Rådjur, Capreolus capreolus. Bilden tagen av Jojo.
Jag bor i Dalsland och här finns många rådjur inpå knuten, vi samsas bra och är vana vid varandra. Alldeles nyss hörde jag ett märkligt ljud, det visade sig komma från ett litet rådjurskid som blev jagat av ett vuxet rådjur. Ungen sprang för glatta livet och pep förskräckt. Dom passerade mig flera gånger där jag satt utanför huset. Jag på med stövlar och gav mig ut efter dem eftersom jag blev rädd att den store skulle skada den lille, tänkte att det knappast var mamman som jagade sitt eget kid sådär och varför skulle ungen vara så rädd för sin egen mamma? Det vuxna djuret var gråaktigt i pälsen men jag vet inte om det var en bock. Jag hann inte många meter förrän det kom ett annat yngre rådjur rusande från ett annat håll, vi hann stirra på varandra en sekund innan det vände och sprang efter ungen ut på en äng. Efter det förlorade jag dem ur sikte. Min teori är att kidet blev jagat av en bock och att det var kidets mor som försökte komma till undsättning. Kan det ha varit så? Och i sådana fall, varför och är det vanligt? Jag är väldigt orolig för den lille nu…
Nu i augusti håller rådjursbockarna revir inom vilket de jagar bort allt och alla utom rådjursgetter. Även människor kan sällsynt bli ivägjagade. Det kan ha varit ett sådant beteende du sett, bocken jagade iväg ett djur som den uppfattade inte hörde hemma i hans revir.
Ekvårtbitare, Meconema thalassinum. Bilden tagen av Jacopo Werther.
Jag har nu blivit biten två gånger av en mygga jag aldrig sett förr! Grön mygga, ser ut som en liten gräshoppa men den biter så det gör ont och första gången hade den bitit sig fast huden? När jag krossat dem har dem röda färgämnen i, är det. Blod? Finns det gröna blodsugare? Jag har bott här i Lund hela mitt liv men aldrig blivit biten av sån här.
Detta låter lite mystiskt. Mig veterligen är de enda större gröna myggorna vi har i Sverige sk. fjädermyggor, men dessa saknar sugsnabel och kan därför inte ha bitit dig. Möjligen kunde man tänka sig att du blivit biten av en vuxen guldögonslända, men dessa liknar knappast gräshoppor och har i tillägg så små käkar att det är osannolikt att de skulle kunna penetrera mänsklig hud.
Jag tror vi kan sluta oss till att du inte plågats av en mygga (som sticks, och inte bits) utan ett djur med ganska kraftiga käkar. Kanske en liten vårtbitare (t ex ekvårtbitare som är långbent, skir, illgrön, och vanlig i Lund på sensommaren). Men jag kommer tyvärr inte mycket längre än så.
Dyker djuret upp igen kan du väl ta en bild innan du avlivar det, så skall vi säkert kunna identifiera din nemesis.
Larver från grön bärfis, Palomena prasina? Bilden skickades in av Bengt Nihlgård.
Detta satt under ett tomatblad hos en vän. Jag vet inte vad det kan vara. Någon liten skalbagge? Någon som vet?
Det är helt nyckläckta larver av en bärfis. Magkänslan säger att det rör sig om gröna bärfisen, Palomena prasina, som är en allmän art. Tilläggas bör att det vitaktiga som sitter på bladundersidan, under djuren, är resterna av äggen. De egentliga bärfisarna fäster alltid sina ägg på växter i små samlingar på detta vis.
Blågrön mosaiktrollslända, Aeshna cyanea. Bilden skickades in av Eilert Karpberg.
Hoppas en gammal universitets byråkrat också kan ställa en fråga här.☺ På vår altan med brädor som är drygt 9 cm breda fanns en stor färgglad och glittrande ”trollslända” (?). Vår stuga ligger i Blekinge, Karlskrona, Nättraby nära havet. Vi har varit här på somrarna i närmare 50 år och har aldrig sett något liknande.
Det är en blågrön mosaikslända, en av våra vanligaste stora trollsländor den här tiden på året.
-Sigvard Svensson
Ser ut som blågrön mosaiktrollslända, Aeshna cyanea. Av mosaiksländorna är denna en av de mer spridda, och också den art som oftare än andra kan dyka upp ”lite varstans”.
Fälthare, Lepus europaeus. Bilden tagen av Jakub Hałun.
Vi har aronia, norrlands cherasmin, vide, kornell, måste vi ha nät om dessa buskplantor för att freda oss för haren? Förra våren åt den upp knoppar på rosor i rabatten.
Ja, enligt den informationen som jag har fått fram kan alla dessa träd och buskar ätas av harar. Om detta upplevs som ett stort problem kan det vara en idé att plantera andra buskar istället. Söker man på nätet kan man hitta listor med växter som harar, kaniner och rådjur inte gillar.
Jag undrar hur näringsväven ser ut i en insjö samt en skog i Västmanland. Jag skulle t.ex. vilja veta vilket djur som äter vilket o.s.v ända fram till toppkonsument.
Här får man använda sin fantasi lite. I en sjö så är en typisk näringskejda: växtplankton, zooplankton, planktonätande fisk, fiskätande fisk. I skogen har man generellt växter, växtätare, och sedan rovdjur av olika slag. Tänk på vilka arter som finns i de olika ekosystemen samt vad de brukar äta, så borde du kunna sätta upp enkla näringsväv själv!
Marmorspindel, Araneus marmoreus nordost om Gällivare i norra Sverige. Bilden skickades in av John Josefsson.
Är detta en korsspindel (Araneus diadematus)? Jag tycker faktiskt att det liknar den. Jag bor 4-5 mil NO om Gällivare.
Jag tycker att det är lite svårt att vara säker eftersom både korsspindlar och kvadratspindlar kan variera rätt så mycket i färg. Dock gissar jag att detta är en kvadratspindel, eftersom den saknar den typiska korsteckningen på bakkroppen.
-Jessica Abbott
Det är varken eller. Det är istället en marmorspindel, Araneus marmoreus. Jag har fått arten verifierad av Danne Rydgren som är väldigt kunnig på svensk smådjursfauna.
Bredbrämad bastardsvärmare, Zygaena lonicerae. Bilden skickades in av Britt Sköldkvist.
Är det här en fjäril? Har aldrig sett en sådan.
Det är mycket riktigt en fjäril – ett väldigt tjusigt exemplar av bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicerae). Det här är en fjäril vars larv utvecklas på diverse ärtväxter (olika klöverarter, t.ex.). Den var tidigare allmän, men har minskat i takt med att gammal kulturmark blir mer och mer sällsynt. Den är därför rödlistad som ’nära hotad’ (NT).
Hur kommer det sig att djur sover så många timmar mer per dygn än vad människan gör? En hund sover exempelvis ca 16-18 timmar medan en människa sover hälften så mycket. Vad är det som skiljer oss åt som påverkar sömnbehovet så mycket?
Jag är ingen djursömnsforskare men tror mig veta följande:
Sömn är generellt ett sätt att rensa och sortera den information som ständigt kommer in till hjärnan. Till och med djur som ligger i vinterdvala, på sparlåga med väldigt låg kroppstemperatur, uppvisar regelbunden sömn under denna period. Fast då mycket mindre än under sommaren.
Sömn hos djur, och framför allt vildlevande djur, är fortfarande är ett förhållandevis DÅLIGT känt beteende. Mest beror detta på att det är så svårt att studera rent tekniskt. I princip krävs elektroder fastsatta på hjärnan och det säger sig själv att detta är besvärligt på frilevande djur.
Vad gäller vilda fåglar så finns det nu studier som visar att de kan sova med en hjärnhalva åt gången samtidigt som de flyger (fregattfåglar). Detta är ett måste för fåglar som ständigt är på vingarna, givet att de har ungefär samma sömnbehov som andra. Myrspovar som flyger över Stilla Havet från Alaska till Nya Zealand jobbar stenhårt utan rast i 10 dagar. Tornseglare flyger nio månader i sträck! Rimligen sover dessa fåglar med halva hjärnan åt gången. Det finns studier av burhållna fåglar som häckar norr om Polcirkeln och därmed har ljust dygnet runt. Med konstant ljus i burarna var de också aktiva dygnet runt och ifall de sov måste det rimligen ha varit med en hjärnhalva åt gången, eller i ytterst korta perioder åt gången (någon minut eller så).
Om nu hundarna VERKLIGEN sover 16-18 timmar om dygnet (i betydelsen ”utslagna” eller ”okontaktbara”) och därmed mer än vad vi människor gör, så finns det andra djur som (i perioder åtminstone) sover betydligt mindre än så.
Men mycket återstår att reda ut här!
-Åke Lindström
Man kunde kanske dessutom tänka sig att det finns en ekologisk komponent som förklarar hur mycket, och hur, olika slags djur sover. Husdjur som hunder och katter är rovdjur som i det vilda lägger mycket energi på att jaga bytesdjur som ofta är svåra att få fatt på. Då behöver de spara på kraft och energi i perioderna mellan jakterna. Det varierar såklart med hur mycket bytesdjur det finns: är det ont om mat tänker man sig att viloperioderna skulle minska. Det är såklart inte jämförbart med tamdjur, men djur i allmänhet är nog bättre på att hushålla med sin energi än människor.
Som Åke är inne på är det nog också viktigt att hålla isär sömn och vila. En hund som halvslumrar med ett öga öppet får gissningsvis inte alls samma typ av återhämtning som när den sover djupt, men däremot sparar den såklart energi eftersom den är mindre aktiv. Av vad jag kunnat läsa mig till verkar det som att hundar gör just detta – slumrar – men i regelbundna och kortare intervall faller i djup sömn. Människor, å andra sidan, verkar vara väldigt duktiga sovare: en ny studie visar att människor sover kortare tid än andra människoapor och apor, men att sömnen istället är väldigt högkvalitativ. Författarna föreslår därför att den tidiga människan gynnades av en typ av sömn som ger maximal återhämtning på kortast möjliga tid, eftersom det gav möjlighet att lägga mer tid på att finna föda och lära sig nya saker. Den djupa och effektiva sömnen, i sin tur, menar författarna var viktig för att de konsolidera de nya kunskaperna (dvs. rensa och sortera dagens intryck).
-Andreas Nord
Hur stor del av dygnet som djuren sover varierar mycket mellan arter, betare som hästar och får sover inte alls så mycket som många rovdjur. En del förklaras av vilken sorts föda de äter och hur lätt den är att få tag i. Vildhästar som betar på en gräsmark har inga problem att hitta mat, men det tar tid att beta och dessutom måste de äta mycket eftersom gräset inte är så näringsrikt. Rovdjuren som äter betesdjuren gör av med mycket mer energi för att få tag i maten, men sedan är den lättäten och energirik. Så de i lugn och ro vila/sova och smälta maten. Kanske kan de spara en del av bytet till en annan dag, exempelvis släpar leoparder ofta upp byten i träd där det är säkrare.
Sedan beror det ju lite på hur ”trygg” djuren är. Ett potentiellt bytesdjur måste vara mer på sin vakt än de större rovdjuren. Många flocklevande djur sover därför lite i skift.
När det gäller människor kan man ju också tänka sig att djup och högkvalitativ sömn är något som den moderna människan kan unna sig. Bara en fundering, dock. När det gäller våra husdjur sover de ibland extra mycket för att de helt enkelt inte har nå’t annat att göra. Husse och matte är urtråkiga och blir inte glada om hunden t.ex. tar ned en bok ur bokhyllan och börjar ”läsa”. Så det är bara att lägga sig och hoppas att det händer något någon gång.
-Bodil Enoksson
PS Som ett kuriosum försökte en gång en kollega till mig som studerade lodjur se hur länge de sov. Han satt alltså och tittade på lodjuret från klockan 12 ena dagen till 13 nästa dag och började sedan klockan 11 dygnet därpå och satt tretton timmar till. Han hoppades få en idé om lodjurets dygnsrytm men lodjuret bara sov! Han gav upp den delen av studien!
Kommentarer