Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Kan man höra det när rötter suger upp vatten?

Trädrötter. Bilden skickades in av Emy Cederblad.

Vi är en förskola från Malmö som jobbar mkt med träd & har gjort nu i över ett år. Just nu är vi inne på & undersöker trädets rötter mer & hur träden kan suga upp vatten med dessa. Då fick vi på omvägar höra att det finns någon form av ”stetoskop” som gör att man tydligen kan höra (?!) hur vattnet sugs upp genom trädet. Stämmer detta & vad heter isåfall detta stetoskop??

Trevligt projekt för barnen!
 
Angående hörbara signaler är det dock inte så enkelt. Det normala flödet av vatten kan inte detekteras som ljud, men man kan “höra” när vattentransportsystemet får bristningar. Vattentrycket inuti de vattentransporterande cellerna i stammen är väldigt lågt. Faktiskt är trycket negativt, dvs. mycket lägre än trycket i vakuum (men jag kan inte komma på något sätt att förklara vad ett negativt tryck är för barn, för det handlar om vattenmolekylorganisationens deformation). Hur som kan trycket bli så lågt att det vid torka leder till att vattenpelaren brister och det bildas gasbubblor. Bildningen av dessa bubblor detekterar forskare som ljudvågor, men då med hjälp av trycksensorsystem som kostar femsiffriga belopp. Det påstås att man i en del växtarter kan höra det med ett vanligt stetoskop, men jag känner inte till att detta är vetenskapligt bekräftat. Det bildas andra knäppljud i en stam pga t ex rörelser i trädkronan och det kan vara detta som folk hört. I fält kan man bara mäta knäpparna i ultraljudsområdet (alltså ovanför vår hörseltröskel på 20 000 Herz) eftersom hörbara ljud från omgivningen stör för mycket. 
 
Första gången man visade att det bildades knäppljud från bristningar i vattentransportsystemet (redan 1966) använde man en vinylspelarpickup men man hade då lagt ett blad på tork i ett speciellt ljudisolerat rum.
 
Så tyvärr tror jag inte ni kan lyssna på vattentransportsystemet, i alla fall inte utanför ett ljudisolerat rum och utan förstärkning.
 
-Allan Rasmusson
 
maj 31, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade