Jag skulle vilja veta mycket om just paddor. Jag har ”besvär” med paddor i mitt garage. Det är ett flerbilsgarage med grusgolv i vår bostadsförening. På hösten sitter för det mesta ett antal paddor i olika storlekar och färger på tröskeln till min garageplats. Jag har för det mesta fångat in dem och burit iväg de till en mer passande plats, tycker jag, i alla fall. Det verkar inte paddorna tycka, för nästa gång är de där igen. Jag vet ju inte om det är samma individer, men det kan också vara andra, i andra färger och storlekar. Kan man på något försöka få paddorna att undvika min garageport? Kanske spreja något illaluktande av något slag?
Det har varit lugnt hela vintern men nu är de där igen. Inga jättestora utan mer av de mindre storlekarna och också en väldigt liten. De verkar ha övervintrat i garaget och den minsta, som knappt är två centimeter, kan ju knappast ha vandrat från sjön som ligger omkring 500 meter härifrån.
En annan märklig företeelse är ” den stora paddunge-vandringen” från en stor äng (som visserligen kan vara lite blöt på vårarna men knappast har vattensamlingar), tvärs över en gång- och cykelväg mot sjön som är något hundratal meter bort. Detta sker över en sträcka på 500 meter längs på denna väg. Det är lika många paddungar överallt, säkert tusentals på denna sträcka. På ovansidan av denna äng finns det bara villaträdgårdar med en trafikerad väg emellan. Hur har dessa små kommit dit?
Paddor och de flesta andra svenska groddjur är egentligen bara knutna till öppet vatten under parningen, och såklart när de är ägg eller yngel. Under resten av året rör de sig i andra mer eller mindre fuktiga områden för att leta mat, för att senare på säsongen söka upp en frostfri plats att övervintra på.
Att hitta paddor i garaget under sommarhalvåret tyder på att det är ganska gott om paddor i närområdet på nätterna och att de sedan söker sig till det säkert litet fuktiga och svala garaget på dagarna. Även om paddor inte är knutna till vatten vid den här tiden på året behöver de ändå ganska mycket fukt för att inte torka ut. Det kan säkert vara samma paddor som kommer tillbaka, men alldeles oavsett det tycker jag inte att du ska bekymras över att du hittar dem där. Om paddorna finns där betyder det att de lyckas hitta mat i närområdet. Försvinner paddorna blir det mer av maten, som till exempel maskar, sniglar, gråsuggor och spindlar kvar, och det brukar de flesta tycka är ”otrevligare” än paddor. Dessutom går det ganska dåligt för groddjur i Sverige (vi återkommer till det), bland annat eftersom många av deras lekvatten förstörts eller för att det blivit andra slags störningar i närområdet. Därför är det bra att inte neka paddorna en plats att spendera sommardagarna på, eller för den delen övervintringsplatser när den tiden kommer. Om du tvunget vill göra det kommer det hjälpa föga med illaluktande medel – här handlar det istället om att försöka täta alla skrymslen och vrår i garaget. Men som sagt, jag tror att det är kontraproduktivt eftersom du kommer få större problem med småkryp då.
Vanlig padda, som det med all sannolikt handlar om här, utvecklas i permanenta vattensamlingar, men rör sig därifrån så snart de är färdigutvecklade. De stannar nära vattendraget en tid, men sprider sig sedan vidare och kan vandra förvånansvärt långt. Studier av andra paddarter har visat att ”nybakade” paddungar kan röra sig uppemot 2 kilometer från vattnet de klev upp ur. Även de vuxna paddorna rör sig mycket, och kan faktiskt ha hemområden så stora som dryga 2 hektar. Det är imponerande för ett så litet djur!
Avståndet mellan sommar- och vinterkvarteren och vattnet paddorna leker i kan också vara stort. Det är inga konstigheter för en padda att röra sig 500 meter till sitt lekvatten, och studier visar att det inte är så ovanligt med vandringar uppemot 1500 meter från övervintringsplatsen. När forskare satt radiosändare på paddor för att kunna studera hur de rör sig har de till och med hittat individer som rört sig hela 5 kilometer! Dessa långa vandringar kommer av att paddor är mycket ortstrogna, alltså att de i stor utsträckning återvänder till samma vatten de kläcktes i år efter år. Det kommer de att försöka med även om den där våta ängen som tidigare var säker att korsa nu har ersatts av en väg, trots att ett villaområde kanske byggts mitt i ”farleden”, och så vidare. Det här gäller också många andra djur som övervintrar på en plats men parar sig på en annan. Inte sällan uppstår då en konflikt mellan människa och djur, och djuren brukar oftast stå som förlorare. Tillsammans med storskaliga förändringar av landskapet på andra sätt, predation av katter och andra djur i tätortsnära områden, med mera är det därför svårt att vara djur i det moderna samhället.
Därför tycker jag att du snarast ska glädjas åt att du har paddor i garaget och göra vad du kan för att säkra deras fristad!
– Andreas Nord
