Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad är det för djur?

Mink, Neovison (Mustela) vison, är ett nordamerikanskt mårddjur som sedan länge förekommer förvildat i Europa. Bilden är tagen av Margaretha Kutzner.

Vad är det för djur som jag har fotograferat?

Bilden visar en mink, Neovison (Mustela) vison, som typiskt finns nära vattendrag på det här sättet. Där förser den sig av det mesta; gärna kräftor (i sötvatten, såklart), groddjur och fågelägg och dito ungar. En del fisk slinker också ned. Den enda egentliga förväxlingsrisken är iller, som också har en slank kropp och små, ganska tilltryckta öron. Illern har dock en tjusig ”banditmask” i ansiktet, vilket ditt djur saknar. Illern är också lite kraftigare i huvud- och käkparti, men det är såklart svårt att se utan att jämföra djuren sida vid sida.

Från början är minken en nordamerikanskt art. Den kom till Skandinavien under de första årtiondena på förra seklet för att födas upp till pälsindustrin. Från minkfarmerna rymde djur som sedan etablerade sig i landet. Säkert släpptes en del individer också ut för att bli s.k. ”jaktbart vilt”. På senare tid har minken kanske minskat något, i takt med att rödräven har återhämtat sig från skabben, och kanske inte minst att uttern har börjat öka i Sverige igen.

– Andreas Nord

september 8, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bekämpning av gråsuggor?

Gråsuggan Porcellio scaber. Bilden är tagen av JMK.

I fjol fick jag med gråsuggor när jag köpte växter på ”växtloppis”. Nu har jag dem i alla skrymslen i växthuset, under och längs kanterna i krukor, i pallkragar och mellan stenarna på uteplatsen. De äter smultron som hänger ned mot jorden och sköra omplanterade växter skadar de i de späda stjälkarna. Det kryllar av dem i komposten. De kan kila över stenplattorna på uteplatsen i fullt solsken. Jag har aldrig varit med om något liknande! Hur blir jag av med dem? Och vilka är deras naturliga fiender?

Gråsuggor brukar ju mest betraktas som nyttodjur i sin roll som viktiga nedbrytare, men just i växthus kan de ibland ställa till med problem. Där är ju oftast fuktigt och gott om växtrester och de kan ge sig på småplantor och just jordgubbar/smultron. Det finns nog ingen patentlösning, utom att försöka hålla rent och plocka/dammsuga bort alla man ser. Om det är riktigt illa kan nog bekämpningsmedel användas, men då bör skadedjursfirma kontaktas.

Gråsuggor äts av många, t ex näbbmöss och paddor, och har flera olika parasiter, t ex flugor.

Hoppas det löser sig.

– Olle Anderbrant

 

september 7, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad för larver på humlen?

Larver av den i Sverige nya och invasiva harlekinnyckelpigan (Harmonia axyridis) på frågeställarens humleplantor. Bilden är tagen av Eva Mjöbäck.

Jag hittar larver på min humle och undrar om det möjligtvis kan vara nyckelpigelarver som i så fall äter upp lössen på humlen? Jag har försökt googla fram bilder, men är osäker. Och det andra lilla krypet, vad är det?

Din bild visar mycket riktigt en nyckelpigelarv. Arten är i det här fallet harlekinnyckelpiga, Harmonia axyridis. Det här är en art som har sitt ursprung i Asien, men den har introducerats över hela världen för biologisk bekämpning av skadedjur. Det gick dock ganska snabbt överstyr, eftersom det visade sig att harlekinnyckelpigan var mycket glupskare och mer konkurrenskraftig än vad man hade kunnat tro. Den spred sig därför fort över resten av världen.

I Sverige upptäcktes arten för första gången i Skåne (Malmö) 2007. Den har sedan spridit sig mycket fort, och har nu observerats ända upp till Jukkasjärvi samt på våra stora öar i Östersjön. I Skåne är arten på sina håll den allra vanligaste nyckelpigan, åtminstone i stadsmiljö.

Det betyder att den är ett riktigt nyttodjur på dina humleplantor. Samtidigt är problemet med harlekinnyckelpigan just dess väldiga glupskhet. Den konkurrerar om föda med våra inhemska arter, sannolikt så att dessa trängs undan. Dessutom är larven så rovgirig att den gärna äter larver av andra nyckelpigor som förekommer naturligt hos oss. Bra för humlen, men nog mindre bra för våra egna nyckelpigor, skulle man kunna säga.

Det mindre djur nederst i bild är också en harlekinnyckelpigelarv, men i ett tidigare larvstadium. När den blir äldre kommer den att se ut som larven överst i bild.

– Andreas Nord

Tack för svar! Ja, när jag googlar på harlekinnyckelpiga så får jag upp bilder som stämmer bättre överens med de larver som finns på min humle. Då bör jag alltså klämma ihjäl de larver jag hittar, eller hur? Och hoppas på att de vanliga nyckelpigorna klarar sig och kan ta hand om lössen. Tyvärr tycks det vara många av typen harlekin, tror inte att jag sett en enda vanlig nyckelpiga/larv på humlen i år.

Svårt att säga om du ska bedriva egen bekämpning av harlekinnyckelpigan tycker jag. Det är förvisso bra för våra inhemska pigor om du ökar deras chanser på det här sättet, men på kort sikt kanske sämre för dina humleplantor. Tyvärr är harlekinnyckelpigan nog här för att stanna, och jag gissar att den kan vara nog så svårutrotad där den väl fått fäste. Bilden du ger, om väldiga tätheter av harlekinnyckelpiga men lägre täthet av andra annars vanliga arter, stämmer väl överens med hur det ser ut på många håll i Skåne (åtminstone i tätorter).

– Andreas Nord

september 7, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skadedjur i livsmedelsproduktionen?

Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är vår enda inhemska kackerlacka. Den är vanlig över hela landet, men lever utomhus och uppträder aldrig som skadedjur i våra hem. Bilden är tagen av Anja Lindgren.

Jag hittade denna insekt på golvet på mitt jobb i Glommersträsk, Arvidsjaur kommun, idag 2020-06-29. Eftersom vi producerar livsmedel vill jag gärna veta vad det är och om det innebär några problem för vår verksamhet. Den är ca. 12-13 mm lång (inte medräknat antennerna) och springer snabbt.

Det här är en skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är vår enda naturligt förekommande svenska kackerlacka, som är spridd och ganska vanlig i skog- och buskmark över hela landet. Ibland kommer de in i hus och andra lokaler, men då är de alltid influgna utifrån. Det är alltså inget skadedjur, och därför ingenting att oroa sig för!

– Andreas Nord

september 4, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Norrländsk fjärilsinvasion

Fjärilen vitbandad björkfältmätare, Rheumaptera hastata, har formligen invaderat frågeställarens trädgård i Tärendö i början av sommaren 2020. Bilden är tagen av Inga Bjurström.

Vi har haft invasion av denna fjäril i Tärendö under ca. en vecka ( v. 25 ). Den är ca. 3 cm bred med vingarna utfällda. Kan ni säga vad den heter?

Arten du har hittat en vitbandad björkfältmätare, Rheumaptera hastata. Den är ytligt lik mårfältmätarna i släktet Epirrhoe, men är betydligt större och har tydligare och renare vita teckningar. Den vitbandad björkfältmätare är också dagaktiv, vilket stämmer bra med hur ni har påträffat den.

Artens larver lever bland annat på björk, pors och odon, så det är inte helt oväntat att den trivs i Tärendö.

– Viktor Nilsson-Örtman

september 4, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skadedjur i vardagsrummet?

Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är vår enda inhemska kackerlacka och den är aldrig ett skadedjur. Finns den inomhus har den alltid kommit in utifrån. Bilden är tagen av Markus Bacher.

Vi hittade detta kryp i vårt vardagsrum den 27 juni 2020 kl. 10.00.
Är det ett skadedjur? Behöver man göra något åt dem?

Bilden visar en skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är vår enda naturligt förekommande svenska kackerlacka, som är spridd och ganska vanlig i skog- och buskmark över hela landet. Just ditt djur är en hona, vilket man ser på den breda, väl avrundade bakkroppen och de ganska korta täckvingarna. Hanar är spetsigare bakkropp, och vingar som sticker ut bakom bakkroppsspetsen.

Ibland hittar man skogskackerlackor inomhus, men då är de alltid influgna utifrån. Det är alltså inget skadedjur, och därför ingenting att oroa sig för!

– Andreas Nord

september 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har jag för buske i kolonin?

Tibast, Daphne mezereum i frågeställarens koloniträdgård. Bilden är tagen av Emma Vallée.

Den här busken finns i trädgården i vår kolonistuga. Jag undrar vad det är för någon. Blommorna, med cerise färg, kommer tidig vår och luktar väldigt gott. På sommaren har den röda bär som sitter ensamma på stammen.

Det är en tibast, Daphne mezereum. Se här för mer information: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibast

– Jörgen Ripa

september 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mystiskt djur i trädgården

En större gaffelsvans, Cerura vinula, som ser litet tillknycklad ut eftersom den ännu inte vecklat ut sina vingar? Bilden är tagen av Kerstin Erdhage.

Jag vore mycket tacksam att få reda på vad detta är för larv eller insekt? Jag trodde att jag kunde det mesta i naturen, men det här är något som jag aldrig tidigare har sett, och trots idoga försök på Google har jag gått bet på min undran.

Det är är svårt att se på bilden, men en gissning är att det här rör sig om ett exemplar av nattfjärilen större gaffelsvans, Cerura vinula. Gissningsvis har djuret ganska precis kläckts och därför inte vecklat ut vingarna helt och hållet ännu, eller så är det kanske ett äldre djur som fått något problem under själva utkläckningen så att vingarna är missbildade. Färgteckningen på mellankroppen stämmer bra av vad jag kan se.

Den här fjärilen finns över hela landet. Larven, som faktiskt har en gaffelsvans, lever på olika videväxter som t.ex. sälg och asp.

– Andreas Nord

september 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kräftor i trädgården

Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, som ibland ger sig iväg på vandringstur när förhållandena i vattnet försämras. Bilden är tagen av David Perez.

Jag hittade denna kräfta mitt på vår tomt, kanske 100-150 m från sjön och 30-40 m från en bäck. Har hittat kräftor ungefär här förr. Denna var dock död. Brukar kräftor vandra iväg så och i så fall varför? Har det något med den kraftiga nederbörd som kommit de senaste dagarna att göra?

Enligt Per Nyström är det inte ovanligt att kräftor lämnar vattnet vid t. ex. syrebrist eller förändrad vattenkvalitet. De kraftiga regnen kan ha ändrat vattenkvaliteten och fått kräftan att se sig om efter bättre vattenförhållanden, som det ser ut utan att lyckas så bra.

– Anders Nilsson

september 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det egentligen några ormar på Falsterbonäset?

Snok, Natrix natrix, förekommer tämligen allmänt på Falsterbonäset, allra längst söderut i Sverige. På udden finns även huggorm. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.

Jag undrar om det finns några ormar i Falsterbo? Folk påstår att det inte finns några alls, men detta kan väl inte vara sant?

Jag håller med dig – det är inte sant att det inte finns några ormar på Falsterbonäset. Snok har jag själv sett vid flera tillfällen, särskilt vid lagunerna öster om Skanörs hamn. Det finns några ytterligare snokfynd från området rapporterade på Artportalen. Huggorm har jag själv aldrig sett i området, men enligt en rapport (examensarbete) från SLU i Alnarp har det påträffats huggorm i Skanörs norra stadspark.

– Andreas Nord 

Jag jobbar som lärare i Ljunghusen och har under åren samlat in såväl bekräftade som påstådda observationer av Natrix natrix och Vipera berus på Falsterbonäset.

Den sista bekräftade observationen av huggorm var 1986 på ängen utanför Falsterbo kyrka. Observationen gjordes av en biolog. Därefter finns det flera påstådda observationer.

En f. d. elev till mig var för ca. tio år sedan och motionerade sin hund utmed det gamla järnvägsspåret vid skjutbanan. Plötsligt skriker hunden till och blir svårt allmänpåverkad med svullnad m. m. På djursjukhuset så avlider tragiskt nog hunden. Veterinären påstod att det var ett huggormsbett. Tyvärr tog man inget blodprov för då hade väl enzymerna i blodet kunnat ge ett definitivt besked.

Snok påträffas ju då och då som du skriver. På Facebooksidan ”Gnäll på Näset” har det t.ex. publicerats filmer på snokar bl. a. från Falsterbo stadspark förra året. Snok finns också i Ljunghusen (flera observationer i trädgårdar) och även på fastlandssidan av kanalen.

– Per Malmsten, läsare från Lund

september 1, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg