Jag såg de här spindelnäten i Västervik i början av maj. De satt med 10 till 15 centimeters mellanrum mellan mark och ett golvet på ett skåp. Varför packa allt i en påse? Och varför spara så många förpackningar? Packmaterialet liknar mest gullfiber. Och dammsugarpåsedamm. Ett konstverk!
Du har hittat nät av antingen större eller mindre husspindel (Eratigena atrica eller Tegenaria domestica). De gör nät på det här slarviga och skräpiga sättet, i mörka utrymmen gärna i närheten av människan. Man hittar dem både inomhus (i källare, uthus, garage, med mera) och utomhus (under altaner, i stenrösen, högar med bråte och så vidare).
Alla nätbyggande spindlar lindar in sina byten i silke innan de äter dem. Det är sättet de jagar sina byten på, insekten trasslar in sig i nätet och då kommer spindeln fram och lindar in den så den ska hålla sig stilla. Sen biter den sitt byte och sprutar in sitt gift. Detta gör att bytesdjuret luckras upp och spindeln kan suga i sig sin mat.
Husspindlarna är inte särskilt prydliga av sig och i detta fall så har nog en eller flera spindlar bott länge på samma ställe och då bli det mycket nät men också mycket matrester, som de lämnar i nätet och inte städar bort. Du har också flera öms som sitter i näten och dessa kommer ifrån när spindeln växer, då byter den skinn och lämnar det gamla sittandes i nätet.
– Ellen Sandström
