Vad är liv? Finns det några tydliga regler för vad som lever?
Det är möjligt att det finns gråzoner här men man kan säga att alla organismer som har metabolism, dvs omsätter engergi och näringsämen har liv.
– Från frågearkivet
Vad är liv?
Leder kompostering till produktion av växthusgaser?
Vilka åtgärder ska man vidta för att det inte skall bildas växthusgaser under kompostering som ökar på växthuseffekten, ska man bara kompostera grönt? Jag menar att det är lika illa för växthuseffekten om komposten förgasas på komunens sopptippar som hemma hos folk i allmänt. Vi komposterar själva hemma, fast endast det från växtriket p.g.a. att vi inte vill locka till oss gnagare.
Vid kompostering bryts organiska ämnen ner i mindre beståndsdelar. Näringsämnen samlas i mullen, vatten avges genom vattenånga till marken och koldioxid avges till atmosfären. Detta kan man inte göra något åt, och precis som du säger är det likadant var man än komposterar eller förbränner det organiska materialet. Ungefär lika mycket kol som krävdes för att ”bygga upp” kompostmaterialet kommer att avges vid komposteringen. …så kompostera mera!!!
– Från frågearkivet
Varför kan man inte tämja vilda djur?
Varför kan man inte kan tämja vilda djur? Jag tänkte på det när jag såg ett rådjur idag.
Även rådjur kan bli tama. Det som utmärker djur som enklare kan lära sig att samleva över artgränser (t ex med människor) är att de ofta är sociala arter som lever i grupper där kommunikation och samarbete är viktigt för varje individs överlevnad. De arter som blivit domesticerade är arter som människan har kunnat dra nytta av i form av mat, värme och arbetskraft. Rådjur har hos oss inte hamnat i den gruppen.
– Gästinlägg av Maja Tarka, Postdok på Biologiska Institutionen
Varför kan man lära en papegoja prata?
Hur kan en Papegoja prata? Varför kan inte andra fåglar prata? Eller kan de det?
Intressant fråga! Beostarar kan ju, om inte prata, så åtminstone lära sig vissla melodier på ett alldeles fantastiskt sätt. Kan man lära en lyrfågel att prata? De kan ju härma alla möjliga andra ljud, varför inte mänskligt tal?
Beror ju också lite på vad man menar med att ”prata”. Om man bara menar att åstadkomma ljud som liknar mänskligt tal är väl just papegojor mästarna. För att prata måste ett djur kunna kontrollera sin andning, något som fåglar kan på ett storartat sätt, tack vare sina två struphuvud. Dessutom kommunicerar de ofta helt naturligt med hjälp av rösten. Att kontrollera andningen är det väl inte många däggdjur som kan, av de landlevande däggdjuren känner jag bara till människan och grisar. Dessutom måste de ha en tunga som gör att de kan framställa olika slags ljud. Ljud är väl inget naturligt sätt att kommunicera på för däggdjur, kanske med undantag för valar? Fladdermöss ”kommunicerar” väl inte, eller hur, med sina ljud? Många apor kan prata med, och förmedla kunskap till varandra. Så kan till exempel vissa trädlevande apor varna för annalkande rovfåglar, de lär till och med kunna skilja mellan olika arter fåglar, vissa är väl farligare än andra. Tror också mig ha hört att de har ljud för till exempel leopard andra farliga däggdjur.
Hundar är ju annars mästare på att kommunicera sin vilja och känslor, utan att ”prata”. Många andra djur kan man också lätt läsa av, om man känner deras kroppsspråk, till exempel hästar. Många rovdjur kan förmedla varning genom att morra, och många kattdjur kan spinna när de är nöjda.
Finns mycket att fundera över i samband med ”kommunikation”.
– Lars Lundqvist
Intressant det du säger om andingen, Lars! Jag har hört talas om fall där både hundar och sälar kan forma mänskligt tal. Det blir inte så vackert, vilket kanske kan bero på andningen som du nämner? Men hur skiljer sig andingen hos människor och apor?
När det gäller fåglar, har jag hört att ytterligare en av anledningarna att papegojor kan forma mänskligt tal så bra är att de har en mjuk, formbar tunga till skillnad från de flesta andra fågelarter. Jag är inte övertygad om att detta är sant, eftersom det finns andra fågelarter som är duktiga härmare som har en stel tunga. Utöver papegojorna finns det många arter som härmar ljud från sin omgivning och lägger in dessa i sin ”naturliga” repertoar. Dessa arter är mer benägna att plocka upp ljud i sin närhet, vilket ibland råkar bli mänskligt tal. Så det finns andra arter än papegojor som troligtvis kan lära sig härma mänskligt tal, men eftersom dessa arter inte vistas tillräckligt mycket ihop med människor får vi inte reda på det. Arter som finns i vår närhet som är kända att kunna härma människotal är t ex kråkfåglar (korp, råka och kråka) och starar. Dessa arter kan även höras härma olika mobilringsignaler i våra parker.
Vidare kan man fundera på det här med språk och kommunikation. Det pågår en vild debatt i vad man anser vara ett språk och om vi människor är unika i vår kommunikation. Tidigare har man ansett att ett äkta språk definieras av att man kan använda sig av grammatiska byggstenar och om man lär sig några sådana, sedan kan återanvända dem i en annan konstellation. Om man definierar språk på detta sätt är vi människor unika i att kunna använda språk. Detta är dock ett mycket antropocentriskt sätt att se på saken, och många menar att det är dags att vidga språkbegreppet. Det finns ingen tvekan om att djur kan kommunicera, vare sig det är ett teckenspråk (kroppsspråk) eller läten av olika slag som används. Detta kan också ske mellan artgränser.
– Gästinlägg av Maja Tarka, postdok vid Biologiska Institutionen och papegojägare
Kan man binda koldioxid genom att plantera skog?
Många anser ju att ökad plantering av träd och andra växter är lösningen på växthusgasproblemet. Visst upptar växter CO2 och avger O2 när de lever, men är det inte så att de avger resp upptar lika mycket då de dör (ruttnar eller brinner)?
Ett svar på den frågan är väl att träd utgör mycket större biomassa per area-enhet än t.ex. gräs. En skog kan alltså binda mycket mer kol än ett gräslandskap på samma yta, kol som tas upp som CO2 ur atmosfären och därmed minskar växthuseffekten.
– Jörgen Ripa
Det stämmer att så fort träden ruttnar eller brinner upp kommer koldioxiden frigöras igen. En lösning är att använda trä som byggmaterial i större utsträckning – då förvaras materialet och förmultning förhindras.
– Jessica Abbott
Hur kan man tämja en råtta?
Jag har 2 hanråttor. Undrar bara hur får man dom enklast att bli tamma? Vill verkligen att dom ska bli det.
Det som framför allt krävs är tålamod. Sitt lugnt och still bredvid buren och prata lugnt till dem. Börja försiktigt att lägga fram mat de verkligen gillar (nötter, fruktbitar, ost…). lägga först ned maten i buren men hålls edan kvar handen längre och längre. Snart bör de ta maten ur handen på dig och se’n klättra upp på handen osv.
Så ta det lugnt och ha tålamod så är de snart tama!
– Bodil Enoksson
Är det fråga om unga råttor av en stam som länge förekommit i fångenskap (t.ex. vita laboratorieråttor) är det nog inga problem. Vild brunråtta kan nog vara lite mer krävande, ffa om det är nyfångade vuxna. Men det som gäller är nog att umgås mycket med dem och visa att man är intressant, t.ex. genom att handmata. Samtidigt måste man ju hela tiden absolut se till så att de inte blir skrämda när man umgås med dem. Även om det inte betyder något för hur tama de blir är det ju också viktigt att du ser till att de har mycket att syssla med i sin bur. Gärna sånt som leder till intressanta problem, sånt gillar de att lösa. Lycka till med råttorna, de är verkligt trevliga och intressanta djur.
– Jon Loman
Varför blir tjädertuppar spelgalna?
Varför blir tjädertuppar spelgalna?
Det är ett intressant fenomen som nästan bara uppträder hos tjädrar men inte hos andra närbesläktade hönsfåglar som orre eller fjällripa. Tjäderhannar (till mindre utsträckning också honor) blir spelgalna (dvs attackerar allt från andra tjädrar till människor, bilar, hundar etc) framför allt under våren när de parar sig. Det ungefär är 1% av tjädrarna som uppvisar detta beteende och det har visats att dessa fåglar har ungefär fem gånger högre testosteronhalter än de som beter sig normal (testosteron är det könshormonet som bl.a. styr aggressivt beteende). Det är dock oklart vad som orsakar dessa ovanligt höga hormonhalter hos de spelgalna tupparna/honorna. Det kan vara en ärftlig anomali som på något sätt inte bortselekteras. Det är också möjligt att tjädrarna med extra höga testosteronhalter har blivit extra ”triggade” (t.ex. mer utsatt för störningar från människor). En annan hypotes för det konstiga beteendet, som inte nödvändigtvis är relaterad till testosteronnivåer, är att det beror på fel ”sexual imprinting”. Eftersom tjäderungar växer upp med sina mammor lär de sig bara att identifiera honor men har inte riktig koll på hur tuppar ser ut; spelgalna tjädrar (både honor och hannar) verkar lätt kunna igenkänna en annan tjäderhona, men verkar ha svårt att skilja mellan en tjäderhanne och en människa. Som konsekvens blir allt som inte ser ut som en hona en potentiell konkurrent. Intressant är att frekvensen av spelgalna tuppar verkar vara högre i små populationer (där det finns färre honor).
– Michael Tobler
Varför samlas fåglar i stora flock?
Varför samlas vigg ofta i stora flockar på vintern?
Det finns många generella förklaringar till varför fåglar (och djur i allmänhet) lever i flock under hela eller (oftare) delar av året: större säkerhet vi angrepp från rovdjur (fler som kan upptäcka rovdjuret, många djur förvillar, mindre risk att just jag blir dödad), lättare att hitta platser med mat (fler som kan upptäcka var maten finns), bättre mikroklimat (värmer varandra), osv, osv.
För just viggens del på vintern kan en del av faktorerna ovan säkert spela roll, men viktigast är nog att de koncentreras till platser med gott om mat och där det är isfritt länge. Själva flocklivet är nog inte det allra viktigaste utan att de helt enkelt koncentreras till de få platser som är bra ur mat och is-perspektiv.
– Åke Lindström
Skador på ekblad
Vad kan man göra för hindra att insekterna som äter på ekarnas blad och fullständigt får alla ekar i stora områden att se gråa och bedrövliga ut? Jag har förstått att de inte skadar ekarna men det är mycket störande eftersom insekterna uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan man hindra dem att lägga ägg/föröka sig eller vad de gör i så stora mängder att det är som stora moln av insekter vid bostäderna?
Tyvärr finns nog bara två alternativ, ingetdera rekommenderas:
– Spruta med kemiska insekticider (godkända, förstås).
– Hugg ner ekarna.
– Olle Anderbrant
Usch, Olles förslag låter ju alldeles förfärligt deprimerande, särskilt om man betänker att de kommer från en livslång, alternativ insektsbekämpare. Finns det verkligen inget annat alternativ, till exempel att vänja sig vid insekterna? Har man förmånen att bo man nära stora ekar, får man kanske stå ut med lite ”vild” natur?
Men det är något fiskigt (fishy) här. Det kan inte vara samma insekter som får ekarnas blad att se gråa ut, som uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan de påverka ekarna om de håller till i eller nära husen? Det måste vara en hel del insekter inblandade här, och vi kan väl inte göra oss av med alla?
– Lars Lundqvist
Har träd känslor?
Har träd känslor, t.ex vid averkning, gör det ont, vad påverkar ett 12 cm spikad genom trädet?
Det är en intressant fråga du ställer, faktum är att man inte så noga vet om och vad träd och växter känner. Ganska säkert känner de inte saker och ting som vi gör i alla fall. Anledningen är att träd och växter inte har nerver och hjärna för att registrera känsel och andra sinnes intryck som djuren har. Det har dock gjorts undersökningar som visar att träd, på något sätt registrerar om de är angripna av skadeinsekter. Då börjar de producer kemiska ämnen vilka fungerar som gift för insekterna. Dessutom så kan de ’förmedla’ kunskapen till andra träd på något sätt. Resultatet kan bli att alla träd börjar att tillverka sina försvarsämnen även om bara några få har blivit angripna.
– Från frågearkivet
Kommentarer