Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kan man skapa en digital människa?

Bilden skapad av RRZEicons.
Bilden skapad av RRZEicons.

Jag har lite svårt att förklara min fråga. Om livet är alla dessa kemiska reaktioner som sker mellan alla livets molekyler i en människa, och att allt detta styrs av lagar i naturen (kemi, fysik, osv.), då kan man ju säga att livet liknar ett tv-spel, där spelet har ett antal lagar eller gränser som inte kan överskridas. Jag undrar då om det är möjligt att bygga upp en digital människa i en dator, eller superdator, genom att bara programmera ett datorprogram med samma strukturer, lagar och gränser som en naturlig människa har, så att vi får en digital människa som har medvetandet om sig självt och som kan tänka precis som oss. Kan man skapa en sådan digital människa på detta sätt?

Svårt att säga säkert, men det är väl lite det man är ute efter när man försökar skapa artificiell intelligens. I teorin skulle man kanske kunna bygga upp en virtuell människa som följer alla kemiska och fysiska lagar fast bara i digital form, men fråga är vad det hade varit för fördel med det. Man behöver förmodligen inte ta med alla fysiska egenskaper för att skapa en fungerande modell av människans medvetandet, och i så fall hade det bara inneburit en massa onödig komputationskraft. Om man kommer att kunna skapa artificiell intelligens med ett medvetande som likar människans är nog fortfarande en öppen fråga, men det pågår i alla fall intensiv forskning inom området.

– Jessica Abbott

november 20, 2014

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Pollinerarnas betydelse

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Då en växt eller djurart försvinner kan det få stora konsekvenser, jag har tänkt på b.la. om bin och andra pollinerande djur försvinner vad kommer egentligen hända då? Skulle all växtlighet dö ut? Skulle då syret ta slut? Skulle det kunna finnas liv till slut?

SourceURL:file://localhost/Users/stefanandersson/Desktop/Pollination.doc

Man uppskattar att bortåt 80-90 procent av alla blomväxter är beroende av pollinerande djur för sin fortplantning, och många av dessa skulle naturligtvis försvinna om alla pollinerare plötsligt dog ut. Möjligheten för dagens blomväxter att utvecklas (evolvera) och ge upphov till nya arter skulle också minska, eftersom pollinerade djur driver mycket av den evolution som sker i växtvärlden. Frågan hur andra organismer, t ex betande djur eller djur som äter deras frön och frukter, skulle påverkas är mer komplicerad och beror på vilka miljöer vi tänker på. Förlusten av pollinerare skulle främst märkas i tropiska regnskogar, där både träd och örter brukar vara anpassade till djurpollination. Effekterna borde vara mindre i områden som domineras av vindpollinerade växter, t ex barrskogar och grässlätter, eller i arktiska miljöer som domineras av mossor och lavar. I detta sammanhang måste man också komma ihåg att många blomväxter tagit steget från kors- till självbefruktning, speciellt i störda, människopåverkade miljöer (många ogräs är självbefruktande), och dessa klarar sig så länge miljön är konstant och det inte krävs någon korsbefruktning för att upprätthålla en hög genetisk variation och anpassningsförmåga. Den mest märkbara effekten för oss människor vore nog att förlora en viktig ”ekosystemtjänst”, dvs bin och andra insekter som pollinerar viktiga grödor och därför står för mycket av jordens matproduktion. Däremot skulle inte syret ta slut, eftersom det mesta av syret produceras av fotosyntetiserande planktonalger i hav och sjöar.

Sammanfattningsvis: Förlusten av pollinerande djur skulle definitivt påverka ekosystemen, men livet på jorden skulle fortsätta om än med andra – och betydligt färre – aktörer. Naturen skulle helt klart bli mer färglös och mindre variationsrik utan alla de pollinerare och blomväxter som anpassat sig till varandra och därigenom gett upphov till de fantastiska samspel som utvecklats mellan dessa organismer.

Stefan Andersson

 

november 19, 2014

Inlägget postades i

Djur Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skorpion på Öland?

Svart tjocksvansskorpion, Androctonus crassicauda. Bilden tagen av Dbenbenn.
Svart tjocksvansskorpion, Androctonus crassicauda. Bilden tagen av Dbenbenn.

 

Såg en svart skorpion ca 2-4 cm lång på vägen när jag rastade hunden igår. Den var aggressiv och hade giftblåsa. Var kan den ha kommit från och kan det ha varit något annat än en skorpion? Såg den i Östra Södvik på norra Öland.

Det låter helt otroligt att det skulle ha funnits en skorpion på norra Öland. De närmsta vildlevande skorpionerna finns i medelhavsländerna, och de blir på sin höjd omkring två centimeter långa. Ett annat alternativ skulle vara att någon släppt ut en skorpion efter att ha haft den i fångenskap, men de flesta sådana som man håller som husdjur är betydligt större än fyra centimeter, snarare bortåt en decimeter eller en-och-en-halv. Nästan alla skorpioner är mycket skygga och långt från aggressiva. Förstår inte heller vad som menas med ”giftblåsa”. Visserligen har alla skorpioner en giftblåsa som sitter i anslutning till en tagg längst ut på den smala, långsträckta bakkroppen, men den är alltid liten och inget man lägger märke till om man inte tittar mycket noga efter. Har för övrigt svårt att föreställa mig vad för slags djur man skulle kunna missta för en skorpion, som har så tydliga klor i framändan och den långasmala bakkroppen, som ofta bärs i en båge framöver kroppen. Se bilden ovan, för jämförelsens skull.

– Lars Lundqvist

november 18, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Askträds ekologiska funktion

Ask, Fraxinus excelsior, av Carl Lindman.
Ask, Fraxinus excelsior, av Carl Lindman.

Vi har ett hålträd (ask)som skjutit upp flera stammar från roten. Nu har stammarna kapats en bit ovanför marken. Kommer detta att påverka den kvarvarande hålrotens ekologiska funktion/betydelse. Vi tänker insekts- och fågelliv m.m. Roten kommer att skjuta nya stamskott som så småningom växer upp till nya trädstammar.

Jag har hört med Mattias Larsson på SLU och slutsatsen verkar vara ja, till viss del. När man kapar stammarna kommer detta förmodligen ha en kortsiktig påverkan på insekts- och fågellivet. Fast eftersom det finns levande stamdelar kvar så borde funktionen i huvudsak vara den samma under en längre period – alltså kommer djuren som lever på trädet återhämta sig så småningom.

– Jessica Abbott

november 17, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hök som tar höns

Duvhök, Accipiter gentilis. Bilden tagen av Merops.
Duvhök, Accipiter gentilis. Bilden tagen av Merops.

Vi och flera vänner i närområdet (ca 2-3 km radie) har drabbats av att hök tagit höns. Vi är ganska säkra på att den som var hos oss var en juvenil duvhökshona. Funderar nu på hur troligt det är att det är samma hök och hur stor risken är att den återkommer. Ingen av oss har sett till höken på ett tag, hur stort område rör den sig över i jakt på mat?

En ung hona av duvhök är rejält stor och kraftigt längsstreckad på undersidan. Hanarna är mindre. De adulta fåglarna är tvärvattrade på undersidan. Det kan mycket väl vara samma hök. Några km är för en duvhök inget avstånd alls. Man kan dock inte utesluta att det rör sig om fler än en individ. Om höken har kunnat ta hönsen utan större besvär, till exempel om de är frigående, är det högst troligt att den återkommer.

– Åke Lindström

Som hönsägare har jag för mig att man (dvs hönsen) kan råka ut för flyttande/kringstrykande unga hökar, speciellt på hösten. Vilket skulle kunna förklara att man sluppit besök på ett tag.

– Bodil Enoksson

Det kan stämma. Men kringstrykandet/flyttandet för denna i huvudsak stannfågel har väl rimilgen primärt två syften – att finna en ny lämpligt plats för 1) överlevnad och 2) i förlängningen, häckning. Ett område med flera oskyddade hönsgårdar torde vara ett starkt argument för att stanna. Däremot är dödligheten hos unghökar rimligen ganska stor, så har de tur så dör höken.

– Åke Lindström

november 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större husspindel

Stor husspindel (Tegenaria atrica). Bilden skickades in av Jimmy.
Stor husspindel (Tegenaria atrica). Bilden skickades in av Jimmy.

Vad är detta för spindel. Nog bland dem största jag sett!

Ser ut att vara större husspindel. Se även tidigare frågor om denna art här och här.

– Jessica Abbott

Visst är det större husspindel!

– Sigvard Svensson

Stor husspindel, jag håller med Sigvard. Kul att se en bra bild!

– Lars Lundqvist

november 13, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skumt skum

Slemsvamp. Bilden skickades in av Anna Jarander.
Slemsvamp. Bilden skickades in av Anna Jarander.

Hittade det här ”skummet” i gräset på tre platser längs en åker. Går där dagligen och har aldrig sett något liknande och blev nyfiken på vad det är. Har inte lyckats hitta det själv på nätet så tänkte jag frågar er som kanske vet.

Utan tvekan en slemsvamp (myxomycet), egentligen mer släkt med djur än med svampar (eller växter). Identifiera slemsvampar till art är det dessvärre endast ett fåtal experter som kan.

– Torbjörn Tyler

Jag frågade Puggehattens Mycomycetexpert Jan Svensson om råd och fick följande svar:

Hej Sigge!

Ser ut att vara funnen i ängs/betesmark och just nu är Diderma spumarioides vanlig i dessa miljöer så jag tippar på den. Den på bilden är inte ”färdig” men jag har sett liknande på flera områden i den senaste veckan och de påminner mycket om den på bilden. Men med en liten reservation för att det möjligen kan röra sig om Mucilago crustacea men tror inte riktigt på det ändå.

Med Vänlig Hälsning
SKOGENS RÖST
Janne ”JAS” Svensson
Skogsgatan 1
252 30 Helsingborg
0708-872523
skogens@algonet.se
www.skogensrst.vpsite.se
https://www.facebook.com/myxomyceten

Diderman saknar svenskt namn, Mucilago crustacea heter jordspott på svenska, enligt Dyntaxa!

– Sigvard Svensson

november 12, 2014

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blomkrabbspindel

Blomkrabbspindel, Misumena vatia. Bilden skickades in av Tatiana.
Blomkrabbspindel, Misumena vatia. Bilden skickades in av Tatiana.

Dottern hittade denna i mitt hår efter en promenad skogen, är den ovanlig?

Jag misstänker nån sorts krabbspindel. Fast isåfall har den kommit rejält fel i tillvaron.

– Jon Loman

Ser väldigt mycket ut som en blomkrabbspindel (Misumena vatia). Dessa spindlar har förmågan att ändra färg beroende på hur bakgrunden ser. Vanligen är de vita eller gula, men kan också ha andra färger. Man hittar de oftast i en blomma där de sitter och väntar på att någon insekt skall komma och besöka blomman. Då angriper de besökaren, fångar den och äter upp den. En hona kan bli upp till 10 mm men de kan fånga byten som är mycket större än så. De är inte ovanliga, men för att se dem måste man leta på rätt ställe och ha lite tur. Har kollat bestämningen med Lars Jonsson vid högskolan i Kristianstad.

– Lars Lundqvist

november 11, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Igelkott som sover öppet

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

Vi har upptäckt att vi har en igelkott boendes under vår altan. Det har visat sig att det är en hona då vi fått äran att se en unge. Men nu till min fråga. Vi har ställt ut uppblött kattmat och vatten till kotten. Den kommer glatt fram och äter av den men visar tydligt att den vill vara ifred, därför iaktar vi den på avstånd. Nu har det visat sig att vi har upptäckt att när den har ätit så lägger den sig rakt över matskålen och som vi tror sover. Jag har varigt fram försiktigt och tittat och då ligger den antingen på sidan eller rak lång över matskålen. Den tungandas och ibland rycker väldigt häftigt i kroppen. Nu tycker vi att detta är ett väldigt konstigt beteende om den ligger och sover helt öppet på detta viset, då vi även har hund som är väldigt nyfiken. Hur vanligt är detta beteende att de sover så öppet eller är det något annat som händer och sker?

Det är svårt att veta säkert vad som händer med igelkotten. Min gissning är att den helt enkelt får i sig (för) mycket mat på kort tid och därmed behöver ’vila’ lite. Det händer nog inte så ofta att en igelkott träffar på så mycket föda i naturen – den är ständigt på jakt efter daggmaskar, sniglar och annat. Det kan ju också finnas något i (just den) kattmaten som gör att igelkotten blir lite uppblåst eller att maten är lite svårt att smälta. Kattmat borde dock i regel vara ok som igelkottföda.

– Michael Tobler

november 10, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spridning norrut av jordgeting?

Tyskgeting, Vespula germanica. Bilden tagen av Yug.
Tyskgeting, Vespula germanica. Bilden tagen av Yug.

Håller jordgetingen på att sprida sig norrut?

Det enkla svaret är nej. Jag har inte kunnat hitta någon information om en utökande norrlig utspridning av getingar i Sverige. Jordgeting är dessutom ett samlingsnamn för flera olika getingarter som ibland bygger bo i jorden, och ingen specifik art. Däremot har man sett att ett antal olika arter (fåglar, fjärilar, osv) sprider sig längre och längre norrut som följd av klimatförändring, så det är inte omöjligt. Tyskgeting, Vespula germanica, är en Europeisk art som har blivit invasiv i bl. a. Nordamerika, så den verkar sprida sig norrut där den är introducerad.

– Jessica Abbott

november 7, 2014

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg