Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Peloria

Fingerborgsblomma, Digitalis. Bilden skickades in av Marianne Haglund.
Fingerborgsblomma, Digitalis. Bilden skickades in av Marianne Haglund.

Är det vanligt att en digitalis beter sig så här? Den har en stor alldeles underbar blomma högst upp.

Verkar vara ett fall av ”pseudo-peloria”, nån slags mer eller mindre vanlig mutation, men en riktig botanist borde svara. Jag tyckte mest den var fräck så kunde inte låta bli att googla lite

– Jörgen Ripa

Ja, det är en form av peloria (mutation som leder till att en normalt zygomorf/bilateralsymmetrisk blomma omvandlas till en radiärsymmetrisk) men egendomlig på så sätt att den bara påverkar toppblomman i varje blomställning. Denna form är inte jätte-ovanlig. Jag får frågor om den varje år och den dyker upp då och då i min trädgård så jag skulle gissa att i storleksordningen 0,1–1 ‰ av alla fingerborgsplommor ser ut på detta sätt. Dessutom tror jag att det kan ha ett värde för individen att ha en sådan här gigantisk toppblomma som lockar pollinatörer så kanske borde denna form inte betraktas som en mutation utan snarare ses som en regelbundet förekommande morf av arten.

– Torbjörn Tyler

 

juli 17, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kvalster i badrummet

Kvalster. Bilden skickades in av Olle Lindestad.
Kvalster. Bilden skickades in av Olle Lindestad.

En mängd små kvalster dök upp i vårt badrum för någon vecka sedan. De är brunaktiga (de fullvuxna är betydligt mörkare än nymferna) och kryper omkring på väggar och handfat. De är så små att de bara ser ut som prickar för blotta ögat, men lyckligtvis har jag ett mikroskop – bilden är tagen i 65 gångers förstoring. Är det förrymda parasitkvalster från något fågel- eller råttbo i ventilationssystemet, eller något helt annat?

Kan mycket väl vara ”rött kycklingkvalster” men det går inte att se på bilden. Dessa parasiter kan angripa alla slags fåglar, plus många däggdjur inklusive människor, men för sin överlevnad i längden och reproduktion behöver de fågelblod. Utan detta kommer de så småningom att dö, men kan vara plågsamma fram tills dess. Förmodligen kommer de från fågelbon någonstans i bostaden, oftast under takpannor eller andra ställen i eller på huset. De kan lätt bli tusentals i ett fågelbo under säsongen. Det man kan göra är att rensa undan resterna efter fågelbona, men gör det försiktigt, de kan vara fulla med både fågelkvalster och -loppor. De är i och för sig inte farliga, de sprider inga kända sjukdomar, men de är klart obehagliga när de börjar bitas.

– Lars Lundqvist

 

juli 16, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Strätta

Strätta, Angelica sylvestris. Bilden skickades in av Rigmor Reuterholt.
Strätta, Angelica sylvestris. Bilden skickades in av Rigmor Reuterholt.

Hittade denna växt på en skogspromenad idag. Har aldrig sett denna växt tidigare. Skulle bli tacksam om jag kunde få namnet och lite fakta om växten.

Detta är strätta (Angelica sylvestris), en flerårig, flockblommig växt som är vanlig i nästan hela landet. Arten är typisk med sina stora bladslidor som skyddar skottspetsen under tillväxten. Du kan läsa mer om arten i virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/angel/angesyl.html

– Stefan Andersson

 

juli 15, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Alm

Alm, Ulmus glabra. Målning av Carl Lindman.
Alm, Ulmus glabra. Målning av Carl Lindman.

Vilken sorts buske eller träd är detta? Bladen är något sträva på ovansidan.

Den inskickade bilden visar alm. Fler kännetecken för alm ser du på bilden ovan.

– Torbjörn Tyler

 

juli 10, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Selektion på träd, del två

Bokskog.  Bild tagen av Jessica Abbott.
Bokskog. Bild tagen av Jessica Abbott.

Jag frågade om kommande generationer träd skulle bli svagare genom att man hugger ner de starka. Fick som svar att det endast skulle ske om de var svaga pga genetiska orsaker. Men om ett träd klarar miljöpåverkan sämre än ett annat träd är den då inte genetiskt svagare?. Med svaga menar jag de som är sämst anpassade till att leva i sin miljö, fast också de som för människans ögon ser svagast och sämst ut.

Kruxet är att alla träd inte växer upp i samma miljö. Det kan finnas lokala skillnader i jordmån eller väldigt svår konkurrens från närstående träd eller svåra vind- eller ljus-förhållanden just där en viss trädplanta råkar slå rot. Allt detta tillsammans – och mycket därtill – gör att det är mycket tillfälligheter som avgör ett träds livsöde. Därmed inte sagt att generna inte spelar någon roll, självklart gör de det, men det är inte på förhand givet att ett träd som ser klent ut har ’dåliga’ gener. Det kanske har super-gener, men växer på ett dåligt ställe. Hade detta hypotetiska träd inte haft super-gener kanske det inte hade överlevt över huvud taget.

– Från frågearkivet

 

juni 26, 2015

Inlägget postades i

Evolution Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Poppelsvärmare

Poppelsvärmare, Laothoe populi. Bilden tagen av Stefan Flöper.
Poppelsvärmare, Laothoe populi. Bilden tagen av Stefan Flöper.

Jag fotograferade en jättestor fjäril som satt på vår husvägg i somras. Cirka 6 cm från huvud till stjärt.

Fjärilen på bilden som du skickade med din fråga måste vara en Poppelsvärmare, de är ganska så variabla i sin teckning men det är i allmänhet inte något problem att se vad det är för art. Teckningen skiljer sig mellan könen. Nu minns jag inte i detalj var/hur det skiljer sig åt, det är något som du kan kika på själv då det säkert finns litteratur på biblioteket. Poppelsvärmaren är väl ganska så allmänt förekommande i vart fall i södra och mellersta Sverige. Att man inte ser den så ofta beror på dess nattliga vanor. Den är alltså aktiv på natten och suger nektar.

– Från frågearkivet

 

juni 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jätteslide

Jätteslide, Fallopia sachalinensis. Bilden skickades in av Peder Järlefjord.
Jätteslide, Fallopia sachalinensis. Bilden skickades in av Peder Järlefjord.

Vad är detta för någon växt? Är den användningsbar?

Ser ut som jätteslide (Fallopia sachalinensis). Odlas som prydnadsväxt men hittas ibland förvildad på kulturpåverkad mark. Bildar stora, ogenomträngliga bestånd.

– Stefan Andersson

juni 24, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Videsvärmare

Videsvärmare, Smerinthus ocellata. Bilden skickades in av Eilert Karpberg.
Videsvärmare, Smerinthus ocellata. Bilden skickades in av Eilert Karpberg.

Fotograferade bifogad flygfä i Blekinge/Nättraby vd havet. Vi har många Ekoxar här men detta är definitivt något annat. Det är ca 5 cm som det sitter på bilden med ihopslagna vingar. Det var en rosaröd färg under när vingen spändes ut en kort stund.

Det är en videsvärmare.

– Dan-E. Nilsson

Videsvärmare är en stor fjäril (vingspann på 7-9 cm) som lever i lövskog (blandskog) och i öppen mark. Den är nattaktiv, men äter ingenting som vuxen. Därför lever de vuxna fjärilarna i bara 3-5 dagar.

– Jessica Abbott

juni 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan sniglar höra?

Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.

Har sniglar/snäckor öron? Om inte kan de höra på något annat sätt?

Vad jag känner till kan sniglar/snäckor inte höra, och de har inga öron.

– Johan Hollander

Fast de kan säkert känna vibrationer genom substratet, eller?

– Jessica Abbott

Det skulle jag tro, framförallt akvatiska arter.

– Johan Hollander

Vad ska de med den information de kan få via vibrationer i marken, de hinner ju ändå inte flytta sig? Man ser inte att till exempel sniglar reagerar när man närmar sig. Snäckor drar ihop sig in i huset, men de kan ju reagera på synintryck. Min gissning är att mollusker ”hör” jäkligt illa, men det är bara en gissning.

– Lars Lundqvist

Nej det finns inget hörselsinne hos snäckor eller sniglar. Alla blötdjur även bläckfiskar saknar hörsel. Däremot har de luktsinne, känsel och viss synförmåga. Till känselsinnet kan man räkna vibrationssinne, men som Lasse påpekar antyder beteendet att det inte är speciellt välutvecklat. Däremot har bläckfiskar ett sinne för att känna av vattenströmmar runt kroppen och detta sinne liknar mycket det som fiskar har och som vårt hörselsinne har utvecklats från.

– Dan-E. Nilsson

 

 

juni 22, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skata och fladdermus

Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.
Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.

I går såg vi något i vår trädgård som vi aldrig varit med om förut. Det var en skata som hade anfallit en fladdermus och satt och pickade mycket hårt på den med sin näbb. När skatan flög iväg, var fladdermusen svårt skadad med bl.a. en bruten vinge och väldigt medtagen. Är det något som ni hört talas om förut? Och varför gör en skata på det viset? Visserligen är de väl konkurrenter om maten, men så här års finns ju gott om insekter mm… Eller ville den äta upp fladdermusen? Skator är ju allätare… Sägas ska att vi bor i Luxemburg, ifall det kan spela någon roll…

Jag skulle gissa att skatan såg fladdermusen som en måltid. Kan skatan ha blivit skrämd när frågeställaren dök upp och därför gett sig av? Frågan är ju hur den fått tag i fladdermusen. Dessa kommer ju först fram i skymningen då väl en ordentlig skata dragit sig tillbaka. Katter kan ju ta fladermöss, t.ex. genom att lurpassa utan för dagkvarteret, men jag skulle inte tro att skater gör så.

– Bodil Enoksson

En del fladdermöss blir ju aktiva innan skatorna lagt sig. Dessutom flyger en del arter regelmässigt dagtid, framförallt på hösten men även på våren och försommaren, det har jag egen erfarenhet av. Så jag tror som Bodil att det nog handlade om mat, men det var nog inget lättfångat byte?

– Sigvard Svensson

Sjuk fladdermus?

– Lars Lundqvist

Eller skadad på annat sätt, kanske en katt som släppt (eller tappat den) den??

– Bodil Enoksson

juni 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg