Jag är 15 år gammal och har fått en idé om hur biologi och kärleksrelationer hänger ihop, och jag skulle jättegärna vilja veta om det finns någon vetenskaplig grund för min hypotes. Min teori går ut på att hjärnan är smartare än vi tror och kan ”känna av” vilken blodgrupp en annan människa har. Jag tror att detta kan fungera som en biologisk markör som får hjärnan att skicka ut kärlekssignaler eller skapa en mental koppling till en annan person, för att skapa en bra matchning (t.ex. att likheter i utseende men olikheter i personlighet skapar balans). Jag vet att blodgrupper oftast bara pratas om inom medicin, men min fråga till dig som expert är: Finns det någon känd forskning om huruvida blodgrupper (eller liknande biologiska markörer) påverkar signalsubstanser i hjärnan eller vår attraktion till andra? Det vore otroligt roligt att höra vad en riktig forskare tänker om detta!
Det finns ganska många studier som har tittat på partnerval kopplat mot så kallade ”transplantationsgener”. De kallas så eftersom de behöver matchas mellan mottagare och donator vid en organtransplantation. Funktionen av transplantationsgenerna, som egentligen heter MHC-gener (för Major Histocompatibility Complex), i immunförsvaret är så klart något helt annat än transplantation, nämligen att visa på utsidan av varje cell vad som finns på insidan. Det är viktigt för hur immunförsvaret känner igen skadliga ämnen och reagerar på dem.
Ekologer tycker att MHC-gener är superspännande eftersom de är de mest variabla gener man känner till hos ryggradsdjur, inklusive människor. Om man väljer en partner med annorlunda MHC-genvarianter än vad man själv har kommer avkomman att få stor genetisk variation i MHC-generna, vilket är fördelaktigt för då är man troligtvis framgångsrik vad gäller att hantera sjukdomar.
Studier hos människa, möss, fisk, och flera andra slags djur, har visat att det finns ett aktivt val av partners med annorlunda MHC-uppsättning än vad man själv har. Ledtråden är sannolikt dofter, på så vis att doften delvis leder oss till en speciellt lämplig partner. En av de mest klassiska och bäst kända studierna på området är det så kallade ”svettig T-shirt-experimentet” från mitten av 1990-talet. Du kan läsa studien i sin helhet på den här länken (på engelska).
Själv har jag fram för allt undersökt partnerval kopplat till MHC hos fåglar.
– Helena Westerdahl, gästexpert
