Finns det ingenting som begränsar hur människan som art kan sprida sig?

Charles Darwin lade, tillsammans med Alfred Russel Wallace, grunden för den moderna evolutionsteorin baserad på artbildning och diversifiering genom naturligt urval. Men är denna teori nog för att förklara hur människan som art med sådan framgång kunnat kolonisera hela världen, och finns det någon överordnad reglerande mekanism som till slut kommer begränsa vår framfart?

Hur kan man, ur ett strikt vetenskapligt perspektiv, förklara att vi människor som art har kunnat sprida oss så exempellöst över planeten? Jag förstår ju att utvecklingen av våra hjärnor är en förutsättning och säkert en delförklaring, men ändå…
Skulle det kunna finnas någon form av evolutionär regulator som förhindrade denna invasiva utveckling? Det kunde ju, i brist på predatorer, kanske kunnat ”hålla oss i schack” – med risk för att låta som en Gregory Bateson! Som jag förstått det så domineras biomassan av landlevande däggdjur nu av domesticerad boskap och människor, medan bara några få procent är vilt levande däggdjur.
Ja, jag hoppas att ni förstår min lätt förvirrade och amatörmässiga frågeställning!
Per-Axel Stenström

Hej Per-Axel,

Hoppas allt är väl med dig. Det var decennier sedan vi sågs, men uppenbarligen fortsätter du att fundera på olika saker, kanske åt Gregory Batson-hållet. Själv orkade jag aldrig läsa hans alster såsom The Ecology of Mind.

Dina tankar om en evolutionär regulator som är överordnad den darwinistiska (i vid bemärkelse) evolutionsteorin är tyvärr inget som vetenskapen idag kan få att fungera. Vi får bita i det sura äpplet att Homo sapiens varit alltför framgångsrik och därmed sakta håller på att förstöra för sig själva och många andra livsformer.

– Olle Anderbrant

Jag ville bara inflika att tillfoga att vilda djurs biomassa är betydligt mindre än några procent av totalen, enligt den här studien.