Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Min son hittade denna spindeln på sin vind (i Dalby). Lite annorlunda än vad man är van vid. Nu är vi nyfikna och hoppas att kunna få veta mer om denna.
Det är en korsspindel. Jag har lärt mig känna igen dessa, eftersom det är många som skickar in bilder till oss och undrar vad det är för sorts spindel. De är iögonfallande men inte speciellt ovanliga. Fler svar om korsspindlar hittar du här: 1 2 3 4 5 6 7 8
-Jessica Abbott
Jag fann den här 80 mm långa klon (eller tanden) vid kuststräckan söder om Vikhög idag. Jag har försökt lista ut var den kommer ifrån. En björn? Nä, den verkar vara för lång och smal. Försöker googla på allt möjligt men hittar inget rimligt svar. Kan ni hjälpa mig?
Jag kunde tänka mig att detta är en vildsvinsbete, eller en bete från någon tamgrisras (t.ex. de hängbukssvin som (åtminstone förr) fanns i Lödde Sandskog som inte är dramatiskt långt från Vikhög).
-Andreas Nord
Min farfar hade exakt en sådan i sin kuriosasamling. Den var ihålig och hade också en spricka på längden. Han sa alltid att det var en vildsvinsbete. Det var ett av alla de fynd som han gjorde i den torvmosse som han odlade upp på 1920-talet (Pinnamyr, 7 km norr om Tingsryd). När jag nu googlar vildsvinsbete, så verkar det som om farfar hade rätt.
-Mats Hansson
Varför förstörs bananernas fruktkött när de förvaras på kyliga/kalla ställen, exempelvis kylskåpet?
Kyla är ett problem för alla växter, eftersom varje växt är i varje läge anpassad för ett visst temperaturområde.
När växterna här invintrar på hösten, ändras deras vattenhalt, membranernas fettsammansättning, såväl som halterna av proteinerna och lösta ämnen (t ex socker) som de innehåller. Alltför att de skall kunna tåla kyla, och senare frost.
Bananer växer i tropikerna där temperaturen varierar väldigt lite under året. Därför är de inte anpassade till kyla, och kan inte gå igenom samma ändringar som våra köldtåliga växter här. Exakt vad just bananer blir dåliga av vet jag inte. En trolig anledning är att cellmembranerna läcker joner därför att fetterna i dem har fel mättnadsgrad och stelnar (precis som olivolja flockar sig om du sätter den i kylen). Om membranerna läcker tappar cellerna snabbt vatten och blir mjuka och cellerna kan inte upprätthålla sin energiomsättning.
Kylskåpsproblemet kan dock, liksom bananerna, snart vara borta eftersom en svampsjukdom (Fusarium oxysporum) håller på att slå ut odlingen av den vanliga ätbananen (Cavendish-bananen). Det togs nyss fram en GMO-banan i Australien som överlever sjukdomen, men den kommer i nuvarande opinionsläge knappast att säljas i Europa. Vi får se vad som händer framöver.
-Allan Rasmusson
Vi är en förskolegrupp på Haga förskola i Malmö som hittade ett ben i vårt park. Vi undrar om ni skulle kunna hjälpa oss att identifiera benet. Vi är alla, barn som vuxna nyfikna på vad vi har hittat.
Svårt när man inte har någon storleksjämförelse, men med tanke på hur väl rensat benet är (är det bara ett? Jag tycker mig se två olika?) tror jag att det är kycklingben. Det längsta och tunnaste är nog antingen lårbenet eller skenbenet och det knubbigare och kortare tror jag är benet som förenar ”axelpartiet” med bröstbenet.
-Lars Lundqvist
I den pågående diskussionen om utsläpp av växthusgaser nämns sällan den koldioxid som utandas av människor och andra djur. Undrar om du kunde göra en uppskattning av hur stor mängd detta kan vara, gärna med en jämförelse med andra CO2-källor.
Mängden CO2 som utandas har beräknats (Prairie & Duarte 2007 Biogeosciences) vara:
Den totala mängden (3.1 GtC) är ungefär dubbelt så mycket som uppstår genom förändringar i markanvändning (röjning av tropiska skogar, torrläggning av torvmark etc). Men bara hälften (ungefär) av det som uppstår genom användning av fossila bränslen.
Varför pratas det inte så mycket om det då (jämfört med utsläpp från fossila bränslen)? Viktigt att komma ihåg att CO2 vi andas ut kommer från kolhydrater som uppstod när växter fixerade CO2 från luften.
CO2 som andas ut är alltså, till skillnad till de andra källor jag nämner ovanför, ingen nettoutsläpp alls. Likasom odlade grödor och gräs som används till mat och foder är ingen netto-kolsänkan.
-Yann Clough
Vad är nackdelarna och fördelarna med att se på skärm?
Det finns knappast några fördelar med skärmtid som sådan. Vi kan ha nytta av informationen eller underhållningen som vi får genom en skärm, men själva tittandet har inga fördelar. Nackdelar som brukar diskuteras är att ju mer man kollar på en skärm desto mer blir man stillasittande, och man kan få ont i nacken för att man håller huvudet i en konstig vinkel. Det blåa ljuset från skärmen rubbar också vårt dygnsrytm. Detta kan delvis motverkas genom att sätta appar i ”nattläge” som tar bort blått ljus på kvällen.
-Jessica Abbott
Varför smakar odlad fisk (regnbåge) dy i smaken (Oftast mer under varmare period när man fiskar)? De sägs att regnbåge som sätts och få gå i bräckt vatten smakar bättre en fisk som sätts i sötvatten?
Jag förmodar att det ett djur äter lämnar spårämnen i kroppen som påverkar smaken. Jag vet att höns som har käkat fiskrens producerar ägg som smakar fisk (har erfarit detta själv och det är ganska äckligt). Jag har också hört att ägg från sjöfåglar smakar mycket fisk. Det är väl samma sak för fiskarna – det de äter i olika miljöer påverkar smaken.
-Jessica Abbott
På vilket sätt kan vi människor påverka ett ekosystem eller näringskedja i en damm? Kan kalk påverka dammens näringskedja här i skåne? typ limhamn nära kalkbrottet? Och vad har vi för nytta av dammens näringskedja?
Vi påverkar dammar framförallt genom övergödning. Det leder till algblomning som rubbar dammens ekosystem. Att kalka dammar och sjöar är en åtgärd mot försurning genom surt regn. Detta problem har avtagit över tiden, även om kalkning fortfarande genomförs där behovet finns. Många vattenlevande organismer har svårt att klara av för lågt pH, så kalkning kan leda till större och stabilare näringskedjor/näringsväv. Vi har nytta av friska dammar av flera anledningar – de är vackra, bidrar till att bevara biologik mångfald, och vi kan fiska i dem.
-Jessica Abbott
Hur kommer människans utsläpp påverka djuren. kan det bildas arter som är mer anpassande för våran miljö? Och om vi fortsätter i samma stil, när kommer jorden att förstöras helt?
Jag skulle vilja påstå att vi knappast kan utrota allt liv på jorden. Oavsett hur svår miljöförstöring vi åstadkommer kommer det nog alltid finnas bakterier som klarar av att överleva, t.ex. långt under jordens yta – i alla fall tills dess att solens egen utveckling leder till jordens totalförstörelse. Med det sagt kan vi dock säkert förstöra så pass mycket att vi har svårt att överleva själva, till exempel om de flesta näringsväv kollapsar. Många av jordens system (exempelvis havsströmmar) är självstabiliserande, så man måste rubba dessa system för att skapa sådana stora förändringar. Det är svåra att förutsäga var gränsen går.
På den positiva sidan, kan vi konstatera att djur och växter kan definitivt anpassa sig till förändringar som åstadkommas av människan. Det finns åtskilliga exempel, bland annat fåglar som har lärt sig bo i våra städer. Det som de flesta forskare är oroliga över nu, är ifall klimatförändringar kommer att gå så snabbt att många arter inte hinner anpassa sig och därmed dör ut. Det är också svårt att förutsäga, men vi kan eventuellt hjälpa vissa arter på traven med att flytta individer till nya områden och genetiskt modifiera djur och växter för att klara av de nya omständigheterna.
Klimatförändring är ett allvarligt fenomen, och vi måste försöka hejda det så gott det går. Men jag tycker absolut inte att man ska känna att det redan är kört.
-Jessica Abbott
Som jag förstår det lever isbjörnar ganska självständigt och är sällan tillsammans med andra isbjörnar. Jag undrar om isbjörnar på något sätt visar empatiska eller altruistiska beteende gentemot t.ex. dess ungar eller mot andra isbjörnar.
Empati tycker jag är ett ord som är ganska starkt förknippad med människor och därför svår att applicera på djur och djurs beteenden. Altruism är inte heller alltid väldigt uppenbart i djurriket.
Med det sagt, så håller jag med i din kommentar om att isbjörnar i stor utsträckning är ensamdjur. Hanar kan vara, och är ofta, aggressiva gentemot andra hanar när det handlar om tillgång till honor, och honor kan vara aggressiva mot andra björnar för att t.ex. skydda sina ungar.
Samtidigt är inte isbjörnar alltid aggressiva och asociala. Honor tar hand om sina ungar under lång tid, minst ett par år, och stora grupper av björnar kan ibland samlas för att äta samma födoresurs, ett valkadaver t.ex. Och även utan några egentliga anledningar kan flera björnar ibland ses i närheten av varandra. Jag har t.ex. själv sett hona med fjolårsunge i omedelbar närhet till en gammal hane.
Så för att sammanfatta: isbjörnar är i stor utsträckning ensamdjur, men honor tar mycket noga hand om sina ungar under lång tid och flera isbjörnar kan ibland finnas i samma område utan att de för den sakens skull är aggressiva mot varandra.
-Andreas Nord
Kommentarer