Jag skulle vilja få förklarat för mig om cellens genetik.Jag har läst jättemycket i min biologibok men jag fär inget sammanhang hur det funkar.(jag har dyslexi och läsningen är jätte jobbig för mig). DNA; RNA, Celldelning,dubbla enkla kromosomuppsättningar.Vad är en kromosom? Eukaryota, vad betyder det? Det är massa med andra saker men jag tror det blir lätttare om detta först klarnar.
Jag förstår att du kan ha svårt att tillgodogöra dig allt som står i avsnittet om celler och de genetiska termerna. Det hade jag också utan dyslexi. Jag hittade en sida på nätet som jag tror att du (och andra) kan ha en hel den nytta av under inläsningen. Det är en förklaring av massor med molykelärbiologiska termer på svenska och engelska och den sköts av Svenska biotermgruppen som har tagit på sig att reda upp i begrpps djungeln i området.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Jag har hört att daggmaskar inte kan leva i skogen, bara i ängar? Stämmer det? Varför inte? Vilka maskar lever i skogen då?
Det du har hört är nog delvis rätt. Daggmaskar kan leva och gör så i jorden under en lövskog och även många blandlövskogar. Däremot så klarar den inte av barrskogen eftersom pH i dessa jordar är lägre (och maskarna är känsliga för när det blir surt) än i lövskogsmyllan.
Golden rice är ett GMO som skapades för att motverka A-vitaminbrist. Bilden kommer ifrån International Rice Research Institute.
Vad finns det för bevis för att GMO skulle vara skadligt för antingen människor eller djur?
Det här är en komplex fråga som måste besvaras ur flera aspekter. Om vi börjar med att fundera på frågan ur ett rent konkret perspektiv så finns det mig veterligen inga vetenskapligt hållbara bevis på att GMO är farligt för människor eller djur på så sätt att det är giftigt eller sjukdomsframkallande. Det har funnits några publikationer där slutsatsen var att försöksdjur som åt GMO-grödor fick lägre vikt t ex, men dessa försök har t ex inte kunna upprepas av andra forskare och därför ogiltigförklarats. GMO-grödor har också odlats och använts kommersiellt i över 15 år på nu nästan 10% av den jodens totala odlingsareal utan att man kunnat se några negativa effekter som har berott på själva tekniken. Detta är ju egentligen inte förvånande eftersom vi ”äter” massor med DNA varje dag från både mikroorganismer (t ex youghurt), grönsaker (t ex tomatsallad) och djur (t ex kycklingfilé), utan att det påverkar oss. Rent tekniskt är en GMO-gröda en växt med en liten snutt DNA som kommer från någon annan organism.
Om vi däremot börjar fundera på olika egenskaper som man kan sätta in i en ny växt blir det betydligt svårare. Det finns en mängd egenskaper som vi vill förbättra eller införa i våra odlade växter, som t ex bättre motståndskraft mot sjukdomar eller torktålighet. Men vi kan säkert alla också tänka oss egenskaper som inte alls vore bra att få in i våra grödor, antingen för att det skulle vara en egenskap som gjorde att växten blev giftig eller för att växten skulle få en negativ inverkan på miljön eller ekosystemet. Dessa olika egenskaper skulle man i vissa fall kunna föra in i våra odlade grödor med hjälp av vanligt förädlingsarbete, men i många fall skulle det vara enklare, snabbare eller inte ens möjligt utan hjälp av GMO-tekniker. Samma aspekter gäller naturligtvis inte bara växter utan också för andra organismer. Så sammanfattningsvis tycker jag att det viktigaste är att man funderar över hur och till vad man använder tekniken för GMO…. precis som med de flesta andra tekniker.
– Carin Jarl-Sunesson
Det beror sig på vilken slags GMO det är. Genmodifiering är en teknik, och med hjälp av tex bakterien Agrobacterium tumefaciens eller en ”gene-gun” för man in DNA-sekvenser i en organism.
Man kan i princip överföra vilken gen som helst med genteknikerna, och då ingår skadliga gener, tex de som gör att gift produceras eller framkallar sjukdomar. Det som är intressant är kanske vilka av de vanligaste GMO som skulle vara skadliga.
Den praktiska användningen av GMO finns idag framförallt inom jordbruket. Den först GMO-grödan började odlas 1996. Fast man kan sätta in i princip vilken egenskap som helst i vilken organism som helst, så är det 4 grödor (soja, majs, bomull och raps) och 2 egenskaper (herbicidtolerans och insektsresistens) som är de som används på majoriteten av åkrarna där GMO odlas.
Herbicidtoleransen innebär att grödan tål ett ogräsbekämpningsmedel, tex. RoundUp (glyfosat). Glyfosat är giftigt mot ogräs och som alla ogräsmedel finns det föreskrifter med hur man ska handskas med det. Det är även giftigt mot tex grodor, men jämfört med andra ogräsmedel så bryts det ner snabbare och är mindre akutgiftigt. Det är alltså inte den glyfosatoleranta grödan i sig som är giftig, utan bekämpningsmedlet.
Eftersom glyfosattoleranta grödor är de allra vanligast herbicidtoleranta grödorna, skriver jag lite mer om dem. Det pågår hela tiden en utveckling av ogräsbekämpningsmedel, för att man vet att ogräsen så småningom blir resistenta mot dem. Då får man spruta fler gånger och med högre koncentration, och det är mera skadligt för miljön, både djur som insekter och grod-och kräldjur, men också att man hittar bekämpningsmedlet i grundvattnet. Glyfosat blev väldigt populärt eftersom det är ett ganska milt ogräsmedel jämfört med äldre preparat. Nackdelen är att det användes på stora ytor, och då började ogräsen bli resistenta.
De insektsresistenta grödorna är framtagna för att ersätta besprutning med insektsmedel. Den vanligaste formen är Bt-grödor, där man använder protein från bakterien Bacillus thuringiensis (Bt). Proteinet gör att grödan tål angrepp från skadedjur som fjärilslarver eller skalbaggar. Den genmodifierade grödan som utrycker Bt är då skadlig för skadedjuret. Frågan är om det också är skadligt för andra djur. Detta har det gjorts många undersökningar på. För insekter som är nära släkt med skadedjuret kan det vara skadligt med Bt. I flera studier har man sett skadliga effekter (sämre tillväxt eller lägre överlevnad) i lab, men inte när man undersöker samma sak ute i naturen. Författarna förklarar detta med att ute i naturen kan det finnas andra processer som påverkar djuren. Olika studier har visat olika effekter, vissa visar inga effekter och andra visar att det är skadligt. Det man kan säga är att i många djur ser man inte särskilt stora effekter av Bt, men i vissa grupper så är det skadligt.
Överlag kan man säga att det är när GMO-grödor används över stora ytor eller flera år efter varandra som det blir problem, som resistenta ogräs eller skadedjur.
Effekter på människans hälsa undersöker man alltid innan en GMO får lov att släppas ut på marknaden. Det är det första man konrollerar, särskilt när det är växter som används som mat och foder. I Sveige är det Livsmedelsverket som ahr ansvar, och i EU är det European Food Safety Authority (EFSA). De ahr en särskild GMO-panel som behandlar nya GMO-grödor och om de ska få importeras till EU (till foder eller annat) eller odlas här (http://www.efsa.europa.eu/en/panels/gmo.htm).
En kritik som framförs mot EFSAs studier av om en GMO är skadlig eller ej är att studierna inte är tillräckligt långvariga. EFSA kan begära matningsförsök med tex råttor som varar i veckor eller månader. Allmänheten är intresserad av vad som händer människor eller djur som äter GM-mat under flera åt. Här är det igen fråga om vilken egenskap som uttryck i GMOn. Är det ett insektsgift eller är det tex. förhöjd andel av vitamin A eller högre oljehalt i raps? Ett franskt forskarlag (Séralini med kollegor) gjorde en tvåårig studie med råttor som de matade med en RoundUp-resistent majssort (NK603). Råttorna utvecklade stora tumörer och när resultaten presenterades fortsatte diskussionen om ifall denna majs var skadlig för människor och djur eller ej. Andra långtidsstudie hade inte hittat några skadliga effekter. Många forskare ansåg att den franska studien inte gav pålitliga data, tex. eftersom den typen av råttor som de använde inte var avsedda för långtidsstudier och ändå ofta utvecklade tumörer när de blev äldre. Man tyckte även att det var för få råttor i försöket. Denna situation, där olika studier ställs mot varandra, gör att det är svårt att kunna svara på om GMO är skadliga för människor eller djur. Jag tycker att de görs bra utvärderingar av om en ny gröda är skadlig för hälsan, och att det görs lika noggranna undersökningar på GMO-grödor som på andra nya livsmedel. Effekter på djur är ofta inte stora, men det finns djurgrupper som minskat i tillväxt eller där fler dött när de utsatt för Bt-grödor. Det är inte så konstigt eftersom Bt är et insektsgift, och har man nära släktskap med skadeinsekten är det troligt att man kan påverkas negativt. Frågan är då om det är mer eller mindre negativa effekter på miljön med att odla en viss GMO jämfört med att använda tex. ett insektsgift. Det är också viktigt att knyta an till sammanhanget. Små ytor ger en helt annan effekt på människor, djur och miljö än storskalig intensiv odling. Detta är sammankopplat med GMO-grödorna.
