Fråga en Biolog

Älg med vitt öga

Den vitögda älgen. Bilden tagen av Tomas Svensson.

Jag heter Tomas Svensson och gillar att fotografera djur och natur. Har hållit på med detta i över 30 års tid. Vanligtvis så fotograferar jag helst våra hjortdjur och har stor vana med främst älgar. För ett par år sedan så fotograferade jag en älgtjur som hade vita/blå ögon. Hur pass vanligt är detta? Har aldrig sett detta förut. Är det mer vanligt förekommande på vissa platser? Jag antar att det är en genetisk ”defekt”. Älgen betedde sig helt normalt. Bifogar ett foto på älgtjuren.

Älgar har normalt en svart pupill i en brun iris (regnbågshinna) omgiven ytterst av en gulvit bindehinna. Normalt syns ingen del av bindehinnan, vilket gör ögonen ganska mörka. På din bild verkar det som om iris är mycket ljus (vit) trots att djuret i övrigt är normalt pigmenterat. Hos djur som är albino, dvs saknar förmåga att bilda det bruna pigmentet melanin ser ögonen ut som på din bild, men då har djuret vit päls. Din älg har troligen en genetisk förändring som specifikt påverkar pigmenteringen av iris. Möjligen vet jägare mer om hur vanligt detta är.

– Dan-E Nilsson

maj 2, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flamträd, en Australiensisk prydnadsväxt

Flamträd, Brachychiton acerifolius. Bilden tagen av Bidgee.

Vad är det här för träd? Nöten är 12-15 cm lång. Nöten kommer från en trädgård vid Medelhavet.

Helena Persson i Lunds botaniska trädgård meddelade att bilden föreställer flamträd, Brachychiton acerifolius (Malvaceae). Trädet kommer från östra och södra delarna av Australien och odlas ofta pga sina vackra röda blommor. Googling på det vetenskapliga artnamnet ger många bilder på blommande flamträd.

– Stefan Andersson

Man kanske bör tillägga att det finns ett antal olika träd som kallas flamträd/flametree; Flame trees of Thika inte att förglömma.

– Bodil Enoksson

Stämmer! Vill man precisera i detta fall kan man skriva australiskt flamträd. Eller ännu hellre: använda – och uppmuntra användandet av – det vetenskapliga artnamnet.

– Stefan Andersson

april 30, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har växter olika gröna färger?

Hur kommer det sig att växter har olika gröna nyanser på sina blad? Borde det inte vara en enda nyans som är optimal för att utnyttja solljuset?

Torde väl åtminstone delvis kunna bero på anpassning till att växa i skugga under träd (med annan ”filtrerad” ljuskvalité och våglängdssammansättning) respektive i full solexponering. Arter som växer mycket solexponerat tenderar ju att ha mer blågröna blad än skogsväxter. Är dessutom delvis en bieffekt av bladens olika tjocklek då tjockare blad upplevs som mörkare färgade. Mycket av färgvariationen torde väl dock bero på variation i pigment och strukturer som inte har något med fotosyntesen som sådan att göra utan som utgör skydd mot avdunstning, växtätare och rent mekaniskt stöd. Det ytliga vaxlagrets (kutikulans) tjocklek påverkar färgen och naturligtvis gör även olika typer av behåring på bladytan likaså. Sammanfattningsvis så tror jag alltså att det mesta som vi upplever som färgvariation inte har något med själva fotosyntesen att göra, men att det nog ändå finns en viss variation som beror på anpassningar till olika kraftigt och/eller filtrerat solljus.

– Torbjörn Tyler

april 29, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gammal kan en kråka bli?

Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.

En av mina elever undrar hur gammal en kråka kan bli.

Såvitt jag kommer ihåg så var för en del år sedan den äldsta återfunna ringmärkta kråkan 19 år när den sköts vid den årliga flyttningen till Finland över Ålands hav. Otur. Jag misstänker att kråkor mycket väl kan bli 30 år om de inte råkar ut för något. Vid en undersökning på Revingefältet utanför Lund var det bara 8% av de vuxna djuren med etablerade revir som försvann årligen. Av dessa hade hälften fallit offer för jakt. Så i en naturlig miljö (med ont om rovfåglar – pilögrimsfalk och berguv kan nog var farliga) är dödligheten hos vuxna kråkor mycket liten och medelåldern troligen hög.

– Från frågearkivet

april 28, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor husspindel

Större husspindel, Tegenaria atrica. Bilden skickades in av Eva Lipschits.

Vad är det för sorts spindel på bilden?

Ser ut som större husspindel, Tegenaria atrica. Och ett stort ex …

– Sigvard Svensson

Du hittar även mer information om denna spindel här.

– Jessica Abbott

april 25, 2014

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekologiskt eller närodlat?

Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Om du har två alternativ: Antingen köpa äppeln från din granne, du vet att de inte är ekologiskt odlade. Eller köpa äppeln från Turkiet, där de är ekologiskt odlade. Vilket blir bäst för miljön? Jag vill att du tar hänsyn till att din granne kankse börjar odla ekologiskt om du plus alla andra köper från Turkiet.

