Hur kan en Papegoja prata? Varför kan inte andra fåglar prata? Eller kan de det?
Intressant fråga! Beostarar kan ju, om inte prata, så åtminstone lära sig vissla melodier på ett alldeles fantastiskt sätt. Kan man lära en lyrfågel att prata? De kan ju härma alla möjliga andra ljud, varför inte mänskligt tal?
Beror ju också lite på vad man menar med att ”prata”. Om man bara menar att åstadkomma ljud som liknar mänskligt tal är väl just papegojor mästarna. För att prata måste ett djur kunna kontrollera sin andning, något som fåglar kan på ett storartat sätt, tack vare sina två struphuvud. Dessutom kommunicerar de ofta helt naturligt med hjälp av rösten. Att kontrollera andningen är det väl inte många däggdjur som kan, av de landlevande däggdjuren känner jag bara till människan och grisar. Dessutom måste de ha en tunga som gör att de kan framställa olika slags ljud. Ljud är väl inget naturligt sätt att kommunicera på för däggdjur, kanske med undantag för valar? Fladdermöss ”kommunicerar” väl inte, eller hur, med sina ljud? Många apor kan prata med, och förmedla kunskap till varandra. Så kan till exempel vissa trädlevande apor varna för annalkande rovfåglar, de lär till och med kunna skilja mellan olika arter fåglar, vissa är väl farligare än andra. Tror också mig ha hört att de har ljud för till exempel leopard andra farliga däggdjur.
Hundar är ju annars mästare på att kommunicera sin vilja och känslor, utan att ”prata”. Många andra djur kan man också lätt läsa av, om man känner deras kroppsspråk, till exempel hästar. Många rovdjur kan förmedla varning genom att morra, och många kattdjur kan spinna när de är nöjda.
Finns mycket att fundera över i samband med ”kommunikation”.
– Lars Lundqvist
Intressant det du säger om andingen, Lars! Jag har hört talas om fall där både hundar och sälar kan forma mänskligt tal. Det blir inte så vackert, vilket kanske kan bero på andningen som du nämner? Men hur skiljer sig andingen hos människor och apor?
När det gäller fåglar, har jag hört att ytterligare en av anledningarna att papegojor kan forma mänskligt tal så bra är att de har en mjuk, formbar tunga till skillnad från de flesta andra fågelarter. Jag är inte övertygad om att detta är sant, eftersom det finns andra fågelarter som är duktiga härmare som har en stel tunga. Utöver papegojorna finns det många arter som härmar ljud från sin omgivning och lägger in dessa i sin ”naturliga” repertoar. Dessa arter är mer benägna att plocka upp ljud i sin närhet, vilket ibland råkar bli mänskligt tal. Så det finns andra arter än papegojor som troligtvis kan lära sig härma mänskligt tal, men eftersom dessa arter inte vistas tillräckligt mycket ihop med människor får vi inte reda på det. Arter som finns i vår närhet som är kända att kunna härma människotal är t ex kråkfåglar (korp, råka och kråka) och starar. Dessa arter kan även höras härma olika mobilringsignaler i våra parker.
Vidare kan man fundera på det här med språk och kommunikation. Det pågår en vild debatt i vad man anser vara ett språk och om vi människor är unika i vår kommunikation. Tidigare har man ansett att ett äkta språk definieras av att man kan använda sig av grammatiska byggstenar och om man lär sig några sådana, sedan kan återanvända dem i en annan konstellation. Om man definierar språk på detta sätt är vi människor unika i att kunna använda språk. Detta är dock ett mycket antropocentriskt sätt att se på saken, och många menar att det är dags att vidga språkbegreppet. Det finns ingen tvekan om att djur kan kommunicera, vare sig det är ett teckenspråk (kroppsspråk) eller läten av olika slag som används. Detta kan också ske mellan artgränser.
– Gästinlägg av Maja Tarka, postdok vid Biologiska Institutionen och papegojägare
