inkört i det system som vi har idag.

 

oktober 30, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är guano?

En liten havsö täckt med guano. Bilden tagen av Andy Strangeway.
En liten havsö täckt med guano. Bilden tagen av Andy Strangeway.

Vad är guano……är det farligt?

Guano betyder fågelbajs, så speciellt farligt är det i alla fall inte! Guano också vara fladdermusbajs. På ställen där det samlas mycket som underklippor där sjöfågel häckar och i fladdermusgrottor så andvänder man guanon för att gödlsa åkrarna med.

oktober 29, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg