Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Möt våra experter – Bodil Enoksson

Under sommaren kommer vi att presentera alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Bodil Enoksson. Såhär säger hon om sig själv:

Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!

juli 29, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larver på mitt mullbär?

Sköldlöss är små insekter i ordningen halvvingar, och därmed avlägset besläktade med bland annat bladlöss. I hela världen finns över 7 000 olika sköldlöss, men i Sverige har vi bara knappt 100 olika. Alla sköldlöss lever på att suga saft ur olika örter, träd och buskar, och kan stundom ställa till ganska stora skador. Flera arter förekommer bara på en, eller ett fåtal närstående, värdväxter. Skålsköldlusen Pulvinaria camelicola, som vår frågeställare fotograferat, lever specifikt på mullbär. Bilden skickades in av Nils Carlsson.

Vad är detta för något? Jag hittade dem på vår mullbärsbuske.

Jag tycker att det ser ut som skålsköldlusen Pulvinaria camelicola (’cottony camellia scale’ på engelska). Den kallas också för Pulvinaria floccifera på nätet, men det är ett gammalt namn som inte längre rekommenderas.

den här länken kan du läsa mer om arten, och på den här länken kan du se en karta med andra fynd från Sverige. Liksom många sköldlöss, är Pulvinaria camelicola nog kraftigt underrapporterad. 

– Olle Anderbrant

juli 28, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för små kryp som bor under vårt fönster?

Vi har omkring 70 olika stövsländor i Sverige. De förekommer där det är mer eller mindre fuktigt. Här lever stövsländorna bland annat av alger, svampar och dött organiskt material. Vissa arter trivs även inomhus, till exempel bakom gamla tapeter med stärkelseklister, eller i gamla böcker. Sådana stövsländor kallas i dagligt tal för ’boklöss’. Just vilken stövslända detta är kan vi inte säga med säkerhet. Bilden är tagen av Oliver Fleetwood.

Dessa små insekter verkar leva i springorna under våra fönster på övervåningen. När jag öppnar fönstret springer de iväg och gömmer sig. Jag kan inte säkert säga vad det är men ser ut som en kackerlacksnymf eller en mjuk trägnagare, tycker jag.

Det är någon slags stövslända – en egen ordning av ganska primitiva insekter som heter Psocoptera på vetenskap. Vi har ett knappt hundratal olika stövsländor i Sverige, och dina bilder räcker inte till för att kunna avgöra just vilken det är. De flesta stövsländor lever i litet fuktiga områden där de äter alger och lavar – renhållare med andra ord. Inomhus kan det förekomma så kallade ”boklöss”, som är stövsländor med en förkärlek för gammalt papper och tapetklister. Dina djur är dock inte sådana.

Det är ganska vanligt att stövsländor lever som du beskriver. Kanske har ni litet röta i fönsterkarmarna, som gör att djuren trivs där. De gör ingen skada, men kan alltså vara ett tecken på smärre fuktproblematik. Här kan du läsa våra tidigare inlägg om stövsländor.

– Andreas Nord

juli 25, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Stefan Andersson

I vår serie med presentationer av Expertpanelens medlemmar har turen nu kommit till Stefan Andersson. Såhär berättar Stefan om sin forskning:

Jag bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Jag är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Jag undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser på universitetet.

Läs mer på Stefans hemsida.

 

juli 24, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Håkan Wallander

Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Håkan Wallander, som säger såhär om sig själv:

Jag är professor i markbiologi och speciellt intresserad av det myllrande livet i jorden. Mitt forskningsområde omfattar mykorrhizasvampar som lever i symbios med växter och hjälper till med näringsupptaget i utbyte mot kolhydrater från växtens fotosyntes. I skogsekosystem kan dessa svampar producera flera hundra kilo mycel per hektar och år, vilket är betydelsefullt för trädens näringsupptag, men också för att kol och kväve ska stanna kvar i marken. Andra mykorrhizasvampar spelar stor roll för jordbruksgrödor genom att hjälpa till med fosforupptaget. Jag jobbar bland annat i skogsekosystem i Sverige, gräsmarker på Island och jordbrukssystem i Kenya och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om jord.

Läs mer på Håkans hemsida.

juli 22, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge som drunknat i vår vattenkanna?

Taggbock, Prionus coriarius, är en stor långhorning som utvecklas i tall och olika ädellövträd. Hos oss förekommer arten i den sydliga delen av landet, men den är aldrig särskilt vanlig. Bilden är tagen av Ingvar Åberg.

Den här skalbaggen låg drunknad i vår vattenkanna vid vårt sommarhus i Sölvesborg i Blekinge imorse. När jag bildsöker får jag resultatet taggbock. Kan det stämma? Den här har ju en klo där bak och det kan jag inte se på bilderna av taggbocken. Kroppen är drygt 5 centimeter lång.

Taggbock stämmer bra, en stor och kraftig hona. Det här är en sällsynt skalbagge som framförallt förekommer i södra Sveriges kustlandskap. Larven lever i död, hård, ved. Den utnyttjar både lövträd, framförallt bok, och tall. Gemensamt är att stammarna måste vara starkt solexponerade, så att larven får den värme den behöver.

Klon i bakändan är honans äggläggningsapparat. Det kan hända att denna stjälps ut när djuret drunknar och kroppen sväller upp.

Vi har skrivit om taggbock många gånger förut. På den här länken hittar du våra tidigare inlägg.

– Andreas Nord

juli 21, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Jessica Abbott

Under sommaren passar vi på att presentera alla experter som hjälper till att svara på frågor som våra följare skickar in. Nu har turen kommit till Jessica Abbott, som berättar såhär om sig själv:

Jag är lektor i evolutionär genetik på Lunds universitet, och min forskning handlar om utvecklingen av könsskillnader och könskromosomer. Jag kommer ursprungligen från Kanada och inledde mina universitetsstudier där på University of Guelph. Under tredje året av min grundutbildning kom jag till Lund tack vare ett internationellt utbytesprogram. Jag gillade Lund och stannade kvar för att slutföra min masterutbildning, sedan doktorerade jag på polymorfism hos flicksländor. Efter ett par vistelser hos andra lärosäten kom jag tillbaka till Lund 2012 och har jobbat här sedan dess. Jag tycker evolutionsbiologi är spännande för att den ger oss svar på ”varför”-frågor.

På min fritid gillar jag att läsa science fiction och fantasy, lyssna på musik, träna, och laga mat. Jag är även känd från Fråga Lund.

Du kan läsa mer på Jessicas hemsida

juli 18, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan jag pryda hemma med fågelfjädrarna jag hittade i trädgården?

Fågelfjädrar kan vara nog så vackra till prydnad i hemmet, här exemplifierat med vingfjädrar från en nötskrika (Garrulus garrulus). Men är det alltid oproblematiskt att ta med sig fjädrar hem? Kanske finns det risk att få med sig ohyra in? Kanske finns det sjukdomar som kan smitta mellan fågel och människa? Vi försöker reda ut begreppen. Bilden är tagen av Michael Gäbler.

Jag har hittat några stora fina fågelfjädrar på min tomt och skulle vilja hänga upp dem som inredning inomhus. Jag har lagt dem i plastpåsar i frysen nån vecka. Räcker det för att eliminera ev risk att fjädrarna bär på ohyra? Behöver man bekymra sig för någon risk för virus?

Det räcker alldeles utmärkt. Du kan lugnt använda fjädrarna inomhus nu. Några zoonotiska virus – alltså sådana som kan smitta från djur till människa, finns inte på fågelfjädrar. Hittar du lösa fjädrar är det därför inga konstigheter att behandla dem som du gjort. Jag hade dock varit försiktig med att plocka fjädrar från fågelkadaver, eftersom fågelinfluensa numera också kan drabba icke-sjöfåglar. Från vad jag kan läsa ut av ditt mejl, är detta dock inte fallet här.

– Andreas Nord

juli 17, 2025

Inlägget postades i

Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge vi hittar härhemma?

Den vackra skalbaggen Korynetes caeruleus saknar svenskt namn och hör till den ganska lilla gruppen brokbaggar (Cleridae). Arten trivs inomhus, där den är ett riktigt nyttodjur som jagar trägnagarlarver i fuktskadade möbler eller byggnadsvirke. Att hitta Korynetes i hemmet kan därför betyda att det någonstans finns undermåligt virke som angripits av skadeinsekter. Bilden är tagen av Marie Lindholm.

Vi har sedan ett par månader tillbaka noterat denna skalbagge inomhus. Den är mörkblå, blank, flyger ibland och är mellan 5 och 7 millimeter mm lång. Vi har sett enstaka då och då, oftast i taket eller på golvet. Varje gång har vi fångat in den och släppt ut, men det har dykt upp nya efterhand. Förra året såg vi inga skalbaggar, men då eldade vi å andra sidan inte lika mycket eftersom vi fick tillträde till huset i slutet på april 2024. Kanske har den kommit in med veden under vintern? Efter att vi upptäckte den så har vi dock flyttat veden och har ingen ved inomhus längre. Däremot så upptäcker vi fortfarande skalbaggar inomhus lite då och då. Det dyker upp nya några gånger i veckan på olika platser i huset.

Skalbaggen hör till den ganska lilla familjen brokbaggar (som på vetenskap heter Cleridae). Arten heter Korynetes caeruleus, men något svenskt namn finns inte. Till skillnad från många andra brokbaggar lever Korynetes gärna inomhus, där larverna är glupska rovdjur på andra insektslarver och ägg. I synnehret äter Korynetes-larverna larverna av ’dödsur’, det vill säga någon av de trägnagarna envis trägnagare, strimmig trägnagare och skäckig trägnagare, som alla lever i rötskadat byggnadsvirke där de kan göra skada. Korynetes är därför både ett nyttodjur och en visselblåsare – dess närvaro i ert hem kan peka på att ni har problem med röta, men eftersom det är en vanlig skalbagge behöver det inte vara så.

– Andreas Nord

juli 15, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Andreas Nord

Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Först ut är Andreas Nord, som är ansvarig för driften av Fråga en Biolog. Det är Andreas som sköter om bloggen och som håller i spakarna bakom kulisserna på våra sociala medier och på mejlen. Till honom kan ni ställa frågor om allt praktiskt som rör Fråga en Biolog. Såhär säger Andreas om sin forskning: 

Jag är fågelfysiolog och forskar på hur fåglar hanterar extrem kyla och värme och hur olika förhållanden under utvecklingen påverkar hur de fungerar som vuxna. Särskilt intresserad är jag av hur djur i polarområden gör för att klara de långa och kalla vintrarna, och hur olika slags extremväder, till exempel värmeböjar, påverkar hur djur fungerar och beter sig. På fritiden är jag en hängiven entomolog och arbetar i första hand med skinnbaggar och skalbaggar. När jag inte svingar håven tar jag gärna en fisketur. 

Läs mer på Andreas hemsida.

juli 14, 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg