Benjaminfikus, Ficus benjamina. Bilden skickades in av Glenn Larsson.
Jag har en fikus som går genom olika förändringar och slutar aldrig att förvåna mig. Från början var det en liten buske med gulvita blad med gröna inslag. Efter ca tio år började helt gröna blad ta över, de gulvita bladen försvann och busken växte till ett mindre träd. I somras planterade jag om växten, den tappade nästan alla blad och sedan blev den riktigt frodig igen. Då kom även de gulvita bladen tillbaks i den nedre delen av växten. För en vecka sedan upptäckte jag något som liknar ett snöbär i form och storlek. Jag är säker på att det är en Benjaminfikus och så vitt jag vet har bara en art i Fikusfamiljen frukter och det är fikonträdet. Det har dessutom helt annan bladform. Lite mer information om det här vore trevligt.
Din Benjaminfikus ser ju lustig ut. Att blad är partiellt gröna kallas att de är variegerade och det är ofta önskvärt inom växtbranschen för det anses dekorativt. De ljusa partierna på bladen är dock en defekt eftersom de inte bidrar med fotosyntes. Variegering kan bero på genetiska förändringar, men det påstås också kunna framkallas genom tricks med odlingen. Jag vet inte hur växtfirmor gör detta men på något sett så stör de den normala metabolismen i bladen.
Jag känner inte till just benjaminfikus, men bland många växtarter så kan variegering förloras, vanligtvis för att att växterna står för mörkt men det kan också bero på andra ändringar av odlingsförhållanden eller ske spontant. Det märkliga med din växt är att variegeringen kommit tillbaka, i alla fall partiellt, vilket inte är normalt.
Benjaminfikus kan sätta frukter, men de är mycket mindre än fikon.
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
Vi undrar hur långt en svan orkar att flyga i ett svep?
När det gäller hur långt svanar kan flyga i ett svep, så utgår jag ifrån den minsta svanen, den mindre sångsvanen (eller tundrasvan som en del kallar den nu för tiden). Det är den av svanarterna som flyttar allra längst, med vinterkvarter i södra Storbritannien och häckningsområde runt Pechoras delta och Novaja Zemla i norra Ryssland. Men de flyger inte detta i ett svep. Genom satellitspårning har man funnit att de delar upp den totala flygsträckan på ca 3700 km i fyra etapper om ca 560 km. 780 km, 1570 km och 770 km. Den tredje etappen på ca 1570 km kan de flyga i ett svep och det tar dem nästan exakt 24 timmar (flyghastigheten är ca 65 km/h hos en mindre sångsvan). Stora fåglar konsumerar mycket energi när de flyger, och de kan heller inte lägga på så mycket fett att använda som flygbränsle eftersom det redan kostar så mycket att flyga. Därför är de maximala flygsträckorna generellt sett kortare hos stora fåglar än hos små arter. Längst sträcka som man känner till att en fågel flyger i ett svep är myrspoven, som flyger ca 11 000 km från Alaska till Nya Zeeland, vilket tar dem ca 7 dygn av konstant flykt utan mellanlandning. Jag tror att 1570 km som mindre sångsvanen flyger på våren är nära maximum av vad en svan klarar, och de större arterna sångsvan och knölsvan kan troligen inte flyga lika långt i ett svep.
-Gästinlägg av Anders Hedenström, professor i evolutionär ekologi
Limonomycesroseipelli. Bilden skickades in av Ingrid Håkansson.
I vår gräsmatta finns dessa ” mögel”. Vad kan det vara och går det att bekämpa det?
Jag bad om hjälp på annat forum och fick ett namn efter fem minuter. ” Det är Limonomycesroseipelli (inget svenskt namn). Ekologi: På gräs, ofta på gräsmattor som fotbollsplaner o.dyl. (troligen förbisedd).” Anses inte vara något problem, se exempelvis https://www.gardeningknowhow.com/lawn-care/lgen/pink-fungus-in-lawns.htm
Det underlättar om du nästa gång skriver var och när bilden är tagen. Det kan underlätta kraftigt när det gäller att hitta ett namn.
Har haft ekstyltmal inomhus i flera år – många – men i år har det dykt upp en annan variant, fetare med annat mönster på vingarna. Vad är detta för mal? Har googlat men inte hittat nåt som liknar denna.
Detta föll utanför vår kompetens, så jag rådfrågade Sveriges främsta småfjärilskännare, Bengt-Åke Bengtsson.
Såhär säger han: ”Tyvärr går det inte att säga vilken art det är. Fotot är oskarpt och kanske med fel färgåtergivelse. Det finns flera kandidater och det enda man kan säga är att det är en stävmal (fam. Gelechiidae).
Detta är med all säkerhet en sparvhök. I stort sett alla rovfåglar som man stöter på inne i trädgårdar, som flyger mot fönster, eller ses jaga småfåglar vid fågelborden på vintern, är sparvhökar.
Gråtrut, Larus argentatus. Bilden tagen av Andreas Trepte.
Sedan flera år brukar en gråtrut komma till oss i Gryts skärgård för att få lite matrester. Vi känner igen den för att den saknar en fjäderpenna i vänstra vingen. Den är också orädd, sätter sig gärna på en sten nära oss. De senaste veckorna har den ändrat beteende. Den halkar på berget och huvudet har blivit alldeles grått. Är det måssjuka?
Att huvudet har blivit grått låter snarare som att fågeln har börjat att rugga till sin vinterdräkt, där vuxna gråtrutar ser ut ungefär som vanligt men med ett brunspräckligt huvud som gärna ser grått ut på avstånd. Om problemet med balansen beror på måssjuka (som inte är en sjuka i bemärkelsen att den orsakas av bakterier eller virus, utan istället är ett resultat av B-vitamin(tiamin)brist), är såklart svårt att säga utan att ha sett fågeln närmare. Det är väl inte orimligt att fågeln är ganska stapplig innan den fullständiga förlamningen i benen inträder i de senare sjukdomsförloppen. Men det kan ju också bero på något annat, och jag hoppas att er fågel kom på fötter igen!
Ett norskt insektshotell i Oslo. Bilden tagen av Alicia Fagerving.
Jag hava en fråga om Överlevnaden på de Insekter som Bosätter sig I de Insektshotell som finns på Marknaden – Hava det gjorts någon Studie om detta – då man uppmanar Människor Att sätta upp dessa .för Insekternas välbefinnande och Framtid – Om det skall uppmärksammas att de håller Kvalitén vad gäller Isoleringen på Vinterhalvåret Så att de Inneboende EJ fryser ihjäl – Råd på vilket/vilka Material som skall användas – samt dess Placering mot Vind – Att Håldiam. EJ skall vara för stor -som jag sett det äro på vissa – Även Utvändigt SKYDD mot Fåglar – som annars berikar sig på dess Innehåll –
PS Hava Två st Insektshotell – med olika Material och storlek på Håldiameter som verkar vara de olika Insekterna till lags då de Flesta äro Bebodda –
En intressant och viktig fråga. Insekter är i allmänhet ganska köld- och fryståliga, och en kall vintervila behövs för att larvutveckligen ska fortskrida normalt.
Det är riktigt att temperaturförhållandena kommer vara annorlunda i ett insektshotell än i naturliga boplatser, t ex ett dött träd eller i vinterståndare som åtminstone delvis isoleras av snö på vintern. Om man inte har väldigt låga vintertemperaturer, om ens då, tror jag inte att det är något större problem. Det är viktigare att se till att insektshotellet inte är för exponerat för regn och snö, eftersom det kan göra att larvcellerna möglar. Vill man vara på den säkra sidan får man ha ett ordentligt tak på sitt hotell, och kanske sätta det mot en vägg snarare än mol allena på en pinne där det såklart blir väldigt exponerat. Ett annat knep är att flytta in hotellet i ett ouppvärmt förråd under vintern, och ta ut det igen i april. Då skyddar du för avkylning från vind, och kanske framförallt för problem med väta.
Större dallerspindel, Pholcus phalangioides. Bild tagen av Olei.
Vi har haft ett hus utanför Lund i 58 år. Lite spindlar har vi haft..men inte märkvärdigt mycket. Men sedan 2005 har en spindelsort tagit över boningshuset och stallet/garaget. De ser ut som skräddare mera. Långa trådsmala ben och när de hänger i ett hörn trivs de att hänga upp och ner som ett paraply. Kommer man i närheten av dom så börjar de snurra våldsamt. Problemet är att de är så fruktansvärt många. Ibland 75-100 stycken i vardagsrummet. I garaget tog min son ut 114 stycken för några veckor sedan. Där är de extra stora och sitter i taket. I vardagsrummet sitter tre under varje fåtölj, under varje sideboard..m.m. Och under varje fåtölj, bord och värmeelement så ligger det små ”drivor” av något som jag inte vet är spindelbajs eller ägg. Sopar bort det..men efter två dag ser det likadant ut. Har trott det är bajs och slängt det i soporna. Men om det är ägg ska man kanske lägga det i en burk med rödsprit. Om det inte är djurplågeri.
Av vad jag kan se på bilden är det större dallerspindeln (Pholcus phalangioides) ni har hemma hos er. Från början är det här ett djur som finns i grottor. Den har introducerats i Europa och därefter spridit sig i rask takt.
Egentligen ett ganska fascinerande djur, som såklart gör nytta inomhus eftersom den fångar och äter andra småinsekter. Det ser ni också på avfallshögarna nedanför näten (du kan vara lugn, det är inga ägg!). Samtidigt gör de stora och röriga nät, och blir ofta ganska många där de trivs. Eftersom det är ett grottlevande djur från början tror jag att varmare och torrare inomhusklimat får dem att trivas sämre. Att ta bort näten är nog också effektivt, eftersom spindlarna inte får någon mat då. Samtidigt är dessa djur helt ofarliga för dig, men hemskt farlig för bananflugor, ”blomflugor” (som egentligen är sorgmyggor) och annat oknytt som inte heller är så roliga inomhus.
Här har vi skrivit mer om större dallerspindel, och hur man kommer till bukt med dem:
Du har fotograferat en större dallerspindel (Pholcus phalangioides). Det är en art som invandrat under senare år och som hittas på lite lugna ställen inomhus. Den heter dallerspindel för att den skakar sitt nät när den känner sig hotad.
Jag tror att din andra bild visar paket med flugor eller mygg som spindeln fångat, rullat in i spindelväv och ätit upp.
Dammsugaren brukar vara effektiv för att ta bort dem och dess nät eller åtminstone reducera dess antal.
Kommentarer