Jag har bl.a. Kaukasisk fetblad som marktäckare. Alla plantor blommar inte alltid. Ibland ganska begränsat. Vad gäller för denna växt bl.a. beträffande blomning?
Jag tror att vattentillgången är ganska avgörande för blomningen hos denna art (som jag själv har mycket av i trädgården). Fetbladsväxter är ju ”konstruerade” för att kunna överleva även där det är mycket torrt, men blomningen uteblir ofta om de inte får tillräckligt med vatten. Sedan brukar fetbladsväxter generellt uppskatta fosfatgödsling!
Pelamis-systemet omvandlar vågrörelser till energi. Bilden tagen av P123.
Kan man omvandla havsvatten till energi?
Ja, det kan man. Oftast handlar det om att omvandla rörelseenergi från vågor eller tidvattensströmmar till elektrisk energi. Men det pågår även forskning om att omvandla gradienter i temperatur eller salthalt till energi. Eftersom det finns så mycket energi i form av havsrörelser kan detta vara ett viktigt tillskott till framtidens hållbara energikällor.
Kvadratspindel, Araneus quadratus. Bilden skickades in av Maria G.
Såg den här spindel på min sons skola. Jag tyckte den va väldigt lik en korsspindel fast en annan färg. Sen hittade jag en som liknade mer denna spindeln och tror att det är en kvadratspindel. Är det så? Tycker det ser ut som en riktig liten halloween spindel pga färgen.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Jag ska undersöka två platser om var daggmaskar trivs bäst. Så jag tänkte undersöka ett fält. och en lövskog. Men var kommer det vara flest? och varför? eller har du något bättre förslag på var jag ska undersöka?
Enligt denna artikel från 1997, daggmaskar föredrar fält och ängar framför lövskog eller granskog. Den viktigast anledningen verkar vara hur mycket näringsämnen som finns tillgängliga i marken. Fält och ängar innehåller mycket kväve, men marken i en granskog är ganska näringsfattig. Det spelar också vilken roll vilka träd finns i lövskogen. Bok och ek är mindre omtyckta, förmodligen för att deras löv också innehåller mindre kväve. Det skulle därför kunna vara intressant att jämföra olika lövskog, beroende på andelen bok/ek.
Större hackspett, Dendrocopus major. Bilden tagen av Hangsna.
Bor på högsta punkten på Österlen, nära skogen och vi har ett ganska rikt fågelliv som vi hjälper med utfodring. Bl.a har här funnits större hackspett i många år. De senaste åren har de haft otur. Honan var ensam här länge i fjor, men sedan visade sig en hane också här. Då flög honan hårt in i vårt köksfönster och tvärdog. Hanen kom fortfarande hit och det kom så småningom en ny hona. Nu ser vi att denna hona är ensam här, sedan en månad ungefär och hon äter som en häst. Nu undrar vi, om hon nu inte hittar någon ny hane – lägger hon ägg ändå helt i onödan liksom?
Finner hon inte en hane (men det gör hon säkert) kommer hon nog att lägga obefruktade ägg, eftersom själva igångsättandet av äggproduktion hos fåglar inte styrs primärt av tillgången på partners, utan på förändringar i nivåerna av ett antal signalämnen (hormoner) som, i sin tur, startar när dagarna blir längre under våren. Om själva äggläggningen och kullstorleken, och ruvningen, i så fall kommer att vara jämförbara med hur det varit om honan varit parad, är svårare att svara på.
Min fråga är kanske lite speciell. Det handlar egentligen om att jag söker en bra liknelse till en text som jag försöker få ihop. Min utgångspunkt kanske inte passar din svarsprofil? Jag gör ett försök i alla fall. Frågan är: Vilken insekt eller vilket smådjur skulle (mest sannolikt och typiskt) av misstag nudda vid en människa t ex i skymningen eller på natten? Jag menar alltså inte blodsugande insekter eller andra som ”hänger” kring våra kroppar utan något som människan förnimmer som en kort beröring av en insekt/ett djur (eller en svärm) som sedan försvinner snabbt. Har funderat på fladdermus men det kan finnas bättre exempel. Trollsländor? Någon fjärilssort?
Ja, nattfjäril känns som ett givet exempel. Står man väldigt stilla kan jag också tänka mig en mus eller annan lite gnagare. Trollsländor kan vara aktiva en bit in på skymningen, men de är inte aktiva på natten.
För 5-te året i rad, har vi nu fått in mygg i bostaden. Dom började komma för ca en månads sen. Dom syns aldrig, men kommer fram på natten och suger blod. Tänder man lampan, så är dom borta. Dom är väldigt snabba.I natt höll dom mig vaken i 2,5 timme. Dom kom en i taget och jag lyckades slå ihjäl 18 stycken. Det blir stora svidande märken efter sticken, som tar en hel vecka att försvinna. Vad är detta för övervintrande mygg? Var kläcks dom, ute eller inne i huset? Vi vågar knappt öppna några fönster och lufta ens. Vi förstår inte hur dom kommer in. Är det vanligt att mygg övervintrar inne i husen i värmen??
Hos mig kommer det in med veden som jag tar in från vedboden för att elda med inne. Eldar ni med ved, kanske?
Närbild på en fjädermygglarv. Bilden tagen av Jasper Nance.
Hur hög syrgashalt/löst syre i milliliter per liter behöver vatteninsekter för att kunna leva i/under vattnet och hur lite löst syre behövs för att de ska dö? Finns det några vatteninsekter som tål låg syrgashalt? När anses vattnet vara syrefattigt och när är det syrerikt?
Vissa insekter klarar av väldigt låga syrgashalter. T.ex. fjädermygglarver borrar ner i syrefritt sediment för att gömma sig för rovdjur. De har utvecklat en speciell form av anaerob metabolism för att tillfälligt överleva helt utan syre. Dock fungerar inte det hur länge som helst – efter en stund måste de få tillgång till syre igen för att överleva.
En ganska vanlig definition på syrefattigt vatten verkar vara 2-3 mg/L. Som mest kan vatten innehålla upp till ~9 mg/L syre. Det kan även vara skadligt med för mycket syre, dels för att det leder till produktion av fler reaktiva syreföreningar. Detta gäller för insekter också, och de har sämre överlevnad vid höga syrgashalter. Försök med bananflugor visar att de kan i viss mån anpassa sig till både syrefattiga och syrerika miljöer.
Kommentarer