Hur ser levnadssättet ut för ettåriga och tvååriga växter? Finns det nackdelar med dem?
Ettåriga och tvååriga växter (annueller respektive bienner) tillhör de växter som kallas monokarper, eftersom de dör efter sin första och enda blomning, till skillnad från fleråriga växter (perenner) som blommar regelbundet eller oregelbundet under en följd av år. Annueller kan blomma efter att ha grott på våren (sommarannueller) eller hösten innan (vinterannueller). Bienner behöver ett längre ”förstärkningsstadium” innan de till slut blommar, vilket ofta sker andra året efter groning. Ibland behövs det ytterligare ett eller två år för att plantan ska uppnå minimistorleken för blomning. Termerna tvåårig och bienn är därför lite missvisande.
Gemensamt för monokarper är att de ofta lever på platser med begränsad varaktighet, t ex en jordyta som exponerats pga någon störning för att därefter växa igen (en typisk miljö för många ogräsarter) eller där risken att dö är speciellt stor under en viss tid av året, t ex på en hällmark som torkar ut tidigt på sommaren (en typisk miljö för många vårblommande annueller). I sådana miljöer kommer det naturliga urvalet att gynna individer som satsar allt på ett kort, dvs utnyttjar alla sina resurser för att blomma och sätta frukt en enda gång, innan miljön försämras eller försvinner. Monokarper har ofta långlivade frön med speciella groningskrav, vilket gör att de kan överleva ogynnsamma perioder som vilande frön i jorden.
Vad avgör då om en växt är ett- eller tvåårig? Generellt sett finns annuellerna i de mest kortvariga eller oförutsägbara miljöerna, där det är som mest fördelaktigt att blomma tidigt. En annuell har också fördelen att kunna producera avkomma minst ett år tidigare än en bienn, vilket ger genetiska anlag för ”ettårighet” en extra skjuts jämfört med anlag för ”tvåårighet”. Denna effekt kan minska eller vändas till sin motsats om den tvååriga växten använder sitt extra år för tillväxt på ett optimalt sätt, t ex genom att producera oproportionellt många frön när den väl blommar.
-Stefan Andersson
