Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Nedbrytning av te

Tepåsar. Bilden tagen av André Karwath.
Tepåsar. Bilden tagen av André Karwath.

Kan du förklara en del om hur nedbrytningen går till och vad som händer. Samt, nedbrytning av tepåsar, hur funkar det? Bryts örten inne i påsen först? Bryts örten i påsen snabbare än sitt ursprungliga tillstånd eftersom den är torkad? Skillnad på oekologiskt och ekologiskt te? Bryts de ner olika fort?

Lite om nedbrytning av te.

Nedbrytningens första steg är att få fast material till löst material. Växtmaterial består av stora molekyler, som cellulosa och lignin och protein. Mikroorganismer i marken, bakterier och svamp, använder växtmaterial som mat, med för att kunna tillgodogöra sig det komplicerade material behöver de först utsöndra enzymer som hackar upp de stora molekylerna till de beståndsbitarna de består av (cellulosa till socker, och protein till vitamin och aminosyror, ungefär som en stor legostruktur består av enskilda legobitar. En mikrob kan inte tillgodogöra sig hela strukturen, men enskilda klossar går bra. Så enzymer hackar upp det lösta teet till socker och aminosyror som används av mikroorganismerna som mat. En andel går att till att bilda nya mikrober, och en annan del går att till att ge de bildade mikroberna energi. Andelen som går år till att ge energi leder till att växtmassa (te-massa) försvinner, eller ombildas till gas (koldioxid och vatten). Så sakta men säkert kommer allt teet göras om till koldioxid och vatten, och mineralnäringsämnen som växtmaterialet en gång innehöll frigörs för att göda växter igen. Massförlusten kommer dock att ta lång tid på sig. För varje generation mikrober (kanske en generation per 14 dar, eller så, i mark) använda ung hälften av det tillgängliga materialet som frigjorts av teet till energi varvid det respireras till gas, och tee-massan minskar. så efter två veckor är kanske häften kvar. Efter 4 veckor, 25%, efter 6 veckor, 12.5%, etc. Så rester av teet kommer att finnas kvar länge i marken. Till detta kommer ytterligare en komplikation.

Om te-påsen är gjord av nylon, eller annat syntetiskt material, bryts den nog ned långsammare. Om den är gjord i papper, är det svårare att säga, men troligtvis bryts den tunna påsen ned snabbare än hela te-materialet.

För att nedbrytning ska fungera behövs vatten. Hela nedbrytningsprocessen är vattenkemi (enzymerna fungerar i vatten). Så teet bryts inte ned långsammare för att det är tort. Snarare förblir teet onedbrutet eftersom man lagrar det tort.

Det är nog ingen skillnad på om teet kommer från ekologiska odlingar eller ej. Växter i ekologiska odlingar innehåller i stort sätt alltid samma näringsinnehåll som konventionellt odlade växter, och det sätter nog gränsen för hur fort teet bryts ned i mark.

Däremot spelar typen av te stor roll. Grönt te går mycket fortare än t ex roibos. För att grön te innehåller större mängder lättlösliga ämnen, medan roibos kommer från växter som är svårare att “smälta” för nedbrytarorganismer.

Dessa skillnader har faktiskt medfört att nedbrytning av te är faktiskt en vida använd metod för att jämföra hur nedbytning går till i olika jordar: grönt te används för att skatta den tidiga processen, och roibos, den mer långtiktiga nedbrytningen http://www.decolab.org/tbi/pdf/flyer%20TBI.pdf

– Johannes Rousk

oktober 12, 2015

Inlägget postades i

Miljö Svampar och mikroorganismer