Tillämpningen av GMO kommer nu i olika sammanhang. Ett är för mikroorganismer. Där är det mindre kontroversiellt eftersom det sker i slutna system inomhus. GM bakterier används för produktion av insulin och olika proteiner mm.
För att sammanfatta så tycker jag det är viktigt hålla isär olika typer av GMOs, eftersom det är en teknik för genöverföring som leder till väldigt olika organismer. Uttrycker växten ett gift så kommer effekten att vara annorlunda än om den uttrycker högre halt av ett vitamin, effekter av mikroorganismer i kolvar på ett labb är annorlunda än om genmodifierad lax planteras ut i naturliga system. Därför kommer vissa GMO att vara skadliga för dur och människor och andra inte. De som man använder testas dock noga, men man ska vara klar över vilken egenskap det är som man har satt in i organismen.
– Gästinlägg av Tina D’Hertefeldt, forskare på Biologiska Institutionen och expert på GMO.
Arsenik är ett naturligt förekommande ämne som dock är giftigt.
Hur är det möjligt att produkter som utvinns ur jordens eget ”skafferi” kan visa sig vara skadliga för jordens ekosystem? Har planeten inget försvarssystem?
Jag är lite osäker på vad du menar med jorden eget skafferi men jag får väl anta att det är produkter som olja, kol, gas metaller mm som du tänker på. Först och främst så är det så att i princip vilket ämnes som helst kan vara skadligt i för höga koncentrationer, vilket är anledningen till att t.ex tungmetaller som naturligt finns i mycket låga halter i naturen blir giftiga. Om man sedan tar de fosila bränslena ex olja, vilken består av mycket långa kolväte kedjor med t.ex svavel grupper på, så förkommer i princip inte alls naturligt. Därför finns det heller inga organismer som kan bryta ned den. När man förbränner den så bildas det föreningar som innehåller svavel och kväve vilka verkar försurande och vi släpper ut dem i sådan mängd att de naturliga systemen inte har en chans att hinna med neutralisering. Samma sak gäller för t.ex växthusgaserna, dessa förekommer visserligen naturligt många av dem men inte i de koncentrationerna som vi släpper ut, huvudsakligen genom förbränning, mer om detta kan du läsa om du söker på växthuseffekten på vår hemsida. Sedan skapar vi en otrolig mängd nya ämnen som naturen aldrig ’sett’ förrut och aldrig har haft en möljighet att anpassa sig till vilket gör att många av dem fungerar som gifter.
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.
När vaknar jordhumledrottningen på våren? Hur gammal kan en humledrottning bli?
Att ge en exakt tidpunkt på när drottningarna börjar bli aktiva på våren är inte helt enkelt eftersom det varierar, främst med temperaturen (och därmed också med var i Sverige dom bor) men det är ganska tidigt. Den första tiden tillbringar drottningarna med att hitta en bra håla, t.ex. en mushåla, som skall tjäna som boplats. När det börjar bli varmare, vilket också innebär att födan, blommor, börjar finnas i tillräcklig mängd så bygger hon sitt bo. Detta består till stor del av mossa och torrt gräs. När boet är klart börjar hon samla nektar och pollen vilket byggs till ’bibröd’ i boet, sedan lägger hon de första äggen där. Bibrödet tjänar som föda för larverna när de kläcks. Under hela våren och en stor del av sommaren så kläcks det endast arbetare, sent på sommaren så kommer hanarna och de nya drottningen. En drottning lever endast en sässong, hon dör alltså på hösten med alla andra humlor utom de nya drottningarna som letar upp en övervvintringsplats när de har blivit parade.
Faktum är att frågan egentligen är för stor för att ge ett kortfattat och enkelt svar på. Men jag skall göra ett försök. Inom biologin så brukar man dela upp hur man studerar sin omgivning. Man antingen undersöka på individnivå d.v.s hur varje individ klarar sig i förhållande till andra individer (huvudsakligen av samma art)om man t.ex. ser hur en aborre klarar att få tag i föda och föröka sig i jämförelse med de andra aborrarna. Eller så tittar man på populationer vilket är en grupp av individer av samma art som lever på samma ställe men är skilda från andra populationer (av samma art) t.ex så kan alla abborarna i en sjö räknas som en population. Ett ekologiskt samhälle är i detta exemplet hela sjön och man försöker titta på hur alla populationerna, av alla arter, samverkar med och påverkar varandra. Men ett ekologiskt samhälle kan också vara en skog, en äng eller en savann det viktiga är att man undersöker helheten i systemet.
Behöver man mycket matematik för att studera biologi på högskolenivå? Jag har väldigt svårt för just Matematik B, eller Matematik 2 som det heter nu. Och i så fall om man behöver matte, på vilken nivå är det?
Man behöver kunna matematik för att läsa biologi och förkunskapskravet vid Lunds universitet är Matematik 3. Men sedan finns det andra utbildningar med ”biologisk” inriktning som har lägre krav runt om i landet. Så antingen läs in matten på komvux eller kolla på studera.nu vad kraven är på andra ställen.
– Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor på Biologiska Institutionen
Allmän skräddare, Gerris lacustris. Bilden tagen av James K. Lindsey.
Jag undrar över livslängden för skräddare. Hur gammal kan en skäddare bli?
De övervintrar som adulter, vilka vaknar upp på våren och lever ca 4-6 veckor i fält. Den nya generationen kläcker sedan under sommaren och tillväxer till adulter. Svaret är alltså ett år totalt (om man räknar larverna) medan de vuxna lever från ca Augusti/September till Juni nästa år (fast de sover ju över vintern…).
– Gästinlägg av Göran Arnqvist, professor vid Uppsala Universitet
Jag hittade en skatunge på vår trädgård. Den är ganska liten 10cm ungefär man kan tydligt se att det är en skata. Har tagit hand om den, gjort ett bo med kvistar och papper. Nu undrar jag en massa….. ska den matas hela tiden? (den äter mycket) vad ska den ha för att trivas? vad för mat, vad äter den? kan den bli tam över huvudtaget? tack för mig!!! både jag och skatan väntar på svar…
Till att börja med kan du ge den mat med kött i t.ex hundmat eller kattmat. När den blir större så kan du blanda in frukt och fågelmat, om du går till en djuraffär så har de säkert vad du behöver. Det går nog att få en skata ganska tam, men dom kräver ganska stort utrymmer och skräpar ned en hel del. Som ungar kräver dom mycket mat och behöver matas i princip hela tiden men man märker ganska tydligt när den är mätt. När den väl har börjat äta själv så skall den helst ha så mycket mat att den inte tar slut för ofta. Den är också viktigt att fågeln har vatten och jag tycker att du skall skaffa vitaminer för fåglar vilket du kan blanda i vattnet. Om du inte vill ha kvar den innomhus så prova att släppa ut den och lägga mat på nått fat den känner igen. Sen kommer den succesivt att söka sig längre och längre från huset…detta förutsatt att du bor så att du kan lägga ut mat till din skata.
Lejon, Panthera leo. Bilden tagen av Joachim Huber.
Hur bra ser lejon i jämförelse med människan? Mörkersyn och dagssyn.
I dagsljus har lejon något sämre synskärpa än vad vi har, men deras syn försämras mindre än vår i svagt ljus och på natten ser de därför lite bättre än vad vi gör. Lejons färgseende är dock klart sämre än vårt.
Kommentarer