Vi ska precis påbörja ett gymnasiearbete i biologi där vi planerar att odla och undersöka en växt som är utsatt för realistiska effekter av klimatförändringar. t.ex. ökad mängd tungmetaller i jorden, försurat regnvatten, ökad mängd CO2, högre temperatur eller liknande. Vi ska jämföra den med en frisk växt från dagens förhållanden. Vi kommer antagligen inte kunna undersöka alla aspekter och det måste göras under en kort tid. Därför skulle vi vilja fråga först om ni har något bra tips på en växt som man tydligt kan se förändringar på och som också växer ganska snabbt. Vi vill gärna att den är lik dagens vete, havre eller liknande för att kunna dra kopplingen till matproduktionen (jordbruket) i framtiden. Vi har fått förslaget backtrav, men detta är ju lite svårt att få tag på. Likaså om ni har någon åsikt om vilken aspekt t.ex. tungmetaller eller temperatur, som är enklast att se resultat på, på den valda växten.
Det låter som ett kul projekt. Temperatur och torka låter som det lättaste att titta på. Vilka tungmetaller har ni tänkt er? De som betraktas som problem brukar vara kadmium, bly och kvicksilver men de ska ni nog undvika att använda. Ert restmaterial måste ju slängas någonstans och förr eller senare hamnar det i naturen. Dessutom är det hårda restriktioner på dessa så det är knappt vi får ha dem ens på universitetet.
Jag jobbar med sädesslaget korn. De växer snabbt så att man lätt får 1-2 blad på 1-2 veckor. Ska man få dem att sätta frö och mogna så tar det 3-4 månader. Därför skulle jag föreslå att ni gör er experimentuppställning så att ni odlar dem till det stadium där ni får kanske 3 blad. Då hinner ni repetera experimenten och göra flera experiment, då ett experiment brukar leda till nästa.
Ge mig en adress, så skulle jag kunna skicka frön till er. Jag skulle dessutom kunna skicka frön av en mutant som inte gör bladens skyddande vaxlager. (Mutanten är inte GMO.) Dessa borde vara känsligare för uttorkning. Man skulle kunna visa detta genom att klippa blad av samma storlek (vikt), lägga dem på ett papper och blåsa med en hårfläkt lite stilla på håll för att påskynda vattenförlusten. Vattenförlusten räknar man fram från hur mycket vikt (vatten) som bladen har förlorat efter en tids torkbehandling. Man kan också låta dem lufttorka vid olika temperaturer. Det skulle man dessutom kunna göra i närvaro/frånvaro av ljus för att se om vattenförlusten ändras om det finns ljus eller inte. Deras stomata (luftintag på bladens undersida, syns i ett preparermikroskop om ni har ett sådant) regleras delvis av ljus och om de är öppna så förlorar de lättare vatten.
-Mats Hansson
