Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Märklig skapelse i östra Skåne – är det någon slags larv?

Större snigelspinnare, Apoda limacodes, är en tämligen sällsynt nattfjäril som förekommer i södra Sverige på ängsmarker och i lövskogar i södra Sverige ungefär upp till Värmland. Larven, som har ett mycket säreget utseende, lever på olika slags lövträd och buskar. Den brunröda fjärilen flyger på högsommaren. Bilden är tagen av Christina Brorsson.

Vad är det här för något? Jag antar att det är en sorts larv. Den var 10 till 15 millimeter lång, och jag hittade på i en bokskog vid Ravlunda skjutfält i östra Skåne i mitten av september.

Det är larven av en nattfjäril som heter större snigelspinnare på svenska, och Apoda limacodes på vetenskap. Fjärilen lever av olika buskar och träd, som hagtorn, bok, ek, och så vidare. Den flyger under högsommaren, och förekommer sällsynt i södra Sverige ungefär upp till Värmland. På den här länken kan du se bilder på den vuxna fjärilen, samt en utbredningskarta över svenska fynd.

– Andreas Nord

oktober 29, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var trivs eldlusen bäst?

Eldlus, Pyrrhocoris apterus, är vår enda svenska representant i skinnbaggefamiljen eldskinnbaggar (Pyrrhocoridae). Det är ett mycket vackert djur som gärna samlar sig i stora grupper tidigt på våren och på hösten. De lever av fröer från olika växter, i Sverige särskilt från lind och olika växter ur familjen malvaväxter. De senaste 10 åren har eldlusen ökat kraftigt i södra Sverige, vilket verkar sammanfalla med att den i större utsträckning har börjat utnyttja stockros som födoväxt. Även om eldlöss kan samlas i stora grupper i samband med övervintringen och under parningssäsongen är de normalt inga skadedjur. I vissa fall kan stora mängder eldlöss dock ställa till problem på prydnadsmalvor i trädgårdar. Bilden är tagen av Anders Endrestøl.

Vilket klimat vill eldlöss leva i? Anton, 12 år.

Eldlusen trivs bäst på öppna till halvöppna marker i Sveriges sydligaste delar. Den finns ungefär upp till Norduppland. Det viktigaste är att det finns gott om mat – eldlusen äter på fröna från olika slags lindar, och på olika malvaväxter. Tidigare hittade man eldlusen på ganska specifika lokaler, gärna under stora lindar. Under de senaste 10 åren har arten ökat enormt mycket, åtminstone i sydligaste Sverige, vilket verkar hänga samman med att den i allt större utsträckning utnyttjar stockros (en slags malva) som värdväxt. Numera är eldlus därför ett vanligt inslag i nästan alla sydsvenska städer.

Vi har skrivit om var eldlöss lever och hur de klarar sig i olika temperaturer många gånger förut. På den här länken kan du läsa mer.

– Andreas Nord

oktober 28, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för långhorning?

Myskbocken, Aromia moschata, är en stor och vacker långhorning som flyger under högsommaren. Den är lätt att känna igen på kombinationen av storlek och den tjusiga metallglansen. Och den litet sötaktiga doften, förstås. Larven utvecklas framförallt i levande stammar av sälg och andra slags viden och skalbaggen finns i nästa hela landet. Bilden är tagen av Anders Ardö.

Vilken långhorning är detta? Jag fann den i en villaträdgård i Valkärra i Skåne i somras. Det finns både pil och ek i närheten.

Den här vackra långhorningen är en myskbock, Aromia moschata. Det är ett typiskt högsommardjur som gärna besöker olika flock- eller korgblommiga växter för att äta pollen. Larven utvecklas i levande stammar eller grova grenar av framförallt sälg, men även andra viden och asp kan utnyttjas som värdträd. Det är sannolikt att just den här skalbaggen har utvecklats i pilarna i närheten av din trädgård. Larvutvecklingen tar 3-4 år, och därefter förpuppas larven inne i veden på vårkanten och kläcker ut samma sommar.

– Andreas Nord

 

oktober 25, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem sitter i åkervädden?

Bland de säregna åkerväddantennmalarna (Nemophora metallica) syns ett exemplar av ängsskinnbaggen Placochilus seladonicus, som saknar svenskt namn. Den lever bara på åkervädd och förekommer spritt över hela Sydsverige, men hittas inte överallt där åkervädd växer.

Jag tog denna bild på några åkerväddsantennmalar under en inventering i somras. Först när jag tittade lite noggrannare bilden såg jag att där även satt en skinnbagge. Vet ni vad det är?

Det är ängsskinnbaggen Plagochilus seladonicus – ett stort och pampigt djur (med ängsskinnbaggemått mätt) som lever monofagt just på åkervädd. Arten är lokalt vanlig över hela Götaland, men den finns inte överallt där det växer åkervädd.

– Andreas Nord

oktober 24, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för buske?

Olvon, Viburnum opulus, är en vanlig buske i skogsbryn och buskmark i stora delar av Sverige. På olvon lever skalbaggen olvonbagge. Det är den som har gnagt hål på bladen här och där. Bilden är tagen av Kalle Jansson.

Den är buske växer skuggigt i utkanten av en trädgård i Öjenäs i Forshaga kommun. Den har sågats ner
flera gånger och även spridit sig. Vad är det för något?

Det är olvon, som ibland också kallas skogsolvon, Viburnum opulus. En vild, i stora delar av Sverige vanlig buske som ibland även odlas som prydnadsbuske.

– Torbjörn Tyler

Det är olvon, Viburnum opulus. Vanlig i buskmark och längs skogsbryn i stora delar av landet.

– Stefan Andersson

Hålen i bladen nedtill och upptill i bild är orsakade av olvonbagge, Pyrrhalta viburni. Det är en art i den stora skalbaggsfamiljen bladbaggar (Chrysomelidae) med flera hundra arter. Som namnet antyder lever olvonbaggen bara på att äta olvonblad. Den vuxna skalbaggen är brunaktig med vackert gyllengul behåring, och kan vara väldigt talrik där den finns.

– Andreas Nord

 

oktober 23, 2024

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Larvigt i blombuketten

Grå tigerspinnare, Diaphora mendica, är en nattfjäril som förekommer allmänt i hela södra Sverige upp till Dalarna, och vidare ett stycke längs Norrlandskusten. Honan lägger omkring 250 ägg på olika slags träd, buskar och örter, och dör strax därefter. Larven utvecklas under sommaren och förpuppar sig i marken. Den vuxna fjärilen ser man bara under en kort period på våren, från slutet på april till början av juni i södra Sverige. Just den här grå tigerspinnaren hittades i en bukett med dahlior. Bilden är tagen av Marta Göransson.

Denna fjärilslarv kom till mig gömd i en bukett av dhalior. Jag behöver hjälp med bestämning. Är det en björnspinnare, eller?

Det ser ut att vara larven av grå tigerspinnare, Diaphora mendica; en nattfjäril som står björnspinnarna nära. Larven livnär sig på många olika slags växter. På den här länken kan du läsa mer om var grå tigerspinnare finns och hur den lever.

– Andreas Nord

Tack för ert svar. Du hjälpte mig och jag fick veta mycket mer genom bifogad länk. Tack!

oktober 23, 2024

Inlägget postades i

Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mystisk varelse i taket

Sextonprickig sköldpiga, Halyzia sedecimguttata, är en vanlig nyckelpiga i skogs- och buskmark i södra Sverige. Till skillnad från många nyckelpigor äter både larver och vuxna mjöldaggssvampar och inte bladlöss. Sextonprickig sköldpiga är alltså fortfarande ett nyttodjur, bara på ett annat sätt. Bilden är tagen av Martina Wing.

