Hur tänker man sig uppkomsten av älgtjurens stora hornkrona i evolutionsteorin?
Redan när Charles Darwin 1859 publicerade sin omvälvande bok ”Om arternas uppkomst” insåg han att alla fenomen i naturen inte kunde förklaras med hans grundläggande tes om det Naturliga urvalet. Påfågeltuppens långa, klumpiga stjärt och många hjortdjurs överdrivet stora hornuppsättningar är bra exempel. Därför utvecklade han sina tankar i boken ”Människans härledning och könsurvalet” som kom ut på engelska 1871.
I korthet går teorin om ”Sexuellt urval”, till skillnad då från ”Naturligt urval”, ut på att det uppvaktande könet, i regel, men inte alltid hannen, försöker imponera på det väljande könet som i regel är honan. Genom att visa upp en överdrivet stor hornkrona, som en gång var användbar att slåss med, attraherar han många honor till sitt harem, samtidigt som en del yngre hannar blir avskräckta från att utmana honom. Genom att para sig med många honor kommer hans gener att inte bara sprida sig till nästa generation utan också bli mer frekventa, och eftersom kronans storlek är ärftlig innebär det att hans söner också får en stor krona. Man har vidare spekulerat i att hannen, genom att bära en handikappande prydnad, visar upp att han är en verklig överlevare och alltså har goda ”överlevnadsgener”.
I det här sammanhanget kan man nämna att hos renen har ju också honan horn. Darwin intresserade sig för detta faktum, och skrev till vår store 1800-tals zoolog Sven Nilsson, för att fråga hur det förhöll sig med renens horn, om de var lika stora hos båda könen och om de bar hornen lika länge? Darwin nämner detta i sin bok om Människans härledning och könsurvalet.
– Lars Lundqvist
Ja, man tänker ju ofelbart på sexuell selektion när man talar om horn. När det gäller älgar så används ju hornen till att slåss med, men kan kanske också avskräcka andra hannar från att ens ta upp kampen. Däremot är det mycket litet av honligt val hos älgarna; en älgko har inte mycket att sätta emot en brunstig tjur. Tjuren följer ofta med en ko som närmar sig högbrunsten och när mer än en tjur ansluter sig till samma ko så kan det alltså bli bråk mellan tjurarna.
– Bodil Enoksson
