Jag har en frågeställning rörande populations- och samhällsekologi. Det hela rör en fråga vår klass fick på ett prov. Maxpoäng på frågan var fyra, av detta fick jag två, och kan inte förstå varför. Frågan löd ordagrannt: ”Rovdjur kan faktiskt öka chansen till överlevnad för ett bytesdjur som art, om komkurrens med en närbesläktad art råder. Hur kan detta komma sig?” Mitt svar ordagrannt: ”Predation sker huvudsakligen av sjuka/svaga djur. Dessa försvinner vilket förhindrar att sjukdomar sprids. Dessutom ”anrikas” det genetiska materialet.” Svaret skrevs under tidspress, varför allt kanske inte är särskilt välformulerat, men det var också tidigare förklarat att alla svar skulle ges så kortfattat som möjligt. Min biologilärare förstår utmärkt vad jag menar, felet ligger alltså inte häri. Att materialet ”anrikas” betyder, lite underförstått, att det goda genetiska materialet blir ”bättre och bättre” inom en population, genom att svaga djur dödas, varvid dessa inte får möjlighet att fortplanta sig. Allt detta leder till bättre förutsättningar för arten, varefter den blir konkurrenskraftigare mot den konkurrerande arten. Anledningen till att min biologilärare inte gav mig rätt var att hon hade tänkt sig en annan förklaring. Enligt denna skulle predatorn äta dels den art det verkligen talas om blir äten (i frågan beskriven som ”ett bytesdjur som art”), men också denna arts konkurrent (”konkurrens med en närbesläktad art råder”). I min lärares förklaring antar man också att ”ett bytesdjur som art” är den minst konkurrenskraftiga. I detta fall skulle predatorn främst äta den konkurrerande arten, eftersom denna är mer förekommande (eftersom den är mer konkurrenskrafitg). Detta skulle gynna ”ett bytesdjur som art” eftersom dess konkurrent blir mer predeterad. Nu står det emellertid inget om i frågan att predatorn skulle angripa båda arterna. Det står att den skulle angripa den ena arten; var det menat att predatorn skulle angripa båda arterna kan man ju inte gärna göra en notering endast om den ena arten att den blir predeterad. Om man inte utgår från att predatorn angriper båda arterna, vilket enligt frågans formulering vore det mest rätta, finner jag min förklaring rätt. Frågan gör en klar antydning om att endast en art blir angripen. Även om det inte vore så, om vi antar att man kunde uppfatta frågan på båda sätten, borde jag få helt rätt. Förhållandet som jag beskriver KAN ju verkligen uppkomma, om endast en art blir angripen. Det skulle vara intressant att höra din åsikt (som högt utbildad ekolog/biolog) om det här.
Jag håller med dig om att frågan på provet är luddigt formulerad, däremot håller jag inte med om ditt svar. Ditt förslag går ut på att naturlig selektion genom predation på bytesdjuret skulle göra bytesdjuret mer konkurrenskraftigt i allmänhet, inte bara kopplat till en situation med predation ( om jag förstår dig rätt). Så här ser jag på saken: Det är sant att predatorer utsätter sina bytesdjur för selektion. Om en individ av bytesdjuret är särskilt bra på att undkomma predation på grund av någon ärftlig förmåga, kommer dess avkomma i genomsnitt också att bli bättre på att UNDKOMMA PREDATION, men inte nödvändigtvis bättre på något annat. Om däremot individen undkommer predation t.ex. pga att individen inte är alltför ung eller gammal, individen inte nyss har stukat foten eller något sådant, dvs icke-ärftliga faktorer, så kommer inte dess avkomma att bli i genomsnitt bättre än någon annan på att undkomma predation. Det är inte bara bytesdjuret som selekteras av predatorn, utan tvärtom också. Den predator som inte lyckas fånga något byte, svälter i värsta fall ihjäl och får ingen egen avkomma. Man kan alltså säga att bytesdjuren blir bara bättre och bättre på att undkomma predatorer, och predatorerna blir bara bättre och bättre på att ta byten. De bytesdjur som faktiskt blir tagna behöver alltså inte vara genetiskt ”dåliga”. Drivkraften till konkurrenskraftighet hos organismer är naturlig selektion pga konkurrens om resurser från andra individer, antingen från den ena arten eller andra arter. Naturlig selektion pga av predation skulle indirekt kunna åstadkomma en bättre, eller sämre, konkurrensförmåga hos bytet, om konkurrensförmågan är kopplad till predatorförsvaret. Om det finns två konkurrerande arter, varav bara den ena utsätts för predation , måste man veta något om varför den andra arten inte blir uppäten, för att kunna spekulera i arternas inbördes konkurrensförmåga. Det scenario som din biologilärare har tänkt sig med två bytesdjur och en predator utspelar sig dock i huvudsak i ekologisk tid, dvs den direkta effekten av predation på bytesdjurens populationsstorlek. Detta sker mycket fortare än en eventuell förändring i den genetiska sammansättningen i bytesdjurs-populationerna, varför naturlig selektion inte spelar så stor roll i det här sammanhanget. Slutligen…. Levande organismers evolution bestäms av styrkan på olika mekanismer för naturlig selektion under organismens utvecklingshistoria, och resultatet är inte en uppsättning av absolut goda gener, utan av de gener som har varit minst misslyckade under historiens gång ( men som kanske t.o.m är dåliga, nu).
