Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är detta för spindel som kröp omkring i vårt badrum?
Någon säckspindel, Clubionidae. Vi hade en som liknar bilden väldigt mycket i badrummet hemma för några år sedan, men Lars Jonsson kunde inte artbestämma på bilden.
-Sigvard Svensson
Nötväckan har till skillnad från till exempel trädkyparen förmågan att klättra nedför trädstammar med huvudet före. Men hur kommer det sig? Vad är det som nötväckan har eller inte har som ger den denna förmåga i jämförelse med andra fåglar?
Det är de långa klorna som f.f.a. är nyckeln till att nötväckor kan klättra nedför trädstammarna med huvudet före. Och när den klättrar uppåt är den alltså inte alls beroende av stjärtfjädrarna.
-Bodil Enoksson
Vi har fladdermöss runt vårt hus som flyger omkring på kvällen. Mina barn tycker det är väldigt spännande och vi har läst en hel hög med böcker och på internet. Men vi har inte lyckats hitta svar på om fladdermöss kan spotta eller dregla.
Nej inte direkt spotta, men de är ganska “bitiga” av sig och man bör hantera dem med handskar. Finns en minimal risk att de har rabies, även i Sverige. De kan säkert dregla ifall de får in något giftigt/äckligt i munnen.
-Gästinlägg av Anders Hedenström, expert på fladdermössens flygförmåga
På min gårdsplan,som förövrigt ligger i området Högakusten Ångermanland,så har jag idag på morgonen sett en spillnig som jag inte vet vad det är. Ca 3cm lång och ca 1cm i diameter,ej exakta mått.
Kan det vara igelkott? Storlek och form verkar stämma någorlunda, fast den är slätare än de flesta som jag hittar bilder av på nätet.
-Jessica Abbott
Tror absolut att det är igelkott. Mått, färg och form, allt stämmer. Den igelkott spillning jag sett brukar vara helt full med insektrester, ryggsköldar av skalbaggar, ben och andra kinindelar, men de äter ju mycket annat också och då blir innehållet ett annat.
-Lars Lundqvist
Hittade denna spindel i badrummet. Här aldrig sett en sådan tidigare och undrar om ni kan säga vad det är för sort? Ca 5mm kropp och 2cm långa ben.
Hanne av större dallerspindel (Pholcus phalangioides), en art som spridit sig norrut, närmast från Italien där den lever i grottor, under 1900-talet. Väver trassliga nät i hörnor i mörka och fuktiga ställen som källare och badrum. Lever av småinsekter som fastnar i näten. Stör man dem när de sitter i nätet börjar de röra sig rytmiskt och sätter hela nätet i dallring, därav namnet.
-Lars Lundqvist
Kan detta vara en stekel?
Skickade detta vidare till stekelexperten Alexander Berg. Han säger:
”Ett djur från parasitstekelfamiljen Ichneumonidae, antagligen i underfamiljen Pimplinae, men tyvärr går det inte se vingnervaturen så man kan inte vara helt säker på underfamilj.”
-Andreas Nord
Man kan väl tillägga att det långa sprötet i bakändan är ett äggläggningsrör. Med det kan de borra genom frisk ved för att träffa en insektslarv som gnager en näringsgång inuti träet. Därefter lägger den ett ägg inuti larven, ett ägg som sedan kommer att utvecklas till en parasitisk larv. Den ursprungliga larven blir alltså uppäten inifrån av parasitstekelns larv.
-Lars Lundqvist
Satt och kikade medan denna lilla krabat på knappt en centimeter åt sin lunch. Är smått rädd för spindlar men tyckte denna var vacker. Vad är detta?
Sebraspindel, Salticus scenicus se vidare här: https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/219236 och här exempelvis: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sebraspindel
-Sigvard Svensson
Jag hade i somras ett bo med hushumlor i husväggen. Jag vill stänga igen så att de inte kan fortsätta bygga bo där men vill inte riskera att stänga in och därmed döda om det finns en sovande drottning eller larver där. Vilken tid på året är det tomt? När kan jag stänga igen?
Vänta till fram i oktober och se så inga flygningar äger rum Drottningar övervintrar troligen inte där i ett gammalt bo utan hittar andra ställen i mark, sorkhål, stenmurar osv.
-Bengt Nihlgård
Humlesamhällen dör på hösten och de enda som överlever är de nya drottningar som kläcks sent på sommaren. Jag tror inte (men är bara 95% säker) att de övervintrar i sitt gamla bo (de ska ju ut och para sig i alla fall). Och då är det lugnt att blockera ingången till boet sent på hösten eller vintern.
-Jon Loman
Jag har fått en uppgift i skolan (OBS vi får ta hjälp av allt vi kan) om att få människor (inte att en person skall leva i 6 000 år utan människosorten) att överleva i minst 6 000 år. De ska leva på ett rymdskepp som är 30 000 kvadratmeter stort. Totalt så får max 100 människor leva samtidigt på skeppet. Ingenting får släppas ut i rymden.
1. Vilka människor hade man behövt skicka upp?
2. Vilka djur?
3. Vilka växter?
4. Vilka olika åldrar så att inte alla är från samma generation?
5. Hur gör man med avfallen? Går det att utvinna energi utan att det påverkar något annat?
6. Vad kan man ha för energikällor som skall generera el så att det täcker energibehovet?
7. Hur ska vattenförsörjningen fungera?
8. Hur ska man göra så att det finns tillräckligt med syre på skeppet?
9. Hur ska ventillationsystemet fungera så att inga sjukdomar sprids så lätt?
Jag kan rekommendera boken The Martian av Andy Weir
https://www.goodreads.com/book/show/18007564-the-martian
Jag kan inte gå i god för alla de vetenskapliga resonemangen i boken, men den belyser en hel del av den problematik som dessa människor i rymdskeppet kommer att stöta på. Boken är ett riktigt rymdäventyr med mycket vetenskap i.
-Åke Lindström
Förutom att läsa The Martian så kan man ju börja med en mer fysikalisk fundering över förutsättningarna. Rymdskeppet måste fungera som ett slutet ekosystem. Ingen materia får gå till spillo om det ska kunna hålla i 6000 år. Allt avfall måste återanvändas, inget får lämna skeppet utom värmestrålning (som är oundvikligt). Man kan fundera över konsekvenserna av det vad gäller avfallshantering, vattenanvändning, mm.
Energifrågan kommer att vara kritisk. Energi kan inte alstras ur ingenting utan måste tillföras kontinuerligt för att upprätthålla livet i rymdskeppet (det finns ett komplicerat fysikaliskt begrepp kallat entropi som kommer in här, men slutsatsen är hur som helst att det behövs något som tillför användbar energi. Det räcker inte med ¨återanvändning’ av energi.). Lösningen är antingen ett högeffektivt bränsle som faktiskt räcker i 6000 år, eller genom att ta vara på ’solenergi’ från avlägsna stjärnor. Vilket alternativ som än gäller så kommer energihushållning, och återanvändning så gott det går, att vara viktigt.
När vi väl löst energiproblemet återstår de mer biologiska frågorna. Behövs det verkligen djur? Hur mycket växter behövs för att generera tillräckligt med syre och mat? Här kanske The Martian kommer till hjälp.
-Jörgen Ripa
Energi och kretslopp är kritiskt ja. Inte djur. Det behövs cirka 40 kvm bladyta per person om det är fullt dagsljus 12 h per dag (värdet beror också på en massa andra faktorer), för att klara syrgasförsörjningen. Lite stjärnljus räcker inte långt.
-Allan Rasmusson
Jag tänkte möjligen VÄLDIGT stora paneler med solceller (stjärnceller). I rymden finns ju inget luftmotstånd och man färdas mest i fritt fall, så konstruktioner kan göras väldigt lätta. Sen beror det ju på var man färdas nånstans. Handlar det om att kretsa kring jorden i 6000 år, för att den på något sätt är obeboelig, borde inte energin vara ett problem. Solen är nära. Man kan gärna läsa ”Seveneves” av Neal Stephenson på det temat om vi nu ska fortsätta med science fiction-referenser. En resa från ett solsystem till ett annat skulle å andra sidan antagligen göra energifrågan mycket svårare. Kanske kärnkraft är enda lösningen.
Jörgen
-Jörgen Ripa
Hur har människan och ormbunkens livscyklerna utvecklats? Vad är det som gör att de har aktuell livscykel?
Precis samma svar gäller för ormbunkar och människor som för alla andra organismer: De finns för att de egenskaper de besitter har gjort att de överlevt och reproducerat sig och under årmiljoner har de utvecklats genom att individer som förökat sig mest har fört just sina egenskaper vidare. Läs mer om naturlig selektion och evolution!
-Olle Anderbrant
Varför olika grupper har olika livscykler där antigen den haploida fasen (t.ex. många encelliga organismer) eller den diploida fasen (t.ex. människan) kan vara dominant, eller där båda faser är ungefär lika viktiga (t.ex. ormbunkar), är egentligen inte känt. Det finns för- och nackdelar med båda faser. Naturlig selektion är mer effektiv i den haploida fasen eftersom recessiva mutationer kommer till uttryck, så det är lättare för populationen att bli av med dåliga mutationer om den har en lång haploid fas. Diploida organismer är däremot mer genetiskt robusta, eftersom de inte påverkas av recessiva mutationer i någon större utsträckning, så länge dessa har ganska låg frekvens i populationen.
-Jessica Abbott
Kommentarer