Är din granne en äppleodlare? Jag antar att din granne är en vanlig granne som har några äppleträd. Jag skulle tänka mig att det är mer förnuftigt att köpa äpplen från din granne än från Turkiet. Transporter är inte alltid av godo. Sen undrar jag vad du lägger in i ordet ”ekologiskt” odlat. Om du menar att det inte används några insekticider och konstgödsling så är det väl det de flesta människor tänker på när de säger ekologiskt odlat. Inte helt korrekt användning av ordet ekologi.

– Från frågearkivet

april 24, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är honhökar större än hanhökar?

Varför är honorna större än hanarna när det gäller hökar?

Det finns flera teorier, men ingen vet säkert. Om vi undantar däggdjur och fåglar, så är ju faktsikt det generella mönstret i djurvärlden att honorna är större (t ex insekter, spindlar, osv). Hos fåglar är nog det ursprungliga att hanarna är större, och därmed behöver man förklara varför honorna här blivit större hos några grupper. Det är ju generellt så att honorna är större än hannarna hos ugglor och dagrovfåglar. Det hela är ju tydligast hos Accipiter-hökar, t ex sparvhök och duvhök. En teori är att rovfåglar är väldigt beroende av att kunna flyga bra för att överleva. När honan bär på ägg under utveckling måste hon därför vara stor för att äggets massa skall bli relativt liten och inte påverka hennes flygförmåga alltför mycket. En annan teori är att honan och hannen därigenom specialiserar sig på byten av olika storlek. Detta skulle då minska konkurrensen inom paret och förbättra bytestillgången under häckningen.

– Från frågearkivet

april 23, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Interaktioner mellan olika däggdjur

Brunbjörn, Ursus arctos. Bilden tagen av Malene Thyssen.

Jag undrar kan gorillor och orangutanger leva tillsammans? Vad händer om en stor brun björn träffar en isbjörn? Hur stor vargflock kan jaga bort en brun björn från ett kadaver?

Svåra frågor, men jag ska göra mitt bästa.

Gorillor och orangutanger träffar aldrig på varandra i naturen, men eftersom båda arter kan lära sig att leva med människor och även andra arter (apor i fångenskap kan t.ex. knyta an till husdjur som katter och hundar) så är det nog möjligt. Förutsättningar skulle i så fall vara att individer från de olika arterna lär känna varandra från unga år, samt att de inte konkurrerar nämnvärt över mat.

Brun björn och isbjörn är väldigt nära släkt med varandra, och hybridisering inträffar ibland. Så om en stor brun björn träffar en isbjörn beror utgången nog på vad de olika individerna har för kön. Är det två hanar (eller kanske två honor) kan man tänka sig att de kan se varandra som konkurrenter och försöka driva bort den andra. Är det en hane och en hona är det möjligt att de försöka para sig (beroende på årstiden).

Enligt experter från USA har vargflockar från Yellowstone National Park observerats som försöker driva bort en brun björn från ett kadaver. Ibland lyckas det. Ju fler vargar desto större sannolikhet att de lyckas, men jag hittar inga exakta siffror. Årstiden spelar förmodligen också in – på hösten när björnarna håller på att äta upp sig inför vintern, och på våren när de är utsvultna, är björnarna mer motiverade att behålla kadavret.

– Jessica Abbott.

april 22, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bitterskråp: en japansk "invandrare"

Bitterskråp, Petasites japonicus. Bilden skickades in av Per Christensen.

Stötte på en växt jag inte tidigare sett. Såg den på ett par platser på gränsen mellan Kronoberg och Kalmar län, närmare bestämt i Sutaremåla och mellan Bökevara och Eriksmåla. Vi brukar åka lite rundor och fick se den här växten i Sutaremåla intill ett lite udda hus. Först tänkte vi att det var något som de boende odlade av någon anledning men sedan stötte vi på växten på nästa ställe och började undra ännu mer. Den lyste som punkter mot bakgrunden och här växte den intill vägen.

Detta bör vara bitterskråp (Petasites japonicus), en förvildad och ”naturaliserad” trädgårdsväxt som ursprungligen kommer från Japan. Den blommar tidigt på våren (april) och känns igen på sina stora vitgröna bladlika fjäll på blomstjälken. Efter blomningen kommer stora rundade blad på långa skaft, på samma sätt som hos pestskråp och tussilago. Bitterskråp räknas som sällsynt i Sverige. Det står mer om arten i virtuella floran (sök i google på bitterskråp och virtuella floran).

– Stefan Andersson

Bitterskråp är en ostasiatisk släkting till vårt svenska vitskråp (P. albus). Odlas inte så ofta men får väldigt stora blad på sommaren och sprider sig friskt under mark om den trivs så har man haft den i trädgården så är det lätt hänt att den hamnar utanför tomten.

– Torbjörn Tyler

april 17, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjärilsmygga – en fluga som liknar en fjäril

Fjärilsmygga, familjen Psychodidae. Bilden tagen av Luis Miguel Bugallo Sánchez.

Jag undrar om du, med ledning av den bild jag skickar med, kan säga vad det är för slags insekt jag har fått i mitt badrum. Den uppträder i enstaka exemplar i en takt av ungefär en i veckan. Sitter plötsligt på en vägg, rätt orörlig, absolut inte något nervöst beteende. Slår man ihjäl en så blir det ett svart, pulverliknande avtryck efter den.

Det ser ut att vara en fjärilsmygga (familjen Psychodidae) – påträffas ofta i badrum.

– Staffan Bensch

april 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar