Tack för all bra information om papegojorna! Jag har läst allt och ska få berätta om dem för min klass. Jag blev jätte-nyfiken på ugglepapegojan. Mamma och jag googlade och då hittade vi att den verkar kallas kakapo. Är det samma art? Jag skulle också vilja få veta hur man arbetar på universitetet med forskning om djur? Reser man mycket till olika länder? Hur tar man reda på om en art är utrotningshotad eller vilken art det är man har hittat?
Så roligt att ni tycker att informationen är till hjälp!
Det stämmer att kakapo är samma art som ugglepapegojan. Det heter den på ”engelska” också, men från början är det såklart det namn som Nya Zeelands ursprungsbefolkning, Maori, givit arten. Här kan ni läsa mer (på engelska, tyvärr) om vad man gör för att rädda denna karismatiska fågel. Man kan också adoptera en kakapo om man vill!
https://www.doc.govt.nz/kakapo-recovery
För att ta reda på om en art är utrotningshotad eller inte tar man hänsyn till flera olika faktorer, men särskilt viktigt är såklart hur många individer av arten som finns kvar, och om populationen (alltså alla djur av den arten på en mindre eller större plats) är stabil, ökande eller minskande. Då måste man göra en inventering för att skapa sig en uppfattning om hur det går för just det djuret man är intresserad av, och gärna jämföra med information från tidigare sådana inventeringar. Det är också viktigt vilken typ av miljö djuret lever i, och hur mycket av den miljön som finns kvar eller förväntas finnas kvar i framtiden. Man kan säga att man i det här arbetet gör en bedömning av hur stor risken är att en art dör ut, och då väger man in alla olika faktorer som man vet eller tror påverkar djuret i fråga positivt eller negativt. Många djur som har minskat kraftigt har gjort det för att deras livsmiljö försvunnit. Det gäller t. ex. djur som är beroende av död ved i skogen (som man inte tar direkt hänsyn till i det moderna skogsbruket) eller djur som är knutna till det äldre, myllrande och småskaliga jordbruket. Här kan ni läsa lite mer om hur man arbetar med att bedöma hotbilden för svenska djur (och andra organismer):
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/
Att jobba med forskning om djur på universitetet kan man göra på många olika sätta. Vissa studerar t.ex. olika smådjur som flugor och maskar i konstgjorda miljöer inomhus. Det gäller också större djur ibland, som fåglar, och inte minst olika gnagare i medicinska och biomedicinska frågeställningar. Men väldigt många av oss jobbar också med vilda djur i deras naturliga miljö. Sådant arbete kan handla om allt från att undersöka vilka djur, och hur många, som finns på en viss plats till att försöka övervaka en särskild population (hur många vuxna djur finns det, vilka djur parar sig, hur många ungar föds och vems ungar är det) till att göra olika typer av experiment för att försöka då svar på någon fråga om t.ex. varför vissa djur beter sig på ett visst sätt, hur djurens kropp fungerar, eller varför djur ser ut som de gör (varför har ladusvalor så långa stjärtspröt, osv). Många reser väldigt mycket, ofta till exotiska platser, i sitt arbete, medan andra jobbar närmare hemma. Det beror helt på vilka djur man undersöker, och vilka frågor man försöker få svar på. Men alldeles oavsett hur mycket och hur långt man reser, och hur vanliga eller ovanliga djuren är, så tror jag att alla som forskar om djur skulle skriva under på att det är rysligt spännande (och lite beroendeframkallande)!
-Andreas Nord
Man kanske ska tillägga att detsamma gäller utrotningshotade växter och svampar också. 🙂
