Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kermesbär

Kermesbär, Phytolacca acinosa. Bilden tagen av C T Johansson.
Kermesbär, Phytolacca acinosa. Bilden tagen av C T Johansson.

Min granne fann denna blommande växt i buskarna utanför sin terrass för en tid sedan, men VAD är det för en växt och har den något värde att flytta ut i rabatten bland övriga växter och när på året bör detta ske i så fall?

Ser ut som kermesbär, Phytolacca acinosa. Odlad prydnadsväxt som ibland påträffas förvildad. Det kommer fram mängder av odlingstips om man googlar kermesbär.

– Stefan Andersson

 

juni 3, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snigel mot snigel

Pantersnigel, Limax maximus. Bilden tagen av Didier Descouens.
Pantersnigel, Limax maximus. Bilden tagen av Didier Descouens.

”Mördarsniglar” (spansk/fransk skogssnigel) har bara myskankor som fiende, sägs det. Men nu har det kommit fram att en pantersnigel(?) äter mördarsniglar, så man borde skaffa sådana till trädgården. Men vad begränsar antalet pantersniglar, i så fall? Vad ha de för fiender, som inte mördarsniglarna har, och som vi kan ”lita på”?

Information om pantersnigeln kan du hitta på t ex http://www.odla.nu/inspiration/pantersnigeln-gor-sallan-skada och https://sv.wikipedia.org/wiki/Pantersnigel. Av den informationen framgår att pantersniglar främst lever av döda växter och att den inte förökar sig så snabbt som mördarsnigeln. Bara detta begränsar ju hur många de blir. Liksom andra sniglar har den en rad parasiter som påverkar den negativt.

– Olle Anderbrant

 

juni 2, 2016

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Polyploidi

Antal genuppsättningar kallas för ploidi. Bilden skapad av Ehamberg.
Antal genuppsättningar kallas för ploidi. Bilden skapad av Ehamberg.

Jag har fått en fråga ” En växtart visade sig vid kromosomtalsbestämmning vara oktaploid med 56 kromosomer”. Jag undrar över vad är oktaploid är.

Ploidi har med antalet kromosomuppsättningar från varje förälder att göra, dvs hur många kromosompar man har. Människor och andra flercelliga djur är vanligtvis diploida (=tvåploida) eftersom vi har pariga kromosomer (23 par=46 st). Vi får nämligen en uppsättning från modern och en från fadern vid befruktningen. Spermier, äggceller och andra könsceller är vanligtvis haploida (=enploida), vilket innebär att de har bara en uppsättning kromosomer (23 st hos människan). När de sedan möts blir zygoten (avkomman) diploid. Många encelliga djur samt bakterier är också haploida under större delen av sin livscykel. Organismer (särskilt växter) kan ibland genomgå kromosomtalsfördubblingar vid förökning, om moderns och faderns könsceller av misstag var diploida i stället för haploida. Detta kan ske i flera steg, så att avkomman först får fyra uppsättningar (tetraploid) och i en senare generation åtta uppsättningar (oktaploid). Organismer som har flera än två uppsättningar kromosomer kallas med ett gemensamt namn polyploida (mångploida). Växten i ditt exempel härstammar alltså från diploida förfäder med 2×7=14 kromosomer. Senare har det skett två fördubblingar så att växten nu har 2x2x2x7=8×7=56 kromosomer och alltså är oktaploid. Termen oktaploid är av förståeliga skäl ovanlig och det var nog därför du inte har hittat den, men vill du veta mer så sök på ”ploidi”, ”haploid”, ”diploid” eller ”polyploid”, vilka förekommer oftare.

– Från frågearkivet

 

juni 1, 2016

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Humledrottning?

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Nu hittade jag en humla modell större än vad jag har råkat ut för tidigare = är det en drottning månne ? Släppte ut den naturligtvis.

Ja, om man hittar en ovanligt stor humla kan det mycket väl vara en drottning. Jordhumledrottningar (Bombus terrestris) kan vara upp till 22 mm långa, till exempel.

– Jessica Abbott

 

maj 31, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sår från insektsbett?

Guldögonbroms, Chrysops relictus, är en bitande men ofarlig insekt. Bilden tagen av Pudding4brains.
Guldögonbroms, Chrysops relictus, är en bitande men ofarlig insekt. Bilden tagen av Pudding4brains.

För 4 dagar sen satt jag och rensade ogräs i en grusgång här på landet. På kvällen och natten uppstod ett outhärdligt kliande på nedre delen av benet, jag kliade å kliade, på morgonen upptäckte jag ett stort rött område utanför ett vätskande ganska stort sår(som en en-kronas storlek. Nu fyra dagar efteråt fortsätter det bara att rinna klar och lite kletig blodvätska.ser även ut som såret breder ut sej med små blåsor. Vad har jag råkat ut för? Har även ett mindre sår på armen. Skall jag uppsöka läkare? Är rädd för nån insekt som lagt ägg i mina sår.

Såret skulle kunna bero på det myckna kliandet, men eftersom såret verkar infekterat kanske en vårdcentral inte skulle skada. Vem som orsakat kliandet är svårt att gissa med denna information.

– Olle Anderbrant

Inte säker på att kliandet och infektion skulle orsakats av en insekt som lagt ägg. Min enda erfarenhet av detta är vår son som råkade ut för detta i Brasilien. Det bettet varken kliade eller var infekterat och tog tid innan det märktes. Men tvätta rent det ordentligt!

– Bodil Enoksson

 

maj 30, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kadmium i trädgårdslandet

Kadmium. Bilden kommer ifrån Hi-Res Images of Chemical Elements.
Kadmium. Bilden kommer ifrån Hi-Res Images of Chemical Elements.

Jag undrar över biokol – innehåller det lika mycket kadmium som aska? Är det i så fall någon risk att ha det i trädgårdslandet eller är kadmium så hårt bundet till kolet för så lång tid att man inte behöver vara orolig? Jag tänker främst på egen produktion hemma i kaminen.

Den mängd kadmium som fanns i det trä man eldade finns kvar i askan/kolet, varken mer eller mindre. Huruvida det sedan löses ut i jorden och blir tillgängligt för de växter man odlar beror bl. a. på jordens pH-värde. Har dock svårt att tro att kadmium från vedaska i grönsakslandet kan utgöra något hälsoproblem så länge man inte eldar med målat eller impregnerat virke.

– Torbjörn Tyler

 

maj 27, 2016

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svamp i odlingslådorna?

En mystisk klump. Bilden skickades in av Elin Vimefall.
En mystisk klump. Bilden skickades in av Elin Vimefall.

Vad är detta??? Som hårda klumpar hittade i odlingslådorna. Vissa delar är ”ludna” andra mer som frigolit. Gissar på någon sorts svamp… Behöver jag få bort den innan jag odlar?

Dett är inget jag någonsin sett och jag vågar egentligen inte säga något utan att ha tittat på materialet. Det kan säkert vara något med svampinblandning men mer än så har jag inte att komma med.

– Sigvard Svensson

 

maj 26, 2016

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är ekorre skadedjur?

Ekorren, Sciurus vulgaris.
Ekorren, Sciurus vulgaris.

Jag har ett antal ekorrar som verkar flyttat in i mitt fritidshus. De sitter på olika platser, på fasaden, under takfoten,de ligger och vilar vid grundmuren mm. De tar sig in under taket via en springa och tar sig fram i en smal luftspalt. De verkar inta ta sig vidare in i huset. Behöver jag vara orolig för att de gör skada och vad får jag i såfall göra för att försöka få de att ”flytta till annan ort” Förstår att de är fridlysta i Lysekils kommun där mitt hus ligger.

Personligen tycker jag att det låter ganska trevligt att dela bostad med ekorrar. De är ju gnagare så kanske kan de gnaga sönder något trävirke. Vill du inte att de går in kan du försöka stänga till det ställe där de tar sig in. Ett alternativ kan vara att sätta upp ekorrholkar och hoppas att de föredrar dem. Sök på nätet hittar du försäljare. Lägg ut lite nötter på och i dem så ökar chansen att korrarna kommer att gilla dem.

– Bodil Enoksson

 

maj 25, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Harkrankslarv

Harkrankslarv. Bilden skickades in av Ing-Marie Sandwall.
Harkrankslarv. Bilden skickades in av Ing-Marie Sandwall.

Denna krabat ttittar upp ur jorden när jag rensar bort maskrosor – mycket frekvent! Vad är det för en figur??

Det är en harkrankslarv. De lever i mullrika jordar och spelar stor roll för omsättningen av näringsämnen i marken. De vuxna liknar jättestora mygg (vilket de också är) men de är inte stickmyggor och kan inte bitas. Man ser dem ofta på sensommaren eller hösten då de flyger omkring, ganska klumpigt. Ofta kommer de in genom öppna fönster lockade av tända lampor.

– Lars Lundqvist

 

 

maj 24, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sädesärlans ankomst

Sädesärla, Motacilla alba. Bilden tagen av Artur Mikołajewski.
Sädesärla, Motacilla alba. Bilden tagen av Artur Mikołajewski.

Jag undrar vad som kan ha hänt med sädesärlans ankomst. I alla år har de kommit i slutet av april. I år har jag inte sett en enda ännu. Andra har noterat samma sak. Jag bor i Storfors (östra Värmland).

Jag har inte hört något speciellt om sädesärlorna i år förrän denna fråga kom. I Skåne verkar i vilket fall allt vara som normalt. Kanske är det ”ditt” par hemmavid som försvunnit, även om det motsägs av att fler i trakten skulle ha noterat samma sak. Framåt hösten, när vi fått in årets inventeringsprotokoll, vet vi mer säkert om det hänt något storskaligt.

– Åke Lindström

 

maj 23, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg