Om ett djur tex en hund är väldigt deppig. Kan den skada sig själv medvetet? Eller på något sätt göra sig illa?
Det är en intressant fråga, och även om jag inte har ett direkt svar på just det med självskadebeteende tänkte jag att jag kunde spekulera lite.
Just med hundar vet jag inte, men hos burfåglar (papegojor i synnerhet), är det ju ganska vanligt med fjäderplockning, dvs. att fågeln biter eller rycker av sina egna fjädrar. Givet hur viktig fjäderdräkten är för att hålla fågeln varm, skydda huden mot skada, signalera till artfränder, osv, är detta ju en form av självskadebeteende.
Det är såklart svårt att veta om fågeln gör detta just med syfte att skada sig själv, som jag tror att du är ute efter att få reda på. Men det är väl nästan ställt utom allt rimligt tvivel att den allra vanligaste orsaken till fjäderplockning hos fåglar är att de är understimulerade, stressade, eller deppiga för att burmiljön inte riktigt kan tillgodose deras behov. Studier har visat att olika typer av psykofarmaka (bl.a. antidepressiv medicin) kan få beteenden att upphöra. (Det bästa är såklart att inte medicinera, utan att faktiskt lösa orsaken till problemet!)
På det sättet är fjäderplockning kanske ganska likt andra stereotypa beteenden som djur i fångenskap uppvisar, t.ex. att gå runt i cirklar. Det fyller ingen biologisk eller social funktion, men visar på att djuren inte har det bra. Andra djur (som inte hålls i burar) kan också må dåligt, men det ser man kanske tydligare på att inte visar någon direkt entusiasm/motivation eller uttrycker ”glädje”. Det är ungefär samma symptom som man ser när djur är fysiskt sjuka.
Så, sammanfattningsvis: djur kan precis som människor må dåligt, det är ganska lätt att se. Ibland leder det till att de uppvisar vissa beteenden, och ibland kan de här beteendena vara direkt skadliga för djuret (t.ex. fjäderplockning). Jag tror inte att det betyder att det egentliga syftet är att djuret vill skada sig själv, det kommer liksom ”på köpet”, men kanske någon annan är mer påläst i den här frågan än jag är!
-Andreas Nord
Det är inte helt ovanligt med hundar som slickar eller biter sig i tassarna (eller någon annanstans) så att de skadar sig själva. Ofta har det samband med stress i någon form, men beteendet är inte alltid helt lätta att bryta. Hundar kan också bli deprimerade och sluta äta t.ex. i samband med att ägaren eller en ”vän” (vanligen en annan hund i samma hem) dör/försvinner. Men allt detta är ju självskadebeteende kan ju hänföras till stress, depression, vantrivsel e.dyl.
Så frågan är ju, som Andreas säger, om djur verkligen medvetet kan skada sig själva för att göra slut på ett lidande. Och det är ju en mycket svår fråga. Det finns några fall som citeras som exempel på självmord hos djur. I alla fall rör en hjort som hoppade ut från en klippa när den jagades av hundar, men här kan det ju mycket väl vara fråga om en panikhandling. Antagligen var den så skräckslagen att den inte ”visste vad den gjorde”. Men en del andra fall är inte lika lätta att (bort)förklara t.ex. ett sto som gick rätt ut i en sjö och drunknade sedan hennes föl dött eller delfiner som slutat andas (och dränkt sig själva). Men visste de att de skulle dö? Och hur medvetna är djur om döden? Sociala djur verkar oftast ”förstå” när en flockmedlem är död, nosa på den och antingen sysselsätta sig med den eller ”gå vidare” , inte sällan i olika former av sorgebeteende. Men förstår de vad döden innebär, i alla fall i så mycket att vi människor förstår det? Svårt att säga.
Efter många års erfarenheter av arbete med och umgänge med djur har jag lärt mig att aldrig säga aldrig ifråga vad de kan, inser och förstår. Jag har faktiskt en vän, som hade en ung hund som fick en allvarlig, obotlig sjukdom. En dag smet hunden ut och blev överkörd av en bil. Jag har alltid funderat över om det var självmord eller inte. Men det är ju inget vanligt med hundar som smiter ut och tyvärr inget ovanligt med hundar som blir ihjälkörda. Men jag kan inte låta bli att undra.
Så medan det är helt klart att djur kan bli deprimerade och tappa livsgnistan och på olika sätt skada sig själva, så vet nog ingen (än) om de verkligen kan begå självmord. Men det är en intressant fråga. Och man kan i alla fall konstatera att det bör vara vårt ansvar att se till att de djur vi har ansvar för verkligen har lust att leva.
-Bodil Enoksson
