Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Snittade tulpaner

Tulpaner. Bilden tagen av John O'Neill.
Tulpaner. Bilden tagen av John O’Neill.

Jag har fått veta och själv upplevt att det fungerar att snittade tulpaner håller längre om man med en nål gör ett litet hål i stjälken strax under blomman/knoppen och sedan sätter i kallt vatten med 1/3 kolsyrat vatten. Hur kan det fungera?

Jag är ingen växtbiolog men kan försöka svara. När man snittar en blomma kommer det oftast ut sav från snittet, och när saven torkar ut kan det täppa igen kärlen i stjälken. Händer detta har blomman svårt att få upp vatten. Att antingen snitta på nytt när blomman ska in i vasen, alternativt att göra ett hål med en nål, undviker man problemet. Varför just kolsyrat vatten skulle vara bra är lite svårare, tycker jag. Tulpaner trivs bäst i neutral pH, så att addera kolsyrat vatten (som har högre pH) skulle kunna vara bra ifall kranvattnet har lite för hög pH. Ett annat alternativ är att detta ökar vattenflödet upp till blomman. Blommor suger upp vatten med hjälp av osmos, så det är möjligt att svagt basiskt vatten sugs upp bättre.

– Jessica Abbott.

april 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Elektriska ålar

Den elektriska ålen, Electrophorus electricus. Bilden tagen av Stevenj.
Den elektriska ålen, Electrophorus electricus. Bilden tagen av Stevenj.

Hur alstrar den elektriska ålen sin spänning?

Den elektriska ålen, som egentligen inte är en ål utan ingår i familjen knivfiskar. I princip så använder ’ålen’ hela svansen för att ’bygga’ upp spänningen, där finns celler som bygger upp en aktions-, eller membranpotential, genom att pumpa joner åt olika håll. Spänningen lagras sedan i kringliggande elektrolytceller, som fungerar ungefär som kondensatorer, i stjärten. Man kan see hela ’ålen’ som ett batteri med plus polen i svansen och minus i huvudet (om jag minns rätt). Sedan kan ålen ladda ur elektrolytcellerna som den känner för och skicka spännings stötar på 70 till 100 V mer eller mindre kontinuerligt. Ju större ålen är desto kraftigare laddningar kan den åstadkomma och ’fullvuxna’ (upp till 2 m) kan utlösa enstaka stötar på runt 600 V, vilket är tillräckligt för att döda en häst, på nära håll. Man vet att ålen använder stötarna till att jaga (ungefär som elfiske), orientera och kanske även kommunicera med. Dock finns det en del fakta som man inte har kommit fram till ännu, huvudsakligen hur andra ålar påverkas av stötarna. Man har sett att i vissa sammanhang så kan spänningen användas för att driva bort andra ålar, som t.ex. vid konkurrens om revir eller föda, då verkar det som om andra ålar påverkas. Medan när ålarna parar sig så har man mätt upp mycket kraftiga spänningar, utsända från bägge könen utan att den andra verkar ta någon skada. Jag har inte hittat några data på vilka strömstyrkor som ålarna använder och om de kan reglera dessa också… så här finns lite att undersöka fortfarande.

 

april 17, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekologism

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Jag och en grupp på tre skall skriva om ideologin ekologism. Vi vill veta allt som är värt att veta om ekologismen.

Eftersom inte hört talas om det idelogiska begreppet ekologism förrut, blev jag nyfiken och så gav jag mig ut på nätet och hittade lite grand, men jag skulle tro att ni redan har tänkt samma tanke. Även om det kan finnas några här som kan sympatisera med en del av Ekologisternas tämligen reaktionära tankesätt, så har vi faktiskt ingenting med varandra att göra. På ekologi studerar vi ännu så länge endast ekologin ur den vetenskapliga aspekten.

– Från frågearkivet

 

april 16, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är järnfosfat giftig?

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

Är snigelgift med järnfosfat giftigt för igelkottar?

Nej, det verkar det inte vara. Järnfosfat kan konsumeras av däggdjur och därmed uppfylla kroppens järnbehov. Järnjoner kan dock vara giftiga i för stora mängder. För människor blir järn toxisk om man får i sig mer än 10–20 mg per kilo kroppsvikt. Så länge igelkottarna inte äter upp en massa ren järnfosfat borde de klara sig fint.

– Jessica Abbott

april 15, 2015

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilket djur kommer tanden ifrån?

Grönländska renar, Rangifer tarandus groenlandicus. Bilden tagen av Cameron Hayne.
Grönländska renar, Rangifer tarandus groenlandicus. Bilden tagen av Cameron Hayne.

Jag har fått tag på ett par örhängen gjorda av tänder av något djur jag inte vet, men gärna vill få reda på. Jag vet inte om det framgår av bilderna, men det är v-formade sprickor på vardera tand som slutar ungefär där det ser ut som att roten börjar. Jag skulle tro att det är ett djur som finns i trakterna kring Grönland, då örhängena är därifrån.

Tanden på den inskickade bilden ser ut att vara framtanden från en ren. Jag får tacka mina kollegor på Laurier University i Kanada för identifieringen.

– Jessica Abbott

april 14, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kondorer och kalkoner

Kalkon, Meleagris gallopavo. Bilden tagen av Vince Pahkala.
Kalkon, Meleagris gallopavo. Bilden tagen av Vince Pahkala.

Hur ligger det egentligen till med släktskapet mellan Kondorer och Kalkoner, förutom näbben så har de ju t.ex likadana huvuden osv. Finns det nåt känt släktskap?

Moderna fåglar grenade upp sig för ca 120 miljoner år sedan, då strutsar och andra flygoförmögna fåglar skiljde ut sig från resten av nu levande arter. Nästa delning i fågelträdet hände för ca 100 miljoner år sedan då anfadrar / mödrar till änder, svanar, gäss och hönsfåglar (inklusive kalkon) bildade en egen gren skiljd från den släktlinje som gav upphov till alla andra arter (rovfåglar, gamar, kondorer, vadare, tättingar, etc). Kondorer tillhör gruppen ”nya världens gamar” som trots att de liknar gamar som finns i Europa, Afrika och Asien endast är avlägset besläktade med dessa. Likheterna mellan kalkoner och kondorer/gamar har därför inget med släktskap att göra eftersom de utvecklats längs olika evolutionära linjer i 100 miljoner. Likheterna kan därför tolkas som en evolutionär nyck, en tillfällighet som har andra förklaringar. Att gamar/kondorer utvecklats till att sakna fjädrar på hals och huvud har troligen med deras ekologi att göra, en anpassning till att inte kladda ner sig när de rotar med huvudet i ruttna kadaver. Kalkonens fjäderlösa och färggranna huvudteckning är däremot troligare ett resultat av så kallad sexuell selektion, en process som som ofta ger upphov till artspecifika särdrag som kan te sig väldigt märkliga (t ex. påfågelns pråliga stjärtfjädrar). Av någon anledning föredrog ur-kalkonhönor ur-kalkontuppar som hade fjäderlösa och färggranna huvudteckningar, och efter generationer av selektion har detta lett fram till kalkoner av dagens utseende.

– Staffan Bensch

 

april 13, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kolets kretslopp

Två olika kolformer, diamant och grafit. Bilden tagen av Rob Lavinsky.
Två olika kolformer, diamant och grafit. Bilden tagen av Rob Lavinsky.

Vad menas med kolets kretslopp?

Min gissning är att du undrar över det organiska kolets kretslopp, i princip så drivs det runt av att växterna kan utnyttja koldioxiden (och till viss del kol genom rötterna också) i luften och omvandla det till, socker, stärkelse och cellulousa (vilket är en specialform av stärkelse)vilket utgör huvudelen i cellväggarna på växter och är nödvändigt för att de skall kunna växa. De betande djuren får i sig kol genom att äta växter och rovdjuren genom att äta betare, alla djur behöver kol till förbränning, fett och tillväxt. När en organism dör så, tar nedbrytarna hand om kolet och gör det tillgängligt för växterna (dvs det kolet som kallas organiskt matrial i jorden). Under hela processen så frigörs kol, som koldioxid, till luften genom andning (biprodukt vid förbränningen i alla orgnismer) dessutom frigörs kol genom avföringen.

– Från frågearkivet

 

april 10, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stort slutet ekosystem

Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.
Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.

Har hört att det ska finnas uppbyggda ekosystem i stor skala, typ ekosystem på burk. Har du förslag på hur jag ska hitta var dessa finns och vilken forskning som är förknippad med uppbyggnaden av ekosystemet?

Det största slutet ekosystem är Biosphere2 i Arizona. Det byggdes mellan 1987 och 1991, och har haft två stycken uppdrag där ett team med forskare försökte vara självförsörjande i två år. Det lyckades inte särskilt bra, eftersom det var svårt att hålla en stabil ekologisk jämvikt inne i byggnaden. Idag är Biosphere2 ett forsknings- och utbildningscentrum. Du kan läsa mer om det på deras hemsida (http://b2science.org/) eller på Wikipedia (http://en.wikipedia.org/wiki/Biosphere_2).

Tidigare frågor om slutna ekosystem hittar du även här, här, och här.

– Jessica Abbott

 

april 9, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Liten mask i jorden

En rundmask (nematod).
En rundmask (nematod).

Vi plockade in jord och lera och tittade på i mikroskop på förskolan. Längst ner i en växts rot såg vi en liten liten mask, den gick knappt att se med blotta ögat. Kan ni hjälpa oss att berätta mer om masken vi hittat?

Om det är hemskt liten, segmenterad och vit är det nog en småringsmark (http://sv.wikipedia.org/wiki/Småringmaskar). Om den är ändå mindra, och mer ofärgad, och utan segment, är det nog en rundmask (nematod) (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rundmaskar). Båda är mycket vanliga i jord. Om masken var i roten, eller fast i roten, är det nog troligast att det var en växtpatogen nematod. Småringmaskarna är detrivorer (nedbrytare), medan runmaskarna är rovdjur på bakterier (minst) svamp (medium), växter (stora) eller på andra nematoder (jättestora).

– Johannes Rousk

 

april 8, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Taggig citrusväxt?

Citrusväxt med taggar. Bilden skickades in av Mikael Westerlundh.
Citrusväxten. Bilden skickades in av Mikael Westerlundh.

Har en citrusplanta; troligen lime. Den sköt nya skott förra våren men de liknade inte blad och stam som på huvudplantan. Dessutom har de nya skotten taggar. Är det frågan om inympning?

Om det är en köpt uppstammad planta så kan det säkert tänkas att den är ympad och att det är ympunderlaget som nu skjuter skott, men jag vet för lite om citrusar och deras bladvariation inom och mellan arter för att vilja säga något definitivt.

– Torbjörn Tyler

Ja, det är säkert fråga om inympning där grundstammen börjar bilda egna skott. Om du googlar på ”citrus” och ”grafting” får du massor av träffar. Vill du veta vilka arter eller sorter som bildar de olika skotten på bilden bör du kontakta en plantskola eller någon botanisk trädgård.

– Stefan Andersson

april 7, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg