Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Tar verkligen vildkaninmamman delar av sin päls från magen för att inreda boet? Inreder de hålan på fler sätt?
Ja, det stämmer. De använder både den egna pälsen och gräs som boinredning. Det hjälper till att hålla värmen. Vill man läsa mer om kaniner i skönlitterär form kan man läsa ”Den långa flykten” av Richard Adams. Den innehåller en del intressanta fakta om kaniner som vävs in i berättelsen.
– Jessica Abbott
Bor atlasfågeln på marken? Stämmer det att atlasfågeln bara gillar blå saker? Stämmer det att atlasfågeln inte gillar rött utan skulle kasta ut det röda föremålet om det hamnade i boet?
Ja, det stämmer. Atlasfågelns hane bygger en stor gång eller sal på marken för att locka honor (se bilden), men honan bygger också bo av kvistar och löv på marken. Hanen samlar på blå föremål för att imponera på honor, och gillar dessutom vissa nyanser av blått mer än andra. Fel färg ratas, och om man lägger dit föremål av fel färg vid hans bygge, kommer hanen att kasta bort dem. De stjäl gärna fina föremål av varandra också, så hanen måste vara ständigt på vakt för att hålla bygget i bra skick!
– Jessica Abbott
Stämmer det att skogsmöss kan bo i fågelholkar? Är det i så fall vanligt?
Skogsmöss kan samla förråd i fågelholkar; man kan hitta en holk full med nötter eller ollon t.ex. Och de kan säkert bo där också.
– Bodil Enoksson
Nog nyttjar skogsmöss i fågelholkar som bo/rastplats – särskilt vintertid och tidig vår är det inte ovanligt att finna holkar med stora grupper av vuxna djur. Emellanåt, men mer sällan, stöter man också på bon med ungar.
– Andreas Nord
Vad gäller skogsmöss i fågelholkar så förekommer det. De fyller holken med fr a hasselnötter och Hjalmar Dahm har en bra bild på det.
– Bengt Nihlgård
I mitt arbete ska jag besvara frågan: Hur påverkas växter (ex gula ärtor) om man vattnar de med bryggkaffe och vad är orsaken till det? (Jorden har pH-värdet mellan 9 och 8 och bryggkaffet har pH-värdet mellan 5 och 3). Jag har liksom läst, i något blogginlägg eller om det var i en vanligt tidningsartikel, att kaffe hindrar växtens upptag av näringsämne, fenolerna i kaffet påverkar upptaget av glukos från födan via en rad olika mekanismer (ex. fotosyntes). Dessutom läste jag att koffein påverkar omsättningen av glukos negativt. Är den information felaktig? Finns det någon bok som jag kan läsa på om detta? Jag kikade på frågorna här och då fanns en fråga där ni i svaret nämnde boken ”pH and plants, an introduction for beginners. James Small (1964)”, då undrar jag om ni kan tipsa om en liknande bok som är tillgänglig utanför högskolans bibliotek?
Ett jord-pH på 8-9 är högre än normlat och tyder på att du har mycket kalk i jorden. Kaffet kan ha en viss pH-minskande effekt, vilket skulle stimulera de flesta växtarters tillväxt. Koffein är känt att det kan hämma signalerande proteiner som utför proteinfosforylering (se engelska wikipedia om du inte känner till vad detta är). Koffein kan också direkt hämma groddplantor. Men kaffe är en enormt komplex blandning. Det är tyvärr omöjligt att säga vilket av alla kemiska ämnen i det som har effekt utan att först separera allihop, men du kan ju spekulera. Fenoler finns t ex normalt i växter, men när kaffebönorna jäses och rostas bildas många ämnen, t ex andra fenoler, som inte finns normalt i växter.
Smalls bok från 1946 finns bara på universitetsbibliotek. Du kan dock läsa om pH i boken “Jord” som min kollega Håkan Wallander vid vår institution gav ut på Atlantis för bara några år sedan. Den finns nog på bibblan.
– Allan Rasmusson
Bara ett påpekande. En bok som finns i högskolebibliotek är inte alls otillgänglig för ”vanligt folk”. Ett skolbibliotek eller folkbibliotek kan utan problem låna in den till en av sina låntagare. Och bor man i närheten av högskolebiblioteket kan man gå dit själv och få låna den. Man kan för det mesta också få hjälp med sökningar i databaser om man vänder sig dit. Vi brukar i alla fall hjälpa några skolelever varje år. Tillhör också tredje uppgiften.
Så frågeställaren kan vända sig till sitt bibliotek för att få tag på den här boken.
– Bodil Enoksson
Varför är bin viktiga för vår värld? Vad skulle hända om dom försvann? Skulle övriga djur som äter växter som bin pollinerar dö? Och hur ser situationen ut idag? Hur långt har de gått i frågan om binas överlevnad?
Det är jättestora frågor du ställer och klart besked finns inte på alla.
Första frågan, vad bina har för betydelse och om de skulle försvinna?
Bin har utvecklats tillsammans med blommor i mer än 100 miljoner år, vilket har gjort att väldigt många blommor, speciellt de som vi får frukt och grönt ifrån, lever ihop med bin, dvs blommorna pollineras av bin. Hanliga könsceller förs över av bina till blommornas pistiller och så blir det olika sorts frukter, bär, nötter mm. Skulle alla bina försvinna skulle vi få det svårt. Einstein menade att mänskligheten skulle gå under, och det ligger förmodligen mycket i det. Mer än 30% av vad vi dagligen äter är beroende på ett eller annat sätt av binas pollinering.
Andra frågan om det drabbar även andra djurarter? Visst gör det så, men det är väldigt svårt att sia om hur det skulle gå. Många fruktätande djur (apor t ex) skulle nog drabbas först.
Tredje frågan hur det ser ut idag? Det är ingen tvekan om att olika sorters bin (det finns ca 20 000 olika arter humlor och bin) minskar över hela världen. Orsaken är fr a vår uppodling och borttagning av naturliga miljöer för bin med olika gifters hjälp. Finns inga vilda blommor så kan det heller inte finnas några vilda bin. I gengäld odlar vi ju mycket av det europeiska honungsbiet över hela världen, men det kan dessvärre inte kompensera.
Det finns mycket att säga om detta och jag vill gärna hänvisa dig till en hemsida där det står mycket om bina i miljön och om hur landskapet och olika gifter påverkar. Läs där och återkom gärna med fler frågor sedan (www.ribiof.com).
– Bengt Nihlgård
Jag håller på och skriver en uppsats om olika livsstilar och Hur dessa påverkar människokroppen Jag håller på läser om 5:2 dieten men kan inte hitta så bra info om hur den påverkar människokroppen, hur den påverkar matspjälkningen.
Jag vet inte om man påverkar matspjälkningen med 5:2 dieten, från det jag förstått så är det väl främst att stabilisera insulinnivåer.
– Johan Hollander
I morse när det var lite snö på frusen väg så såg jag ett djurspår jag inte känner igen. Spåret är ca. 5-6 cm utan klor. Olika storlek på fram och bakspår. Inga människor spår i närheten. Hittat spåret på skogsväg vid Upplandskusten. Kanske en dum fråga men så himla nyfiken.
Rimligen en grävling, se http://www.rolfsbild.se/Daggdjur/Gravling/Spar1/gryt%20760508-10.html
– Olle Anderbrant
I ett program (Meny i p1) pratade de för några veckor sedan om en delikatess man kan hitta i öknen i Syrien efter Blixt och åskoväder. De pratade om det som en slags öknen tryffel och jag tror att det var någon slags rosväxt. Vet ni möjligtvis vad detta är?
Det handlar om en svamp som bildar sina fruktkroppar helt eller delvis underjordiskt, vad vi brukar kalla ”tryfflar” *. I det här fallet handlar det om någon (eller några) arter i familjen Terfeziaceae, i ordningen Pezizales, sannolikt i just släktet Terfezia. Familjen har enligt Wikipedia ytterligare två släken, Tirmania och Mattirolomyces. De bildar ektomykorriza** med olika solvändor (Helianthemum), cistrosor (Cistus), ekar och tallar. Som för flertalet svampar så krävs det regn för att de ska bilda fruktkroppar så i dessa torra trakter är det säkert en företeelse beroende av vinterregnen och med kort säsong. Att det skulle krävas att blixtar spräcker jorden för att de ska visa sig ställer jag mig emellertid ytterligt tveksam till.
Olika arter av dessa ”Desert truffles” finns runt hela Medelhavet och mellanöstern och säkert i hela Afrika, med fynd i bland annat Kalahari. Jag vet att de säljs på marknader i Marocko och Tunisien, även om jag inte sett dem själv utan bara på andras bilder. Veterligen finns inga av dessa släkten i nordeuropa.
En Googling på ”desert truffles syria” gav massor av resultat och bilder, bland annat den Wikipedia-sida som jag hämtat mycket av det ovanstående ifrån.
* Tryffel är egentligen bara ett namn på svampar som bildar fruktkroppar mer eller mindre underjordiskt och har ingen systematisk betydelse, tryfflar finns i de flesta svampgrupper såsom soppar och kremlor. Det flertalet säkert anknyter till när ordet ”tryffel” dyker upp är de så kallade ”äkta tryfflarna”, i släktet Tuber. Den svarta Perigord-tryffeln (Tuber melanosporum) och den vita albatryffeln (Tuber magnatum) betingar ofta fantasipriser på auktioner i Frankrike och Italien. I Sverige förekommer två ätliga Tuber-arter på Öland och framförallt Gotland, bagnolitryffel (Tuber mesentericum) och sommar- (eller bourgogne-) tryffel (Tuber aestivim). Gotland kan du åka med på tryffelsafari och leta sommartryffel med hjälp av hund. Här har också startats en hel del odlingar baserade på både gotländsk tryffel och gotländska hasslar och ekar. Det finns mycket mer att säga om dessa svampar och mycket finns att hitta på nätet, även om mycket där är felaktigt.
** Ektomykorrhiza är en symbios mellan vedartade växter och svampar. Det finns flera andra typer av mykorrhiza, slå upp på Wikipedia.
– Sigvard Svensson
Jag har en fråga om stamceller. Skulle man inte kunna forska i det utan att låta ”foster” gå till spillo. I navelsträngen finns det ju stamceller som hunnit dela sig några gånger. Kan man inte ta stamcellerna från navelsträngen och forska i det istället för då går inget liv till spillo och man sparar ju ändå inte navelsträngen.
Ja, det pågår forskning inom området i nuläget, dels för att kunna få en källa till stamceller för forskningsändamål, men också för att i framtiden kunna odla organ från de egna stamcellerna. Problemet är att stamcellerna som hittas i navelsträngen (eller egentligen i blodet i navelsträngen) har ändå differentierats så pass mycket att de endast kan bilda blodceller. Man behöver då utveckla metoder för att göra om blodstamceller till totipotenta stamceller. Än så länge har man inte kommit dit, men det undersöks för fullt. Du kan läsa tidigare svar om stamceller här och här.
– Jessica Abbott
Vi jobbar med skogens ekosystem och undrade om du kunde skriva lite kort om vad de e.
Om du söker på ekosystem i vår sökfunktion så får du reda på hur dessa fungerar i allmänhet. Principerna är de samma oberoende av vilka ekosystem man tittar på. I ett skogsekosystem så är avverkning nog det mest drastiska man kan ta sig för. Eftersom träden är de viktigaste organismerna i skogen, nyckelorganismerna, så får det naturligtvis otroligt stor effekt om man tar bort dom. Faktum är, vilket du själv förstår, att det finns ingen skog längre och sålunda är ekosystemet förstört. Alla andra arter som lever där är beroende av den miljön som skapas av träden. Efter avverkningen så kommer ett ’nytt’ ekosystem att finnas, men detta ekosystem är inte i jämvikt, eller klimax. Det stadiet som kommer kallas för succession, förändring, vilket betyder att växter som har lätta frön, dvs de kan sprida sig långt, och som har lätt att etablera sig kommer att växa upp. Dessa kommer sedan att succesivt ersättas och konkureras ut av andra arter. Om det får ske en fri, utan mänsklig påverkan, utveckling så kommer det förmodligen att växa upp ny skog med tiden, kanske inte samma som fanns där ursprungligen dock. Skogen utgör slutstadiet, klimaxstadiet i successionen.
– Från frågearkivet
Kommentarer