Fråga en Biolog

Ekologisk balans på "slak lina"

Savann i Tarangire nationalpark, Tanzania.

Det talas mycket om ekologisk balans men ekologer brukar säga att det finns ingen ekologisk balans utan snarare än dynamisk jämvikt som ständigt förändras. Min fråga är. Finns det trotts det något exempel på ekologisk balans som verkligen är ett ”balansnummer” på slak lina. Jag menar ett ekologiskt förhållande som är så känsligt att om balansen rubbas rasar allt.

Visst finns det exempel på sådana system! Men jag skulle vilja påstå att metaforen ”balans på slak lina” mycket väl kan förenas med den kanske bland ekologer av facket mera gängse bilden av ekologisk balans som en dynamisk jämvikt. En vanlig åker är också ett ekosystem. Det vidmakthålles genom ekologksa faktorer som plöjning, harvning, sådd och skörd. Ängs- och hagmark vidmakthålls genom slåtter och bete. Upphör dessa brukningsformer, kommer naturligtvis skogen tillbaka. Dessa ekosystem är inte så långsökta som man skulle kunna tycka. En amerikanska savannen vidmakthålls genom en kombination av bete och nederbördsförhållanden som gynnar öppna gräsmarker, men kan utvecklas mot såväl öken som skog om förhållandena ändras.

– Från frågearkivet

januari 22, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbagge med stor könsdimorfism

Svart majbagge (Meloe proscarabaeus). Bilden tagen av Olei.

Undrar om du känner till en skalbagge som ska finnas i Sverige och där honan är mycket, mycket kanske 100 gånger större än hanen? Och vilken funktion kan en så stor skillnad ha?

De här djuren, majbaggar i familjen oljebaggar, har en komplicerad livscykel. Larverna lever som boparasiter hos solitära bin. De sitter i en blomma och väntar på att ett bi skall komma till blomman för att söka pollen och nektar. Chansen att de skall träffa på rätt sorts bi är kanske därför inte så stor. För att kompensera den stora förlusten av larver, lägger honan många ägg, upp till 10 000, varför bakkroppen sväller upp. Jämför med en fästinghona som också blir mångdubbelt så stor som hannen, av blod och mognande ägg.

– Gästinlägg av Christoffer Fagerström, samlingsansvarig för Coleoptera, Biologiska Museet

januari 21, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädets antifrysmedel

Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.

Jag undersöker för ett kursinlämning varför vattnet i träden inte fryser i minusgrader. Jag har fått fram att trädet skapar ett antifrysmedel, men jag vill ta reda på exakt vad som händer i den kemiska processen.

Träd utökar säkert produktionen av vissa kemiska ämnen inför vintern, för att förhindra att cellerna fryser fast. Men den allra största anledningen till att träd kan klara av minusgrader är för att de minskar halten vatten i cellerna när det börjar bli kallt. Precis som saltvatten kan hålla sig flytande när temperaturen understiger noll, kan trädens sav hålla sig flytande om sockerkoncentrationen ökas. Då blir de olika lösta ämnen in cellerna och saven till naturliga ”antifrysmedel”.

– Jessica Abbott

januari 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av fröskal

Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.

Finns det något litet sötvattensdjur som kan äta fröskal? Om inte gissar jag att det ändå finns svampar och bakterier som kan bryta ner fröskal som ligger i vatten?

Vattengråsuggor är allätare, och käkar bland annat förmultnande växtdelar. Man kan tänka sig att de kan äta fröskal som ligger i vatten. Annars finns det, mycket riktigt, olika sorters bakterier som bryter ner växtdelar i en sjö. Många sjöar i Sverige har brunt vatten (liknas ibland vid konjak) på grund av organiska ämnen som har frigjorts från blad, barr, och andra växtdelar med hjälp av bl.a. bakterier.

– Jessica Abbott

januari 19, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ovanlig geting

Social genting, arten okänd. Bilden skickades in av Johan Magnusson.

Jag bor för närvarande i Canton i södra Kina. Utanför mitt hem har jag lagt märke till detta djur. 6 ben, två vingar och två antenner. Är det en insekt eller spindel? Efter vad kan se har den bara fram- och bakkropp (alltså spindel), dessutom typiska spindelögon (tre vad jag kan se, men kan hända är det fyra). Men vingar?!? Jag har lästa om spindlar som härmar myror och går som om det främre paret ben vore antenner. Men det verkar ju som den har ett extra ledpar? Är det en spindel som är specialiserad på att äta drönare? Tilläggas kan att den inte försökte flyga trots att jag var ganska närgången.

Det någon art social geting. Vilken art det är vet jag inte men det är inte den ökända asiatiska jättebålgetingen (eller mandaringeting) eftersom denna har bandad bakkropp.

– Christer Hansson, museiintendent, Entomologiska Samlingarna

januari 16, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad heter trädet?

Hymenolobium petraeum är ett eftertraktat träslag. Bilden tagen av Kress.

Vi jobbar just nu med att översätta en artikel som handlar om amazonas regnskog. Där nämns ett träd som vi inte hittar det svenska namnet på. På engelska kallas det angelim pedra, och det latinska namnet är Hymenolobium petraeum. Vet ni om det har något namn på svenska?

Nix, det finns inget svenskt namn på Hymenolobium petraeum. I vart fall inget mer officiellt sanktionerat sådant.

– Torbjörn Tyler

januari 15, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har vi två njurar?

Att vi har två njurar men ett hjärta är ett resultat av vårt evolutionära historia. — Att vi har två njurar men ett hjärta är ett resultat av våran evolutionära historia.

Det är ju allmänt känt att en människa klarar sig bra med endast en njure. Jag vill förstå vilket evolutionärt tryck som utvecklade två njurar – varför behövdes det två stycken en gång i tiden?

Att vi har två av vissa organ (som njurar, lungor, ögon) och bara en av andra (som hjärta, magsäck, gallblåsa) har snarare mer att göra med alla ryggradsdjurens gemensam, uråldrig evolutionär historia än nutida evolutionstryck. De första multicellulära organismerna hade en enkel kroppsplan, förmodligen som en mask, med ett rörformat tarmsystem och ett rörformat hjärta – det är därför vi har bara en av dessa organ. Sedan utvecklades bilateral symmetri, och vissa organ blev parade, som ögon, njurar, och lemmar eftersom de utvecklades senare. Symmetrin kan brytas ifall det finns ett starkt selektionstryck. De flesta ormar har till exempel bara en fungerande lunga, eftersom det finns inte plats för två i den avlånga kroppen. Men så länge den inte medför någon stor nackdel kommer den ursprungliga symmetrin bevaras. Därför har vi två njurar.

– Jessica Abbott

januari 14, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fingerborgsblomma

Var ute och gick i skogen idag och hittade utmed en två år gammal avverkningsväg flera plantor som på bilden. Har inte kunnat hitta vad det är för växt. Så min fråga är vad är det för växt?

Ser ut som bladrosett av förvildad fingerborgsblomma (Digitalis purpurea). Den ser tillräckligt stor ut för att kunna blomma i sommar.

– Stefan Andersson

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea). Ursprungligen odlad som medicinal- och prydnadsväxt, men sedan länge förvildad i södra Sverige och starkt gynnad av modernt skogsbruk och luftföroreningar. Fröna sprids med skogsmaskiner och arten växer mycket bra på kväverik men kemiskt sur mark så som det blir på hyggen efter framför allt granodlingar.

– Torbjörn Tyler

januari 13, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växter och olika färgade ljus

Auxin är en växthormon som kontrollerar tillväxt mot en ljuskälla (fototropism). Bilden skapad av MacKhayman.

Jag undrar hur det kan komma sig att växter reagerar så olika på olika färger från lampor?

Växter reagerar på ljus på många olika sätt. Får de för lite ljus tillbakabildas kloroplaster och växten blir gul eller vit. Den växer mer på höjden också, i jakt efter ljuset. Växter kan också växa mot en ljuskälla – det ser man ofta hos krukväxter som växer mot ett fönster. Det är växthormonen auxin som kontrollerar denna respons, som heter fototropism (se bilden ovan). Klorofyll absorberar mest blått och till viss del rött ljus, men växter har även andra pigment som kan hjälpa till att samla ljusenergi från gult eller grönt ljus. Beroende på en ljuskällas spektrum (sammansättning av olika våglängder) kan den därför var bättre eller sämre för en växts hälsa. Till exempel kan en ljuskälla som är fattig i den blåa delen av spektret inte vara så lämplig för växter. Sen har även växter vissa fotoreceptorer, ämnen som känner av blått och rött ljus direkt, precis som tapparna i våra ögon gör. Fytokrom känner av rött ljus och styr bland annat blomning, dygnsrythm, och groning. Fototropin känner av blått ljus och styr bland annat öppning och stängning av klyvöppningar.

– Jessica Abbott

januari 12, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Aggressiva "myggor"

Vi bor i Spanien, pensionerade. Sedan i sommar (vi har varit här somrar mer än 30 år tidigare) har vi fått ett nytt problem: små, svarta bitmyggor som kanske är blinda – de fångas inte i våra ljusfällor. De är mycket aggressiva, bits, sticks inte, stora blödningar riner på benen. Vid ett sådant tillfälle torkade min fru rent med hushållspapper – myggan följde med, den satt krav under/I DET RINNANDE BLODET. Vad är detta för otyg?

Jag skickade denna fråga vidare till Christer Hansson, eftersom han varit mycket i ”de varma länderna”, och undrade om det kunde vara ”sand flugor” (Phlebotominae). Han föreslog istället svidknott (Ceratopogonidae), men han påpekade också att det är väldigt svårt att säga vad det är för slags djur på bara hörsägen. Om ni kan fotografera djuren blir det enklare, men därmed inte sagt att det går att göra trots det.

– Lars Lundqvist

december 19, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar