Jag såg den här i söt vatten och undrade vad det var för nåt.
Det är en trollsländelarv av något slag.
– Andreas Nord
Trollslända
Vildsvinshopp
Vi har problem med vildsvin som tar sig in på ägorna och undrar om du har en uppfattning om hur höga hinder vildsvin kan ta sig över under normala omständigheter? Har läst om försök i Japan med utsvultna grisar som lär ha hoppat över 120 cm höga hinder. Detta låter som extremfall. Vad anser du?
Normalt är nog inte vildsvin så mycket för att hoppa, men i desperat läge så… Men, vad jag förstår gäller den japanska siffran för rejält motiverade djur och så angelägna är de säkert inte på att komma åt just dina grödor. Ofta är elstängsel för vildsvin faktiskt relativt låga, kanske inte mer än drygt en halvmeter. Den nedersta tråden bör dock sitta lägre, i trynhöjd även för de lite mindre djuren. Grisar är känsliga för el så elstängsel brukar vara effektiva, men det är viktigt att se till att de sköts rätt; dvs spända trådar och ingen jordande vegetation. Fårstängsel bör också gå bra. Har man stora marker med olika grödor bör man nog se till att ge det bästa skyddet åt den mest attraktiva grödan.
– Bodil Enoksson
Längs golfbanan utefter väg 23 vid Bosjökloster har de elstängsel för vildsvin. Där kan man se hur de är konstruerade. De sitter mycket lågt. Kanske 30-40 cm. Två trådar.
– Mats Hansson
El är nödvändigt. Jag har sett en ca 150 kg tamsugga med ett skadat framben ta sig över en enmeters brädvägg utan problem genom att glida över, men det skulle inte gå med el. Jag vet folk som har det mot vildsvin och då är stängslen betydligt lägre men fungerar bra. Tjock tråd och klippa gräset under.
– Allan Rasmusson
Inte ens el räcker alla gånger om motivationen är stark nog. Vid ett möte i skötselrådet för Skoghejdans n.r. för ett par år sedan, berättade Högestads jaktansvarige att han upptäckt en sugga med ungar som stått och tvekat framför ett elstängsel av beskriven typ, men uppenbarligen ville över till andra sidan. Till slut backade hon några steg och sprang sedan skrikande rakt genom stängslet! Huruvida ungarna följde efter minns jag inte, men hans beskrivning av händelsen var så målande att den sitter kvar.
– Sigvard Svensson
Antar att stängslet inte var så mycket till hinder efter detta, så att ungarna lugnt kunde följa efter! Känner igen historien så kanske är denna heroiska mamma vida berömd. Eller också brukar suggorna ta itu med elstaketen när frestelsen blir för stor!
– Bodil Enoksson
Det var därför jag skrev “tjock tråd”. 🙂
– Allan Rasmusson
Grönpyrola
Vi hittade den här blomman idag (20/7) på en ö strax utanför Alhamn i Luleå kommun. Jag undrar vad det är för art? Den sågs förra året på samma plats, men har inte setts före det.
Grönpyrola, Pyrola chlorantha. Ingen orkidé.
– Torbjörn Tyler
Sillval?
Vid nyligt besök nordöstra Korsika såg och hörde jag dessa 2 djur blåsa, dyka o komma upp igen efter en stund. Suddig bild men djuren anas. Avstånd kring 700 meter. Kaskelotter, fin whales, annat??
Jag vidarebefordrade bilden till Maria Caules, som har lång erfarenhet som valguide. Hon säger:
”Lite svårt att säga eftersom det är så dålig upplösning på bilden vid zoom. Ser inte ut som kaskelot (blåsets riktning t.ex.). Kanske sillval (”fin whale”), de finns också där i området. En bardval ser det i.a.f. ut som.”
Maria säger vidare att man gärna skulle vilja se ryggfenan, och avståndet mellan ryggfena och blåshål, men att kombinationen av plats, djurens påtagliga storlek, och allmän habitus talar för sillval.
– Andreas Nord
Vit sötväppling
Hittar inte i min flora något som påminner om växten på bifogade fotografi. Vad kan det vara? Beklagar att fokus hamnat fel i bilden. Växer i mängder på lokal grusväg i Lerum.
Vit sötväppling, Melilotus albus.
– Torbjörn Tyler
"Pälsig" insekt
Denna lilla insekt, ca. 3-4mm, kom flygande i trädgården. Den ser ut som en liten mygga iklädd något vitt ämne. Flykten var väldigt oregelbunden.
Detta är en bladlus – kanske Eriosoma lanigerum som är vanlig i trädgårdar (sitter på äppleträd). Den vita ämne är vax som vissa arter av bladlöss utsöndrar, förmodligen för att ge lite extra skydd mot parasitsteklar, nyckelpigor, spindlar och andra naturliga fiender.
– Yann Clough
En liknande fråga finns här.
– Jessica Abbott
Gurkspindel
Tyvärr fanns inte denna med i ert bildkartotek. Finns i Hjo.
Ser ut som en gurkspindel (Araniella spp.). Det finns flera arter som är ganska lika varandra. https://artfakta.artdatabanken.se/?&s=Araniella&v=1
– Yann Clough
Strömstarens ögonlock
Jag har fotograferat och studerat Srömstarar en längre tid.Jag har noterat deras markant vita ögonlock. Nu har jag en teori om att de inte bara är vita för att rengöra ögonen, utan de används även för att kommunicera med genom blinkningar. Finns det belägg för detta? är det någon som forskat om detta? Jag tror att i vissa förhållanden som vid kraftigt forsande vatten och större avstånd, är det svårt för ett par att höra varandra. Då kan de meddela sig genom olika blinkningar. Skulle vara intressant med svar från någon som vet.
Intressant och mycket spännande hypotes – kan strömstarar morse? Men sorry, vet inget om detta (heller)!
– Åke Lindström
Presentspindel
Vad är detta för typ av spindel?
Ser ut som en hona av Presentspindel Pisaura mirabilis.
– Sigvard Svensson
Björnhål?
Sett uppskrapade stora fält i en tallskog i södra dalarna. De är ca 1 x 1.5 m och i samma område är det 7×8 st. Vi har haft Björn för någon månad sen i närheten. Kan det vara Björn eller annat djur?
Ser i mina ögon ut som vildsvinsbök. Och de finns väl numera även i södra Dalarna?
– Sigvard Svensson
Kommentarer