En septembermorgon hittade jag en sådan här varelse i min lampskärm. Någon vecka senare hittade jag en till i taket. Jag har försökt att googla men får inte så mycket svar till vad det är för något, varför den kommer hit, och vad jag kan göra för att förebygga att den kommer tillbaka. Hoppas ni kan svara, det hade verkligen uppskattats!

Det är en nyckelpiga som på svenska kallas sextonprickig sköldpiga. På vetenskap heter den Halyzia sedecimguttata. Skalbaggen är vanlig på olika slags lövträd i hela Götaland, och den förekommer också spritt längs Norrlandskusten.

Såväl de vuxna skalbaggarna som larverna lever på olika slags svampar, särskilt mjöldagg. Det är alltså ett riktigt nyttodjur! Den har kommit in utifrån och det är alltså inget du behöver bekymra dig för. Du kan inte förebygga, mer än att hålla fönster och dörrar stängda.

– Andreas Nord

oktober 21, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Småkryp i vattnet – men vad är det för något?

Tånggråsugga, Idotea balthica, är ett litet kräftdjur som lever i vattnet längs hela kusten i Sydsverige. Den kan vara mörk eller ljus, ibland till och med vackert fläckig. Den tydliga kölen i bakändan avslöjar den dock alltid.

Under en fältundersökning med skolan hittade jag ett djur som jag hade svårt att artbestämma. Min lärare föreslog att jag skulle fråga här för att få hjälp. Djuret hittades vid stranden i Björnö naturreservat utanför Stockholm, ungefär mitt på dagen i mitten av september.

Det är en tånggråsugga, som på vetenskap heter Idotea balthica. Den förekommer längs hela kusten ungefär upp till Norduppland. Den kan vara ganska mörk som på din bild, helt ljus, eller ibland fläckig. Den treuddade bakkroppen, med en ganska tydlig köl på mitten, avslöjar den. På den här länken kan du se en utbredningskarta över svenska fynd, samt bilder att jämföra med.

– Andreas Nord

 

oktober 18, 2024

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för kräfta i den lilla bäcken?

Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, är en nordamerikansk kräfta som planterats ut på många håll i Sverige med start på 1960-talet. Det kommer sig av att signalkräften har särskilt hög motståndskraft mot svampsjukdomen kräftpest. Det har inte vår inhemska flodkräftan (Astacus astacus). I dag är olagliga utsättningar av signalkräfta det allra största hotet mot flodkräfta, som minskat med 97% under de senaste hundra åren. Bilden är tagen av Yvette Johansson.

I slutet av maj hämtade jag vatten i den lilla bäcken hemmavid för att vattna lite växter. Då såg jag två pyttesmå kräftor i bäcken. Är det flodkräfta eller signalkräfta?

Oskarp bild, men de rundade klorna tycker jag gör den väl till en tydlig signalkräfta. På den här länken kan du läsa mer om signalkräftan, hur man arbetar med att begränsa dess utbredning, och hur man skiljer den från flodkräfta.

– Andreas Nord

Ganska suddigt, men klorna är nog kraftigare än flodkräftans pincetter, så signalkräfta är en bra informerad gissning.

– Anders Nilsson

oktober 17, 2024

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är det så många mållor på stränderna just i år?

En sensommarbild från Trelleborgs kommun på Skånes sydkust. Här var strandmålla, Atriplex littoralis, ovanligt vanlig i år. Vi tror att det beror på att vinterns stormar spolade upp stora mängder näringsrik tång och andra alger som gynnande mållorna. Bilden skickades in av Cathrine Ek.

Stränderna i Trelleborgs kommun är detta året översållade av högväxande strandmållor. Det har varit så från och till genom åren, men i år är det extremt. Stormen Babet rörde om stränderna rejält och mycket alger spolades upp. De sköljdes aldrig ut igen. Är det alla gamla alghögar som blivit en bra växtbädd för mållorna just i år, eller finns det någon annan förklaring till att de är så talrika just i år?

Jag håller med. Det är alldeles säkert ett resultat av att stora mängder näringsrik tång och andra alger spolats upp.

– Torbjörn Tyler

oktober 16, 2024

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg