Ung sånghök, Melierax canorus. Bilden skickades in av Ola Annér.
Vad är detta för fågel?
Vild gissning med fågelboken i hand, en ung chanting goshawk. Fast det finns både en mörk och en ljus; mörk? Men som sagt, mest en gissning!
– Bodil Enoksson
De långa tarserna indikerar en småfågel- eller reptilätare. Daniel Bengtsson, stor kännare av Afrikas fåglar, skriver:
”Ung sånghök (börjar rugga in lite grå fjädrar). Rimligen Pale Chanting Goshawk, men den mörka [Dark Chanting Goshawk] finns uppe i Krüger, så lämpligt att gardera för det…”
Hur stor är CO2 utsläpp påverkade av människan i förhållande till hela jordens utsläpp (vulkaner, djur osv)? Hur stor är Sveriges mänskliga CO2 utsläpp jämfört med dels världens CO2 utsläpp och även jordens utsläpp?
De globala flödena av CO2 går i första hand mellan de gröna växterna (producenterna) som tar upp CO2 och nedbrytare i markerna som släpper ifrån sig CO2. Per år så balanserar dessa två faktorer varandra nästan, dvs de ligger i storleksordningen 75-80 Pg/år, men flödet från markerna verkar numera vara störst. Sannolikt pga temperaturhöjningen. Till detta kommer människans utnyttjande av fossila bränslen, främst kol och olja, vilka ger ifrån sig ca 27 Pg/år.
Vulkaner har av en del icke-forskare påståtts släppa ut mer, men det är rent nys. Genomsnittligt släpper Jordens vulkaner ut CO2 motsvarande endast 0,2-0,3 Pg/år.
Vad Sverige släpper ut har beräknats av Naturvårdsverket och vi rör oss i storleksordningen 0,1 Pg/år, vilket låter lite jämfört med 27 Pg/år, men sätter man det i relation till folkmängden så är det mycket. Skulle alla på Jorden släppa ut lika mycket hade det blivit 70 Pg/år istället för 27 pg/år. USA har dock ännu större per capitautsläpp.
Dvärgstekel Camptopteroides verrucosa. Bilden tagen av Stho002.
Vilken är den minsta vattenlevande insekten som finns och hur stor är den? Finns det någon vattenlevande insekt eller dess larver och nymfer som är så små att man inte kan se dem med blotta ögat? Vid vilken temperatur dör vattenlevande insekter? Om man tex torkar kläder i 40 grader i ett torkskåp, kan de fortfarande leva då?
De minsta insekterna som finns heter dvärgsteklar, och kan vara omkring 0.2 mm långa. Vissa arter inom gruppen lever även i vatten, och är förmodligen då de minsta vattenlevande insekter. Dvärgsteklar är parasiter på ander insekter, och lägger sina ägg i larver av t.ex. skalbagge eller tvåvinge. Med tanke på hur små de vuxna dvärgsteklarna är, är det troligt att deras ägg inte går att se med blotta ögat. Man behöver dock inte vara orolig för att insekterna kan ta sig in i kläderna. Dels så klarar de inte av tvättmedel och de mekaniska skador som skulle uppstå under en vanlig tvätt. De flesta insekter är också känsliga för uttorkning, och skulle inte heller överleva i ett torkskåp (förutom kanske vissa ökenlevande insekter).
Nykläckta växthusspindelar, Parasteatoda tepidariorum. Bilden tagen av Richhoyer99.
I vilka miljöer brukar spindlar lägga sina ägg?
Kort sagt, nästan alla. Spindelar lever på alla kontinenter förutom Antarktis, och finns i alla möjliga habitat förutom i luften eller i havet. (De djuren som kallas för havsspindlar är ett annat släkte än vanliga spindlar.) De brukar lägga sina ägg i äggsäckar av silke, och beronde på art kan det finnas allt från ett fåtal upp till fler än tusen ägg per äggsäck. Äggsäcken är en viktig anpassning för att äggen inte ska torka ut, och bidrar till att spindlar klarar sig på så många olika ställen.
Toffeldjur, Paramecium aurelia. Bilden tagen av Barfooz.
Finns det någon förklaring till hur toffeldjur kan uppvisa intelligent beteende? De kan ju lära sig undvika hinder, leta mat och till och med para sig. Då de inte har något nervsystem som vi, hur lagrar de minnen? Skulle vi kanske kunna använda samma mekanismer, dvs något som sker inne i våra neuroner och inte som ett neuralt mönster?
Encelliga djur kan per definition inte ha ett nervsystem, men de kan hyfsat komplicerade beteende tack vare processor inuti cellen. Alla celler (även i våra kroppar) har receptorer för att ta emot signaler från omgivningen, så toffeldjur änvander sig av dessa för att ta in information om miljön. Då kan informationen lagras i form av olika signalämnen i cellen. Det är ganska fascinerande hur encelliga organismer kan vara så komplexa – för ett tag sedan rapporterades det att bakterien Synechocystis har en struktur som liknar ett öga!
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Byter snigeln skal när den växer? Hur håller den sig fast?
Sniglar byter inte skal utan skalet tillväxer vid skalkanten. Den äldsta delen är därför spetsen på skalet. Med hjälp av foten kan den skapa ett undertryck mot underlaget och därav hålla sig fast.
Kärrspindel, Dolomedes fimbriatus? Bilden skickades in av Clarissa.
Har kollat igenom ert spindelgalleri men hittar inte vad denna skönhet heter.
Ser ut att vara en Dolomedes, men är den svensk? Har sett udda färgade D. plantarius, men med dessa breda band verkar detta snarare vara en udda färgad kärrspindel, D. fimbriatus – om nu inte från annan kontinent. Hade trott på en amerikansk art om du frågat annorlunda.
– Gästinlägg av Lars Jonsson, spindelexpert, Högskolan Kristianstad
Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.
Hur anpassar en vanlig groda sig till sin miljö?
Frågan är för bred för att svara på i detalj. En groda måste t.ex. anpassa sig till temperatur, eventuella rovdjur, och de egna byten, samt konkurrera med sina artfränder. En del grodor lägger sina ägg i små dammar eller vattenpölar som torkar ut under sommaren, och ynglen kan i dessa fall snabba på sin utveckling för att hinna bli vuxen innan vattnet försvinner. Det är en intressant anpassning till begränsningar i tid.
Pensée, Viola tricolor var. hortensis. Bilden tagen av Schoinard.
Jag och en kompis skriver gymnasiearbete och vi har valt att skriva om växten pensée. Vi undersöker vad näringsämnen har för inverkan på växten, kontra växter som bara får vatten. Hur som helt hittar vi inte så mycket fakta om penséen och undrar om du kan förklara hur blommor som penséen kan klara av vintern. Hur den är uppbyggd och varför det är som det är. Vi har letat överallt men inte funnit något. Läste på denna sidan om ettåriga växter och vad större träd/växter gjorde under vintern för att överleva. Har dock inte funnit något om penséen…
Penséer är hybrider inom violsläktet, och i vanliga fall tar två år på sig att blomma och sedan dö. Men många trädgårdspenséer blommar redan första året. För dessa blommor behövs det inga speciella anpassningar för att klara av vintern.
Kommentarer