Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vilken gås bestämmer flytten?

Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.

Jag arbetar på en mötesplats för äldre och igår diskuterades hur gässen bestämmersig för att flytta och vem som tar första iniativet till flytten E det ledargåsen ?? Är den hane eller hona ?? Eller ??? Många spännande diskussioner följde ….å mycket olika teorier Försökte googla svaret utan att finna svaret. I hopp om svar till de gamle å mig själv !!

Bland flyttfåglar kan man se två huvudsakliga sätt att ”sätta igång” flyttningen. Hos de flesta småfåglar är flyttningen programmerad i generna. En ung rödhake, till exempel, blir självständig från sina föräldrar vid 25 dagars ålder och har därefter ingen kontakt med dem. Med hjälp av sin inre klocka och kompass äter den sig fet och flyger söderut vidlämplig tid på hösten, helt på egen hand. Den bara ”vet” vad den skall göra.

Hos gässen följer årets ungar sina föräldrar under höstflyttningen. Ungarna har troligen också en inre klocka och kompass ungefär som rödhaken, men framför allt förlitar de sig på sina föräldrar. Det är alltså föräldrarna som bestämmer när det är dags. Föräldrarna förlitar sig i sin tur rimligen på egen erfarenhet och till viss del på sin inre klocka. Och påverkas av andra individer i flocken.

Vad som faktiskt händer precis när en stor flock flyttfåglar (gäss, vadare, finkar, änder, osv.) bestämmer sig för att ge sig av på en flyttningsetapp är mycket dåligt känt, beroende på att det är så otroligt svårt att forska på. Men det är onekligen en av de mest spännande olösta frågorna inom flyttfågelforskningen. Det måste vara en otrolig spänning och dynamik i flocken när flyttningsoron byggs upp och varje enskild individ måste bestämma sig för om den skall haka på eller inte. ” – Är jag tillräckligt fet (”fulltankad”)?”, ”- Skall det här gänget dit jag tänkt mig?” osv.

Jag frågade vår egen gåsexpert, Leif Nilsson, om mer detaljer angående gässen. Han svarade:

”När det gäller gässen så är den tid som föräldrarna leder ungarna lite olika från familj till familj, men i princip håller familjen ihop åtminstone tills de når vinterkvarteren. När paren återvänder till häckningsområdena har ungarna lämnat familjen. Detta sker uppenbarligen antingen i vinterkvarteren eller på vårrastlokalerna, vi har rapporter om familjegrupper från vårflyttningen i bl.a. Holland.

Hos grågässen vet vi att enstaka ungfåglar återförenas med sina föräldrar efter häckningssäsongen (de unga gässen då ca 1 år+) och vi har sett unga gäss tillsammans med föräldrarna och den nya familjen, men det är inte ofta.

Vem som tar täten under flyttningen för gässen vet jag inget om. Däremot har vi en del data på vem som tar täten i en födosökande gåsflock. Högst prioritet har familjegrupperna, därefter följer par utan ungar, gamla ensamma fåglar och sist ungfåglarna. De som går först få ju det bästa betet. En stor grupp gäss leder i detta fall över en mindre grupp. Vi har ju tittat en del på ”adoption” av främmande ungar (och skrivit om det). Vi hade en grupp där de gamla fåglarna samlat på sig 17 ungar totalt inkl. de egna. Detta ”gangstergäng” var mycket framgångsrikt och kunde uppenbarligen ta för sig på födosöksområdena.”

– Åke Lindström

 

september 14, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan växter kvävas?

Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.

Människor och djur kvävs ju om vi inte får syre och sätter en plastpåse över huvudet. Men om man sätter en plastpåse över en växt – kvävs den då när all koldioxid tar slut i påsen? Om inte varför kvävs den inte?

Klurig fråga som jag egentligen inte vet svaret på, för man måste tänka på att resultatet av en växt i plastpåse beror även av tillgång på ljus och vatten och om t ex jorden i en krukväxt ingår. Ifrån jorden kan ju komma koldioxid och förhoppningsvis vatten. Men det är ingen tvekan om att växten klarar sig betydligt längre i en tillsluten plastpåse än vi däggdjur. Växter har inte omedelbart behov av koldioxid eller syrgas utan kan vila och spara på energiomsättningen. I mörker förbrukar de syret i plastpåsen vid sin andning och i ljus så förbrukar de koldioxiden och producerar syrgas. Denna växelverkan I en lagom stor plastpåse gör säkert att de på så sätt kan klara sig länge och då kanske vattenbrist sätter en gräns? Hur länge beror på växtart; det är säkert stor skillnad på tunnbladiga växter och succulenter. Men det är väl upplagt för en test?

– Bengt Nihlgård

Mycket relevant fråga! Detta är i princip den typ av frågeställning som man undersöker för att kunna odla i rymdstationer, eller vad som gäller om du köper en påse färdigpackad sallad eller baby-spenat.

Växter har både cellandning, som använder syrgas och producerar koldioxid (precis som vi har) och fotosyntes där koldioxid används och syrgas produceras. Växter tål dock större variationer i atmosfären än vi själva gör.

Om du plastar in en växt i ljus (starkt), kommer fotosyntesen att producera syrgas och konsumera koldioxid men långsammare efterhand som koldioxidhalten sjunker. Till slut är cellandningen och fotosyntesen lika snabba. Växten kommer inte att växa, men överlever rätt länge. Problemet är snarare att du får svamp/mögel-angrepp som kommer att döda växten.

Om du plastar in växten i mörker kommer cellandningen sänka syrgashalten några procent men framförallt höja koldioxiden til 4-5% där cellandningen avstannar. Den kan eventuellt fermentera ett tag, men sedan dör växten av energibrist (såvida inte möglet hinner före).

– Allan Rasmusson

 

 

 

september 13, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kroppsdoft

Armhåla. Bilden tagen av Surefire.
Armhåla. Bilden tagen av Surefire.

Jag har hört varför vi (människor, vuxna och ungdomar) får en stark lukt i underarmen. Vad jag undrar är vad som förklarar varför vissa inte får det även man är vuxen. Är detta ovanligt?

Människans kroppsdoft är ett intressant forskningsområde ur många aspekter. Dels är det intressant att finna svar på just din fråga, dvs varför vi luktar så olika, och dels vad det är som gör att vissa personer (dofter) attraherar vissa insekter, t. ex. myggor, mer än andra gör.

När det gäller din fråga finns nog inget enkelt svar. Det som är känt från olika studier är att variationen är väldigt stor mellan individer. En del av variationen kan förklaras av könsskillnader och en del av den genetiska bakgrunden, både i liten skala (närmaste förfäder) och vilken befolkningsgrupp man tillhör. En del av doften hänger antagligen ihop med vilken genuppsättning man har vad gäller immunförsvaret, som uppvisar mycket stor variation mellan individer. Till doften bidrar också vilken sammansättning av mikroorganismer som finns på huden. Ytterligare faktorer som kan påverka doften är vad man äter, som i sin tur kan påverka ämnesomsättningen. Således, inte så enkelt att förklara.

– Olle Anderbrant

 

september 12, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Öronmanet

Död öronmanet, Aurelia aurita. Bilden skickades in av Emelie.
Död öronmanet, Aurelia aurita. Bilden skickades in av Emelie.

Vi bor utanför Västervik och har alltid haft mycket maneter mm vid vattnet. Men idag hade vi besök av en väldigt annorlunda manet. Den hade 6 öron, mycket mer skålformad och med tjockare armar. Rörde sig på annat sätt också. Dom andra är rosa eller blå aktiga denna var ännu mera rosa-röd. Hittade bara en. Vi bor vid vatten och har sett vanliga i alla år men denna sticker ut. Bränns inte heller. Hittar verkligen inget på internet om vad det skulle vara för sort. Vet ni? Vi är nu väldigt nyfikna. Nu har den fått simma vidare i det vilda.

Detta är nog en vanlig öronmanet (Aurelia aurita) som har dött. Den märkliga formen kommer antagligen av det osmotiska trycket, dvs maneten har svällt upp av att det har kommit in vatten i vävnaden. Att maneten är svagt rosa beror på gonaderna som man tydligt ser som “öron”.

– Johan Hollander

 

september 11, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sjukdom på nässlor?

Dasineura urticae på brännässla? Bilden skickades in av Kevin Hellsberg.
Dasineura urticae på brännässla? Bilden skickades in av Kevin Hellsberg.

En nässla utanför mitt hus har ljusgröna blåsor med små taggar på. Blåsorna börjar vid botten av bladet men verkar sprida sig till resten av bladet. Jag försökte googla sjukdomar på nässlor men fick mest upp matlagningstips/nässelutslag. Kan det vara insektslarver eller något annat?

Det skulle kunna vara larver från den gallbildande flugan Dasineura urticae. Din beskrivning stämmer ganska bra överens med informationen här.

– Jessica Abbott

 

september 8, 2017

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nattfly

Nattflylarv. Bilden skickades in av Hans Rekestad.
Nattflylarv. Bilden skickades in av Hans Rekestad.

Larv i växthuset. Vilken sort? 3-4 cm lång. Kryper mycket snabbt.

Vi har fått in en fråga om en liknande larv tidigare, så det är nog ett nattfly av något slag. Mer information finns här.

– Jessica Abbott

 

september 7, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nät av spinnare?

Malacosoma sp.? Bilden skickades in av Cecilia Wadman.
Malacosoma sp.? Bilden skickades in av Cecilia Wadman.

Såg tre sådana på fjället i Jämtland igår. I en låg det en död ripa. Jag undrar över vilket djur/insekt som gör detta?

Jag tycker att det ser ut som typiska nät från fjärilslarver i släkten Malacosoma (spinnare). Dessa larver är växtätare, så det är i så fall bara en tillfällighet att en ripa hade fastnat och dött i nätet, alternativt att larverna råkade bygga sitt bo på den döda ripan.

– Jessica Abbott

september 6, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Giftig paradisträd?

Paradisträd, Crassula ovata. Bilden tagen av Averater.
Paradisträd, Crassula ovata. Bilden tagen av Averater.

Är Crassula Ovata giftig på något sätt? Har hört att den har irriterande växtsaft stämmer detta? Är det endast saften som irriterar?

Ja, enligt informationen som jag har hittat är den lite giftig för människor och måttligt giftig för husdjur, framförallt vid förtäring. Har man känslig hud kan jag tänka mig att saften kan vara irriterande. Den är inte giftig vid vanlig beröring.

– Jessica Abbott

 

september 5, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

DMT

N,N-Dimethyltryptamine, DMT. Bilden skapad av Harbin.
N,N-Dimethyltryptamine, DMT. Bilden skapad av Harbin.

Vad är det som händer när man tar DMT drogen?

N,N-Dimethyltryptamine, eller DMT, är en substans som produceras av en del olika växter och som har använts för tradionella religiösa ändamål i vissa samhällen. Den binder till olika receptorer i hjärnan som till exempel serotonin och dopamin. I låga doser kan påverka känslorna så att man känner sig rädd, ångestfylld, euforisk, eller avslappnad. Högre doser ger upphov till framförallt visuella hallucinationer. Det verkar som däggdjur producerar låga mängder av DMT i kroppen.

– Jessica Abbott

september 4, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blå bolltistel

Blå bolltistel, Echinops bannaticus. Bilden skickades in av Annika Flyckt.
Blå bolltistel, Echinops bannaticus. Bilden skickades in av Annika Flyckt.

Såg denna bild på Facebook som min vän tagit och hon var inte säker på vad den heter men tror Kardborre någonting men när jag googlade så upptäckte jag att bladen ser annorlunda med den här jämfört med andra i samma släkte Kardborre. Så jag är nyfiken och hoppas att ni kan svars på detta?

Bolltistel föreslår en zoolog. Kardborre borde man inte kunna ta miste på; i alla fall inte om man någon gång fått en kardborre kastad i håret av taskiga kamrater!

– Bodil Enoksson

Bilden visar en bolltistel (Echinops), troligen blå bolltistel (E. bannaticus). Bolltistlar hittas ibland förvildade.

– Stefan Andersson

Blå bolltistel, Echinops bannaticus, säger en botanist 🙂

– Torbjörn Tyler

 

september 1, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg