Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Finns det en fågel som är blandning av Sädesärla och Talgoxe…har sett en gulmagad Sädesärla vid Gavelån i Valbo, södra Norrlands Östra kustland.
Det tycker jag låter som en gulärla, Motacilla flava, som man väl kan säga är ungefär en gulmagad sädesärla!
-Andreas Nord
En gulmagad sädesärla i å-miljö låter i mina öron mer som en forsärla …
-Sigvard Svensson
Vet du vad det är för lila ”påsar” som sitter på humlans bakben? Har en liten filmsnutt med, där ser man han typ vill sparka av sig dem..
Tack för fråga och bilder! De lila påsarna är faktiskt pollen från växter (kanske från lavendel om du har det i närheten av ditt hem?). Humlan samlar det på bakbenen i särskilda ”pollenkorgar” och när det är riktigt mycket ser det ut som sadelväskor eller äppelknyckarbyxor, precis som på din bild. Du ser samma sak hos t.ex. tambin.
När humlan inte har något pollen insamlat ser man att bakskenbenen är lite glatta och kantade av långa och styva hår. När djuret trampar omkring i blommorna fastnar mycket pollen på den lurviga kroppen, och humlan ”kammar” sig på med bakbenen för att flytta detta pollen till pollenkorgarna. Jag kunde inte ladda ned din video, men det är helt säkert detta du har sett när du upplevde att humlan försökte sparka av sig påsarna. Det är alltså precis tvärtom – den fyllde säkert på dem!
Din humla är förresten en ”hon” och ingen ”han”, eftersom det bara är honor som samlar pollen!
-Andreas Nord
Jag undrar vilket djur som kan ha lagt denna hög? Den är ganska stor, ca 3 knytnävar bred. Vi undrar om det kan vara björn? Högen såg ut att vara ganska färsk då bilden togs i slutet av maj 2019 i skogarna utanför Årjäng i Värmlands län.
Bara baserat på storleken skulle det eventuellt kunna vara björnspillning, men den brukar vara mer avlång och ungefär grov som en handled, alltså inte riktigt i en hög som här. En björn som ätit mycket vegetarisk kost har dock lösare spillning. Dock är björnen fortfarande ett ovanligt djur i Värmland – den senaste inventeringen (hösten 2017) lyckades urskilja 13 olika individer.
Det är ofta svårt från bild, men här får jag sammantaget mer en känsla av sommarspillning från älg. Eftersom älgen äter annan föda på sommaren (färskare och mer lättsmält än under andra delar av året) kan spillningen se väldigt annorlunda ut än ”normalt” (alltså små, ganska torra, och ovala bitar), ofta med stora och ganska lösa högar som här. Det är ju också ett vanligt djur i länet.
Ett bra sätt att skilja sommarspillning från älg från spillning från en mer växtätande björn är att titta inuti spillningen. Älgens avföring är ljusare inuti, brunaktigt eller gulgrön till grön, medan björnens spillning är mörk rakt igenom. Så – titta i spillningen nästa gång!
-Andreas Nord
Idag kom jag ut på framsidan utan staket. På vår lilla studsmatta ligger det en bajshög. Vi bor relativt nära skog men ändå mitt bland en massa kedjehus. Jag ställde frågan på Facebook och fler och fler tror på människobajs. Själv tycker jag det verkar lustigt att ett djur skulle välja studsmattan förre rabatten, men en människa borde välja en toalett.
Svårt. Men kan det helt enkelt inte vara från en katt? Får inte intryck av att det är mänsklig avföring.
-Andreas Nord
Konstig katt som inte gräver ner. De lägger inte avföring högt.
-Allan Rasmusson
Det var bara en tanke. Katter som inte gräver ned upplever jag inte som väldigt ovanligt (där jag bor, åtminstone), men placeringen är ju anmärkningsvärd för de flesta djur.
-Andreas Nord
Klart konstig placering, är ju ett instabilt underlag. Annars kan ju i alla fall vissa hundar gärna utnyttja en lite högre plats. En del djur använder ju bajshögarna som markering s.a.s. Men de flesta djur skulle nog inte gilla att gå upp på ett sviktande underlag.
-Bodil Enoksson
Tycker högen företer stor likheter med mänsklig avföring vad gäller både storlek och färg. En stor hund är enda alternativet jag kan komma på. Men oavsett är placeringen väldigt udda!
-Sigvard Svensson
PS Vilda djur t. ex. rävar kan hoppa trampolin:https://www.youtube.com/watch?v=c8xJtH6UcQY
-Allan Rasmusson
En koltrast har byggt bo på min kajak som ligger under takfoten på mitt hus. Jag trodde den skulle lämna boet efter ungar kläckts men nu är det 26/6, den är kvar och jag behöver kajaken. Kan det fortfarande vara ungar? Kommer den lämna boet snart tror ni? Kan jag flytta boet?
Koltrastar påbörjar normalt sin häckning under våren, men det är inte så ovanligt att de gör ett nytt försök under sommaren. Ett koltrastpar kan alltså ha mer än en ungkull varje år. De lägger ett ägg om dagen i tre till fem dagar, ruvar äggen i upp till två veckor, och ungarna är sedan redo att lämna boet efter ungefär lika lång tid.
Om fågeln är tillbaka i boet efter att ha en första kull är min gissning att den har börjat om med en ny häckning. Om honan är där hela eller stora delar av tiden ruvar hon fortfarande äggen, eller så är ungarna ännu så små att hon spenderar tid i boet för att värma dem (små fågelungar av de flesta arter kan inte hålla sig varma på egen hand). När ingen koltrast är hemma kan du titta ner i boet för att se hur långt komna de är. Om det är små ungar i ditt bo nu tar det alltså omkring 10-14 dagar innan det är tomt, längre om honan fortfarande ruvar ägg.
Om boet mot förmodan är tomt kan du ta bort det. Om inte så tycker jag inte att du bör flytta det, eftersom risken är att ägg/små ungar överges, eller att större ungar rymmer från boet för tidigt. Koltrastbon faller väl dessutom inte i kategorin ”lättflyttade bon”, och rent lagligt är nog flytt av ett koltrastbo under en takfot definitivt i gråzonen.
-Andreas Nord
Den här egendomliga tvåvingen svävade sakta i min trädgård i NV Skåne i går 23.6. Ungefär 7 mm lång. Vad kan det vara?
Någon tvåvinge är det inte! Istället är det faktiskt en bladlus. Den vita ”ullen” är vaxtrådar som djuret producerar med hjälp av körtlar på kroppen. Det förekommer hos många olika bladlusarter.
-Andreas Nord
Vad finns på almbladet? Bild tagen i Lund, Klostergården 19 juni.
Det ser ut att vara ”almpung”, bladgall av almpunglus, Tetraneura ulmi. Stäämer bra med bild och beskrivning på sidan 277 i Coulianus & Holmåsens bok ”Galler” från 1991. Kul fynd!
-Sigvard Svensson
Vi har fått loppor som frodas på oss. De stora lopporna blir ca 5 mm, är kolafärgade och gräver in sig i köttet. Att dra bort dem är som att ta tag i skinnet, de sitter bergfast. Om de lossnar har man ett hål lika stort som loppans kropp och blodet rinner. Anticimex kallar dem för växtloppor och tycks inte anse att de är farliga att ha. Finns det över huvud taget växtloppor som lever sin hela livscykel på oss människor? Har ingen bild, den blev för suddig.
Finns även små svarta ettriga loppor. Har haft dem alla i ca 3 månader. Hur kan vi försvara våra kroppar från angrepp? De äter på oss dygnet runt och vi kan inte använda Tenutex hela tiden. Har smort in oss med olja,salt, vitlök och kamomill. Dammsuger och använder vattenånga flera gånger varje dag.
Det här låter mycket besvärande!
De små ettriga, svarta, lopporna låter som fågelloppor. De finns normalt i fågelbon, men om man handskas med fåglar eller fågelbon (t.ex. rensar gamla fågelholkar) kan man få med sig lopporna in. Ni bör se efter om det finns någon möjlig ”källa” som ni har fysisk kontakt med i närheten av ert hem. De kan leva ganska länge inomhus, och kan vara till besvär eftersom betten ibland ger upphov till svår klåda. Det gäller att vara nog med att tvätta textilier varmt, eller lägga dem i frysen minst några dagar. Problemet med just fågelloppor brukar dock lösa sig självt efter en tid, eftersom de inte överlever särskilt länge inomhus. Det bygger ju såklart på att det inte är en stadig tillförsel av nya loppor.
Beträffande ”växtlopporna”, så är jag osäker på vad Anticimex egentligen syftar på. Det som jag närmast kommer att tänka på är bladloppor, som sitt namn till trots inte alls är loppor utan suger saft från olika växter och inte besvärar människor.
De däggdjursloppor som också biter människor kommer oftast från våra husdjur. Kattloppan, Ctenocephalides felis, är såvitt jag vet den vanligaste i våra hem, men jag tror å andra sidan inte att det är en art som gräver sig in under huden. De är hur som haver utmärkt skickliga på att gömma sig i pälsen hos hund eller katt, men det är såklart mycket svårare på den ganska nakna människokroppen. Precis som för fågellopporna är nyckeln här är att försöka ta reda på var lopporna har kommit ifrån, t.ex. genom att undersöka era pälsdjur om ni har sådana. I övrigt gäller att rengöra, tvätta, och frysa så gott det går. Det som gör det hela lite besvärligare är att äggen inte läggs i pälsen, och larverna utvecklas därför inte heller på värddjuret. Det betyder att omgivningen måste städas noggrant för att man ska bli av med lopporna. Av vad jag förstår kan det vara besvärligt när det gäller åtminstone kattloppor, så det kanske är bra att ta en skadedjurssanerare till hjälp om era besvär har varit långvariga. Ett första steg är dock att ta reda på vad det faktiskt rör sig om – en bild, eller ännu hellre några insamlade exemplar, vore en bra start.
Hoppas att ni kommer tillrätta med problemen.
-Andreas Nord
Är inte expert, men har hon katt kan de väl dra in både fågelloppor och gnagarloppor, eller?
Ja, en mycket bra poäng! Som också skulle kunna förklara möjlig förekomst av flera arter loppor i ett och samma hushåll.
-Andreas Nord
Idag såg jag denna i en blomma jag nyss planterat… Vet du om detta är ”en vanlig humla”? Nån skrev nykläckt humla på min fb, men tycker den var för stor för det.
Av vad jag kan se är det här en (väldigt blöt) hushumla, Bombus hypnorum. Det är ”en vanlig humla” såtillvida att det är en av våra mest allmänna arter. Namnet kommer av att bona ofta förekommer nära människor, t. ex. i isoleringsmaterial i väggar och tak, och i fågelholkar. När den inte är sådär där dränkt är den (ännu mer) tjusigt rödorange på mellankroppen, och har en silvervit spets på bakkroppen!
Kanske den har spenderat natten i krukan och blivit blöt av den fuktiga jorden eller dagg, eller blivit blöt någon annanstans och tagit sin tillflykt till krukan? Den ser lite vissen ut, men det är ju alltid svårt att avgöra från bild.
Att den ser ut såhär för att den är nykläckt tror jag inte, av två anledningar: 1) humlor kläcks inne i sina bon, och borde därför inte ge sig ut att flyga i vida världen innan de är helt kapabla att göra så. många andra insekter som kläcks ur puppor vilar av just den anledningen i sina puppkammare tills de är ’redo’; 2) det är förvisso svårt utan en ordentligt storleksreferens, men djuret på bilden ser väldigt stort ut, och har en väldigt lång bakkropp. Du skriver också själv att du uppfattat den som stor. Det får mig att tro att det är en drottning. I så fall har hon övervintrat någonstans och kommit fram nu på våren för att starta en ny koloni. Givetvis producerar kolonierna nya drottningar under säsongen, men ännu känns det lite tidigt på året för att det ska ha kunnat hända.
Storleken i allmänhet: när humledrottningen väl kläcks är de såhär stora – insekter som har ett larv- och puppstadium (man brukar kalla det för ’fullständig förvandling’; utöver humlor t. ex. fjärilar och skalbaggar) växer inte när de väl är färdiga. Andra insekter som har ’ofullständig förvandling’, t. ex. gräshoppor och bärfisar, ser alltid ut ungefär som fullvuxna i miniatyrformat från att de kläckts, men de växer en del varje gång de ömsar (byter hud). Men när de väl är vuxna slutar också djuren med ofullständig förvandling att växa.
-Andreas Nord
Nyligen ställde vi ut en grej som egentligen är till för getingar, det är en liten burk som har två hål som är till för att fånga getingar så de inte kan ta sig ur. Vi använde denna fälla för att fånga flugor i och vi la in en liten bit av en tillagad lax. Vi upptäckte att flugorna dör av laxen, inte efter en dag utan de instant dör, efter cirka 20 minuter. De flyger runt, äter lite av laxen och sen dör de. Varför dör de och vad beror det på? Vi undrar också varför det inte blir maggots av det. Kanske ska lägga till att burken står i solen.
Det är svårt att svara på. Gissningsvis kanske flugorna dör för att det blir väldigt varmt i en liten burk i solen och för att det säkert är lite eller inget syre i burken. Bakterier kommer att påbörja processen med att bryta ned laxen, och de använder syre när de ’andas’. Eftersom det inte riktigt är något luftutbyte i en liten burk med bara två hål i, så når syrgashalten i burken nog ganska fort väldigt ogynnsamma nivåer. Väldigt höga temperaturer är inte heller bra för insekter, så de två processerna tillsammans kan nog bli för mycket redan efter kort tid.
Att det inte blir några ’maggots’, alltså fluglarver, är rimligt om flugorna dör nästan omgående. Då hinner de kanske inte lägga ägg, och även om de skulle hinna det (vissa arter lägger snabbt) så är det nog osannolikt att äggen skulle överleva i en atmosfär som är tydligt ogynnsam för de vuxna flugorna.
För övrigt tycker jag att det är mycket onödigt att locka in getingar (och andra insekter) i en säker död. Det här är nyttodjur, som äter en massa andra småinsekter som ni nog ännu mindre vill ha i trädgården. Om ni låter getingarna vara ifred kommer de inte att sticka er. Det är inte särskilt elaka djur (inga djur är det), men man ska såklart inte reta dem.
-Andreas Nord
Kommentarer