Den svenska vargstammen hotas (i medierna?) ibland av inavel och det nämns att man borde ta in vargar utifrån (Finland/Ryssland) för att komma till bukt med detta. Men hur är det då med vildsvinen? De var utrotade i landet och dagens vildsvin sägs härstamma från några rymlingar ur ett hägn på 1940-talet. Är våra vildsvin inavlade även de?
Detta är en intressant och motiverad fråga. Med största sannolikhet är vår nuvarande vildsvinsstam inte särskilt inavlad. Det stämmer förvisso att vildsvinen var utrotade och att den nuvarande (stora) populationen nog grundades av en grupp rymlingar från ett hägn i Södermanland i slutet av 1970-talet. Därefter, kanske också dessförinnan, har det dock med stor sannolikhet varit fråga om flera ytterligare rymningstillfällen, följt av återkorsningar med tamgrisar. Dessa olika faktorer har gjort att den genetiska diversiteten i vår vildsvinspopulation sannolikt är både stor och variationsrik.
Hela den svenska vargstammen härstammar däremot från totalt 7 individer. Återkomsten av vargen i Sverige skedde via paret i Nyskoga-reviret som etablerade sig 1983. Därefter dröjde det ända till 1991 innan nytt genetiskt material kom in i populationen (en hane), varav det ånyo var stiltje fram till 2008 då två nya hanar fick valpar. Därefter etablerades en tik 2017, och en reproducerande hane i Norge 2019. Här finns mer information om vargen i Sverige.
Inavelskoefficienten, som är ett mått på hur nära släkt två individer är med varandra, är fortfarande väldigt hög bland familjegrupper hos den svenska vargstammen. Vi ser förvisso en nedgång nu, men värdet är fortfarande (2021) på 0,24. Som jämförelse har barn till kusiner en inavelskoefficient på 0,13 och barn till helsyskon en inavelskoefficient på 0,25. Det betyder att vargarnas familjegrupper är ungefär lika närbesläktade som barn till ett syskonpar. Det är såklart inte en bra sak för djurens genetisk hälsa, så slutsatsen att det behövs nytt genetiskt material i vargpopulationen är vetenskapligt välgrundad och inte ett mediapåfund. Figuren nedan visar hur inavelskoefficienten hos svenska vargar har utvecklats under den senaste 30 åren.
Vargens historia i Sverige står alltså i stark kontrast till vildsvinens situation, där den grundande populationen var mycket större, under en period sannolikt utökades genom fortsatta rymlingar, och sedan diversifierades ytterligare via återkorsningar med tamgrisar.
– Andreas Nord