Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.
Finns det någon mask som kan leva i mitt sötvattensakvariums bottensubstrat? Jag är nu ute efter någon som gräver sig igenom sanden och inte tubifex som mest står still på ett ställe och svajar. Masken ska hjälpa till med syresättning av bottnen, nedbrytning av organiskt material och vara extra mattillskott för fiskarna. Och vart kan man köpa en sådan mask?
Vi har haft en liknande fråga tidigare. Vill man inte ha tubifex skulle vattengråsugga kunna vara ett alternativ som funkar som nedbrytare och mattillskott. De gör förmodligen inte så mycket nytta som syresättare dock.
Ett exempel av en interaktion mellan ett rovdjur (spindeln) och ett bytesdjur (fjärilen). Bilden tagen av Rusty Clark.
Hur påverkas en population av konkurrens och predation?
Det är inte helt självklart hur konkurrens och predation i allmänhet påverkar populationer. Modellerna som diskuteras här och här beskriver hur populationer kvalitativt beter sig när man antar att alla processer sker kontinuerligt i tiden, både tillväxt och konkurrens. Om man lägger till utomartskonkurrens kommer den att verka i princip att verka på samma sätt som inomartskonkurrens, så att population får mindre utrymme. Om utomartskonkurrensen är för stark kan en art utrota en annan. Likadant kommer en kontinuerlig predation att minska populationens storlek. Detta var de generella sanningarna. Ska man gå in lite mer i detalj, så blir det snabbt ganska komplicerat – ”det beror på!”. Tyvärr finns det inte utrymme här för en mer utförlig genomgång.
Modeller av populationstillväxt med (blått) och utan (rött) konkurrens.
Vilka antaganden bygger den logistiska modellen på?
Den logistiska modellen bygger på samma förenklande antaganden som diskuteras här, men det viktigaste är att man dessutom antar att den genomsnittliga individens förökningshastighet avtar linjärt när populationstätheten N ökar (dvs det finns inomartskonkurrens) , för att vid en viss täthet bli lika med noll ( dvs antal födda/tid=antal döda/tid ). Denna populationstäthet brukar kallas K, och då kan man formulera populationsderivatan dN/dt = r*(1-N/K)*N istället. Denna differentialekvation brukar kallas för den logistiska modellen . N är i det här fallet en funktion av tiden, N = F(t) , som uppfyller denna differentialekvation. Det typiska för en population som har en sådan tillväxt, är att den vid en låg täthet växer nästan exponentiellt, för att så småningom, med högre täthet, sakta av i tillväxt , och helt sluta växa när den har nått tätheten K. Om populationstätheten av någon anledning från början skulle vara högre än K, kommer den att sjunka till K och stanna där. K är ett så kallat stabilt jämviktsläge, och kallas också carrying capacity.
Vilka skillnader mellan män och kvinnor är genetiskt betingade?
Är det någon skillnad mellan mannen och kvinnans kroppsspråk? Är det genetiskt vilket kroppsspråk man har eller är det något man lär sig efterhand?
Ja, det finns skillnader i kroppsspråk mellan män och kvinnor. Hos västerländska kulturer brukar män ”ta mer plats” och använda sig mer av omedveten kroppsspråk än kvinnor. Men det finns även skillnader mellan olika kulturer, så en del av skillnader mellan könen påverkas säkerligen av kultur. Hur stor del är svårt att säga, och jag har inte hittat några studier som har specifikt kollat hur mycket genetiken påverkar skillnader mellan könen i kroppsspråk. Men jag är ganska säker på att det finns en stor genetisk komponent när det gäller individuella skillnader i kroppsspråket. Det finns nämligen studier som har visat att olika ansiktsuttryck kan vara ärftliga, förmodligen på grund av likheter i formen och placeringen av muskler och nerver hos besläktade individer. Steget är inte långt därifrån till allmänna individuella skillnader i kroppsspråk. Det är också väl belagt att det finns genetiska skillnader i hur bra man är på läsa av andras kroppsspråk.
Min granne har borrat ett djupt hål i en fantastiskt vacker ek, som står på en allmänning nedanför min tomt. Han har därefter hällt i ngt dieselliknande i hålet. Kollade detta, eftersom trädet inte knoppas som det ska. Finns det ngt man kan göra för att trädet ska överleva?
Låter mer som ett fall för en jurist eller den som förvaltar allmänningen. Ekens öde beror nog helt på vad det diselliknande bestod av.
– Olle Anderbrant
Fömodligen någon som tyckte att eken stod i vägen för utsikten eller att den skräpade ner! Ganska hemskt. Jag håller med Olle att detta borde rapporteras. Om hålet var så djupt att grannen kunna hälla in den här vätskan, är det svårt för trädet att reparera skadan som förmodligen påverkar bl a transportmekanismerna. Det verkar ju dessutom vara så att trädet blivit sjukt eftersom det inte verkar utvecklas som et ska. Det är också stor risk att trädet drabbas av olika sjukdomar, t ex svampinfektioner vid större sår.
Lejon, Panthera leo. Bilden tagen av Joachim Huber.
Varför biter en lejonhanne, som övertagit en hona med diande ungar, ihjäl ungarna?
Det är inte ovanligt i djurvärlden, liknande beteende finns exempelvis hos möss. Den egentliga lejonflocken består av en grupp besläktade honor (systrar, döttrar osv) och deras ungar. När unga hannar blivit vuxna ger de sig iväg (eller blir ivägkörda av de äldre hannarna) och bildar en flock med andra hannar. Ibland håller bröder ihop. När hannarna blivit tillräckligt stora, starka och erfarna försöker de ta över en honflock. En stark koalition av hannar kan kanske räkna med att ”behärska” hongruppen genetemot andra hannar i två-tre år eller så. Evolutionen har då under årtusendena gynnat beteenden som gör att hannarna hinner fortplanta sig. Om honorna redan har små ungar skall dessa först växa upp och blir oberoende innan honorna blir mottagliga för parning ogen. Chansen är då mycket mindre att hannarna skall hinna få ungar som når vuxen ålder under den begränsade tid de har på sig. Om de iställer tar kål på de ungar som finns när de tar över en hongrupp, så blir honorna snart receptiva för parning igen. Kort sagt: de hannar som genom tiderna dödat föregående hannars ungar är de hannar som fått sina anlag vidareförda genom generationerna. Alltså har det skett urval för detta beteende.
Modeller av populationstillväxt med (blått) och utan (rött) konkurrens.
Hur tillväxer en population med respektive utan innomartskonkurrens?
Att säga att det inte finns någon inomartskonkurrens i en population, dvs att individerna i populationen inte konkurrerar om något alls, vare sig mat ,plats eller något annat, är i princip detsamma som att säga att det inte finns några gränser för hur stor populationen kan bli. Man kan också tänka sig att det inte finns ( så mycket) inomartskonkurrens ifall populationen är liten. Om man vill sätta upp en enkel matematisk modell för en sådan population, måste man först göra vissa förenklande antaganden bl.a. : – Alla individer betraktas som likadana eller genomsnittliga individer – Man antar att inga individer flyttar från eller till populationen – Man antar att det inte finns någon påverkan från andra arter – Man antar att miljön är konstant, t.ex. ingen variation i resurstillgång Om man dessutom antar att populationstorleken ( eller vanligare tätheten = individer/yta) som vi kan kalla N, kan beskrivas som en kontinuerlig funktion av tiden, kan man formulera en s.k. differentialekvation, som beskriver förändringen ( derivatan) av populationstätheten som en funktion av populationstätheten: dN/dt = f (N) Alltså, det är helt enkelt så att hur fort populationen växer beror på hur stor den redan är.Varje individ i populationen har en viss ’förökningstakt’ i genomsnitt. Den genomsnittliga förökningstakten är (alla födda – alla döda) /N per tidsenhet. Utan inomartskonkurrens är den genomsnittliga ökningen, som vi kan kalla r, alltid lika stor oavsett hur många andra individer som finns i populationen. Då är derivatan av populationstätheten : dN/dt = r*N ( r gånger N) En population med sådan tillväxt kommer att växa exponentiellt ( N(t) = N (0)* exp(rt) ) , ju fler individer, ju större antal ’barn’ totalt, och snart bli väldigt stor. I verkligheten är det ju oftast så att en population inte kan bli hur stor som helst, pga att någon resurs inte räcker till.
Den vitögda älgen. Bilden tagen av Tomas Svensson.
Jag heter Tomas Svensson och gillar att fotografera djur och natur. Har hållit på med detta i över 30 års tid. Vanligtvis så fotograferar jag helst våra hjortdjur och har stor vana med främst älgar. För ett par år sedan så fotograferade jag en älgtjur som hade vita/blå ögon. Hur pass vanligt är detta? Har aldrig sett detta förut. Är det mer vanligt förekommande på vissa platser? Jag antar att det är en genetisk ”defekt”. Älgen betedde sig helt normalt. Bifogar ett foto på älgtjuren.
Älgar har normalt en svart pupill i en brun iris (regnbågshinna) omgiven ytterst av en gulvit bindehinna. Normalt syns ingen del av bindehinnan, vilket gör ögonen ganska mörka. På din bild verkar det som om iris är mycket ljus (vit) trots att djuret i övrigt är normalt pigmenterat. Hos djur som är albino, dvs saknar förmåga att bilda det bruna pigmentet melanin ser ögonen ut som på din bild, men då har djuret vit päls. Din älg har troligen en genetisk förändring som specifikt påverkar pigmenteringen av iris. Möjligen vet jägare mer om hur vanligt detta är.
Flamträd, Brachychiton acerifolius. Bilden tagen av Bidgee.
Vad är det här för träd? Nöten är 12-15 cm lång. Nöten kommer från en trädgård vid Medelhavet.
Helena Persson i Lunds botaniska trädgård meddelade att bilden föreställer flamträd, Brachychiton acerifolius (Malvaceae). Trädet kommer från östra och södra delarna av Australien och odlas ofta pga sina vackra röda blommor. Googling på det vetenskapliga artnamnet ger många bilder på blommande flamträd.
– Stefan Andersson
Man kanske bör tillägga att det finns ett antal olika träd som kallas flamträd/flametree; Flame trees of Thika inte att förglömma.
– Bodil Enoksson
Stämmer! Vill man precisera i detta fall kan man skriva australiskt flamträd. Eller ännu hellre: använda – och uppmuntra användandet av – det vetenskapliga artnamnet.
Kommentarer