Fråga en Biolog

Smådjur på fönsterblecket

I Sverige finns ett drygt tjugotal olika citronbin (bisläktet *Hylaeus*). Liksom många andra vilda bin utnyttjar citronbin gärna boplatser alldeles i människors närhet. Bilden skickades in av Agnetha Olsson.

Jag flyttade in i en bostadsrätt i början av året. Jag har träfasad och upptäckte i somras en liten skalbagge på omkring 1 centimeter. Den kryper in under fönsterbleck och i små springor runtomkring fönstren. Den släpper också gula små bollar som blir liggande kvar på fönsterblecket. Jag har inte hittat några hål i fasaden eller något knaprande ljud. Är rädd för att det kan vara husbock. Vet ni vad det är?

Det är faktiskt ingen skalbagge alls, utan ett citronbi (bisläktet Hylaeus). Det är en av våra flera hundra olika vilda bin, som nästan utan undantag lever solitärt, alltså ensamma. Honan bygger bon i små hålrum (springor i en fasad, trädhål, bihotell med mera) där hon gör små celler (rum) till larverna. Cellerna fyller hon sedan med pollen som larven ska äta, innan hon stänger till den och börjar bygga nästa cell strax utanför. När biet är färdigt gnager det sig ut ur cellen. De små gula bollarna du ser på fönsterblecket är just pollen som bihonan samlat till sina larver.

Detta är inget skadedjur, så du behöver inte vara orolig. Tvärtom så är citronbin nyttodjur som hjälper till att pollinera vilda och odlade växter.

– Andreas Nord

Tack snälla för ert svar. Då kan jag känna mig lugn!

november 15, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för malar?

Just vilka mott vår frågeställare fångade i sin fälla i somras är svårt att avgöra. Klart är att det är något av ugglemotten – en särdeles svårbestämd grupp av småfjärilar – och kanske också ett förnamott (*Ephestia woodiella*), som är en nyupptäckt fjäril i Sverige. För att bli helt säker på vad det kan vara måste man dock studera fjärilarnas könsorgan under mikroskop.

Jag stötte på några enstaka malar i början av sommaren och placerade då ut en fälla. Några dagar senare upptäckte jag att det satt 3 nya malar i den. Jag har försökt att söka runt om vilken, eller vilka, malar det är, och om jag behöver vara orolig. Jag har nyligen gjort en storstädning i både garderober och skafferi på grund av andra skadedjur. I skafferiet har mjölpåsar och dylikt fått egna behållare eller blivit förslutna i plastpåsar. Behöver jag börja om på nytt igen med städningen?
Tack också för en fantastisk sida! Ni har hjälpt mig mycket då jag har kunnat söka fram och läsa på om många olika insekter och djur!

Fjärilen nederst till höger är ett slitet ugglemott (en underfamilj bland småfjärilar), men det är omöjligt att säga vilken art det är, då fjärilen är mycket sliten.

Mottet med två tvärband är svårbestämd. Om jag har förstått det rätt togs fjärilen inomhus, och då kan det vara “vad som helst” bland de tropiska arter som följer människan. Den liknar rätt mycket Ephestia woodiella, som kallas för ”förnamott” på svenska. Den upptäcktes nyligen i Skåne, men för att kunna fastställa att det är den arten måste man dissekera fram fjärilens könsorgan och studera dem i mikroskop.

Om något av exemplaren finns kvar får frågeställaren mycket gärna skicka det till mig för bestämning. Det kan vara något intressant!

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

november 14, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad göra med den ensamma gässlingen?

Kanadagåsen, *Branta canadensis*, hör från början hemma i Nordamerika men den har planterats ut på många håll i Europa. I Sverige är den sedan länge etablerad som häckfågel. Är vintrarna bara någotsånär milda kan de stanna hos oss hela året. Ungarna är borymmare, och klarar sig någotsånär bra på egen hand om föräldrarna skulle förolyckas, eller överge dem. Vi tror därför att vår frågeställares ensamma gässling klarade sig alldeles utmärkt. Bilden är tagen av Jacob W. Frank.

I somras hade vi en kanadagässling på vår tomt vid Tullingesjön sydväst om Stockholm. Den blev lämnad helt ensam! Vi har många kanadagäss som kommer upp på vår tomt, men ingen ville ha med ”vår” lilla gässling att göra. Snarare jagade de bort den! Den verkar dock må bra, och äter gräs. Kan den klara sig? Och kan vi göra något om samma sak skulle hända nästa sommar?

Så länge gässlingen mår bra, äter och växer, behöver ni inte vara oroliga. Då kommer den att klara sig alldeles utmärkt på egen hand. Gässen har ju borymmande ungar, och det är egentligen bara den första knappa två veckorna som de är någotsånär direkt beroende av honan eftersom de är lite för små för att kunna hålla sig varma helt på egen hand. När de blivit lite större, och fjäderdräkten lite tätare, klarar de det galant själva. Givetvis lär honan gässlingarna många andra saker som gynnar deras överlevnad, och försvarar dem mot rovdjur, men dessa aspekter är inte så pass avgörande att ungarna inte klarar sig på egen hand.

– Andreas Nord

november 14, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har angripit mina björnbär?

Gråmögel, *Botrytis cinerea*, kan angripa många olika slags bär och frukter, till exempel björnbär och vindruvor. När bären växer tätt, skuggigt och fuktigt, gör gråmögel så att bären ruttnar och förstörs. Om fuktiga förhållanden följs av torrt och varmt väder kan gråmögel istället ge upphov till en gynnsam ’ädelröta’. Just detta utnyttjas vid framställandet av välsmakande, söta dessertviner som sauternes och tokaj. Bilden är tagen av Leif Nordin. Bilden är tagen av Leif Nordin.

Jag planterade nyköpta björnbär i våras. Jag hann provsmaka ett jättegott bär i början av juli, men bara någon vecka senare såg de få bär som fanns kvar ut som på bilden. Vad är det för angrepp? Knappast torka väl? Vad kan jag göra?

Enligt bärförädlaren Kimmo Rumpunen på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har dina bär troligen drabbats av gråmögel. Det kan angripa många odlade björnbär, särskilt om de växer tätt och skuggigt.

– Olle Anderbrant

november 11, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har invaderat altanen?

Vi har omkring 70 olika stövsländor i Sverige. De finns på olika platser där det är mer eller mindre fuktigt. Här lever de bland annat av alger, svampar och dött organiskt material. Vissa arter trivs ocksp inomhus. Stövsländor brukar inte ställa till någon större skada, men om de plötsligt dyker upp på en plats kan det vara ett tecken på underliggande problem med fukt eller alg- eller svamptillväxt. Just vilken stövslända vår frågeställare hittat på altanen kan vi inte säga med säkerhet. Bilden är tagen av Marcus Eriksson.

Vad är för kryp som finns på och under altanen? De verkar trivas bäst under till exempel dukar, men jag ser dem också på andra platser. De är väldigt snabba när man är där med handen! Jag har googlat, men inte hittat så många liknade kryp. Vet ni vad det är, och kan man få bort dem på något vis?

Det är någon stövslända, en helt egen slags insekt som förs till ordningen Psocoptera. Det är typiskt med de långa, slanka antennerna, den smala halsen och väl avsatta huvudet. Vi har omkring hundra olika arter i Sverige och jag kan inte avgöra vilken du har sett. De flesta lever utomhus och äter saker som pollen, svamptrådar och döda insekter. Vissa arter kan också leva inomhus av bland annat limfogar i gamla böcker eller av gammalt tapetklister, och dessa inomhusstövsländor brukar därför kallas för ’boklöss’. Många arter, liksom de du sett, saknar vingar och kan alltså inte flyga. Det är vanligt med stövsländor i och omkring äldre hem, särskilt sommartid när det är varmt och fuktig. Oftast gör de ingen skada och är mer nyttodjur än något annat. Finns de inomhus kan det snarast vara ett tecken på andra problem, till exempel fukt eller svamptillväxt, men stövsländor är sällan skadedjur i egentlig bemärkelse.

Som de flesta andra insekter ogillar stövsländor när det är alldeles för torrt. En snabbfix för att lösa problemet kan därför vara att försöka få ner luftfuktigheten med en fläkt eller liknande. Utomhus mitt i högsommaren är det nästan en lönlös kamp, och jag hade själv låtit problemet lösa sig själv med tiden. Om du förvarar stolsdynor eller liknande i tättslutande lådor på altanen kan det dock vara värt att undersöka om det är fuktigt eller blött i lådan. Det kan vara en ”grogrund” för stövsländor. Öppna i så fall upp, rengör och ventilera, så försvinner djuren.

– Andreas Nord

november 8, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för växt som kommit upp i trädgården?

Asp och andra popplar är duktiga på att skicka ut rotskott, som kan vara nog så svåra att bli av med. Bladen på de unga plantorna är ganska olika dem på äldre aspar. Bilden skickades in av Siw Jälmander-Tapper.

Kan ni se på denna bild vad för slags växt det är som kommit upp i min trädgård?

Det ser ut att vara rotskott från asp, Populus tremula, eller en närstående poppel. Aspar är duktiga på att skicka utlöpare, och bladen på dessa ser annorlunda ut jämfört med äldre asp (när de har hunnit bli till riktiga träd).

– Andreas Nord

november 7, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättestor snäcka i Skanör – vad kan det vara för något?

Fläckig vinbergssnäcka, *Cornu aspersum*, hör hemma i Medelhavsområdet men har förts in i Sverige och i många andra länder. Numera förekommer den här och där i södra Sverige. Under de senaste åren har den snabbt blivit mycket vanligare. Även om fläckig vinbergssnäcka inte betraktas som en invasiv art, råder det stor enighet i att den kan komma att orsaka stor skada där den väl etablerar sig. Bilderna skickades in av Anna Nyberg,

Jag fick några bilder från en vän som hittade den här snäckan i Skanör i sydligaste Skåne. Hon sade att själva skalet är 4 centimeter, så den måste vara ganska stor. Jag har aldrig riktigt sett någon liknande. Vad kan det vara?

Det är en fläckig vinbergssnäcka (Cornu aspersum), vår näst största landsnäcka. Bara vinbergssnäcka (Helix pomatia) är större. Det är ganska lätt att skilja dem åt, eftersom vinbergssnäcka har ett toppigare skal utan distinkta fläckar.

Fläckig vinbergssnäcka är införd i Sverige. Flera införslar ligger långt tillbaka i tiden, men det finns alltjämt en stor risk för att arten oavsiktligt förs in via handelsträdgårdar som importerar växter från Europa. Arten har nog gynnats kraftigt av de allt varmare och torrare somrarna, och mildare vintrarna också för den delen. Det har i vissa avseenden gjort det skånska klimatet mer likt det i fläckiga vinbergssnäckans ursprungsområden i Medelhavsområdet och längs den västra Atlantkusten. Arten har sedan tidigare flera varaktiga populationer längs den skånska sydkusten, och den verkar ha ökat sitt utbredningsområde ordentligt i Sydsverige under de senaste åren. Det förvånar därför inte att den nu har dykt upp i Skanör. I nuläget betraktas inte fläckig vinbergssnäcka som invasiv art, men den allmänna uppfattningen att det finns risk för att arten kommer att orsaka stor skada där den väl etablerat sig.

Vissa anser till exempel att fläckiga vinbergssnäckan är en delikatess. I såväl Spanien som Frankrike är det oftast just denna snäcka som serveras på bordet. På många håll i Europa odlas den därför för humankonsumtion.

På den här länken kan du läsa mer om fläckig vinbergssnäcka.

– Andreas Nord

november 6, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för spindel?

Den vackra marmorspindeln, *Araneus marmoreus*, förekommer spritt över hela landet. Liksom sin nära släkting korsspindeln spinner den stora hjulnät att fånga insekter i. Man brukar se flest hjulspindlar på sensommaren och hösten. Då har de hunnit växa till sig ordentligt, och stora spindlar spinner större nät. Bilden är tagen av Ritva Helin.

Jag skulle vilja veta vilken spindel detta är. Den var 8 till 10 millimeter lång.

Spindeln är en marmorspindel (Araneus marmoreus), en släkting till vår vanliga korsspindel (Araneus diadematus). De båda tillhör familjen hjulspindlar (Araneidae) och alla spindlar i denna familj jagar sina byten, mestadels insekter, med att spinna de klassiska runda hjulnäten som man ser ganska mycket av särskilt på sensommaren och hösten. Just din marmorspindel är ovanligt röd!

– Ellen Sandström

Vi har skrivit om marmorspindel vid flera tidigare tillfällen. På den här länken hittar du våra tidigare inlägg.

– Andreas Nord

november 6, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fladdermus jag hittade i stallet?

Barbastell, *Barbastella barbastellus*, är en sällsynt fladdermus som finns på spridda lokaler i södra Sverige. Den går att känna igen på att de stora öronen möts i pannan. Hos andra fladdermöss, även sådan med stora öron, sitter öronen väl åtskilda. Bilden är tagen av Anna Mattisson.

Jag bor utanför Brösarp i östra Skåne och vet sedan tidigare att jag har minst två fladdermusarter runt min lilla gård. I morse hittade jag denne i mitt stall. Den lever inte vad jag kan se. Kroppslängden är som en tändsticksask, och pälsen är svart. Kan jag få hjälp med artbestämningen?

Bilderna är litet oskarpa, men av vad jag kan se har du hittat en barbastell (Barbastella barbastellus). Den skiljer sig från andra fladdermöss genom de stora, tätt sittande, öronen som möts i pannan. Hos andra fladdermöss, även storörade arter, sitter öronen väl åtskilda.

Barbastell är en ganska sällsynt, mellanstor fladdermus som bara förekommer i sydligaste Sverige. Den finns mer frekvent upp till Östergötland, med enstaka fynd längre norrut ungefär till Norduppland. Även om fyndbilden tyder på en ökning de senaste 10 åren, finns flera hot mot barbastellen, bland annat försämring av naturliga skogar och öppna marker, men även exploatering för till exempel vindkraft. Arten är rödlistad i den lägsta rödlistekategorin, ’missgynnad’ (NT).

På den här länken kan du läsa mer om barbastell och se en karta över svenska fynd.

– Andreas Nord

Tack för bekräftelse på det jag själv kommit fram till. Jag har misstänkt länge att jag har barbastell på min fastighet. Har till och med haft yngel på besök i badrummet, men när man har nyfikna hundar och katter som också ska kolla vad det är så springer man inte så gärna iväg och hämtar kameran. Jag har ytterligare minst en fladdermusart här och har funderat på om det går att låna ljudinspelningsutrustning någonstans. Vet ni?

Så kul med fler arter på tomten. Bland annat brunlångöra trivs nära människors boningar. Vi har ingen inspelningsutrustning att låna ut i Lund, men det finns en facebookgrupp, Fladdermöss i Sverige, tror jag den heter, där du kanske skulle kunna kolla läget. Medlemmarna verkar vara väldigt hjälpsamma.

– Andreas Nord

november 4, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En röd liten insekt – vad kan det nu vara?

Skalbaggen *Anthocomus rufus* saknar svenskt namn och hör till den ganska lilla skalbaggsgruppen som kallas för ’blåsbaggar’. De är alla glupska rovdjur, men eftersom de är ganska små behöver de själva också se upp för rovdjur. När en blåsbagge känner sig hotad ’blåser den upp sig’ genom att stjälpa ut stora rödaktiga hudblåsor som den gömmer under täckvingarna och halsskölden. Blåsbaggen *Anthocomus rufus* hittas särskilt i stora vassbälten i inlandet och längs kusten. Bilden är tagen av Vera Fjellborg.

Jag har tagit några bilder på en väldigt liten insekt som satt vid vassen nära vatten. Den var bara 7-8 millimeter lång. Vad är det för insekt ?

Det är en skalbagge som heter Anthocomus rufus på vetenskap, men svenskt namn saknas. Den hör till familjen blåsbaggar (Malachiidae), som har fått sitt namn eftersom de har rödaktiga hudblåsor längs kanten av mellan- och bakkroppen. Du skymtar blåsorna på din bild. När djuren blir rädda, till exempel om ett rovdjur närmar sig, stjälper de ut blåsorna som ett slags avskräckande moment – de ’blåser upp sig’.

Blåsbaggar är en liten skalbaggsgrupp i Sverige, med omkring 10 olika arter. De är alla i ungefär den här storleken, och både larver och de vuxna är glupska rovdjur som äter andra, mindre och mjuka insekter. Anthocomus rufus hittar man typiskt i olika slags våtmarker, gärna uppkrupen på vass. Den kan vara ganska vanlig där den finns. Inomhus i äldre hus lever ’kusinen’ Anthocomus fasciatus som är svart med orange tvärband. Den är ett riktigt nyttodjur som äter upp larver av olika skadeinsekter.

– Andreas Nord

Tack så jättemycket för svaret och informationen om den här skalbaggen!

november 1, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar