Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Varför blir huden blå när man fryser ihjäl?

I läroböcker brukar det syrefattiga blodet som förs tillbaka till hjärtat via venerna alltid avmålas med blå färg, medan det syrerika blodet som lämnar hjärta och lungor via artärerna avbildas som rött. Och vi har alla sett att venerna på våra underarmar ser blåa ut. Det leder till ofta till missuppfattningen att venöst, syrefattigt, blod är blått, men så är det inte riktigt. Här reder vår gästexpert ut begreppen.

Varför blir huden blå om man fryser ihjäl? Jag vet att blodets röda färg påverkar hudfärgen och att kroppen börjar hushålla med blodet vid förfrysning. Så den röda färgen försvinner, men varför blir det blått?


Jag har också hört att blodet är som rödast endast när det är syrerikt. Vilken färg har syrefattigt blod och varför blir det så? Och varför är döda hudceller svarta?

Blodet är alltid rödfärgat av det syrebindande proteinet hemoglobin. Syremättat blod är ljusrött. Blod som inte binder syre är mörkt rött eller mörkt brunrött. Eftersom ytliga vener ser blåa ut och venöst blod har blå färg i läroböcker, så tror många att syrefattigt blod är blått. Men det är det således aldrig. Och det ser faktiskt alla som lämnar prov av venblod via en kateter i armbågsvecket till ett provrör. Läs om blå vener här.

Köldskador drabbar oftast fingrar, tår, öron och näsa. Det första tecknet på köldeffekten är att huden bli vit. Detta beror på att blodkärl dras ihop så att blodflödet till kroppsdelen stryps samt på att syrerikt blod shuntas direkt till venerna i stället för till kapillärerna. Detta är en skyddsmekanism, som minskar värmeförlusterna från perifera delar av kroppen med stor yta, så att kroppens kärna (det inre av huvud och bål) hålls varm. Detta fungerar alltid bra i de mildare klimat från vilka människan härstammar, men inte vid frostgrader. När vävnaden når cirka 15 grader Celsius är blodflödet så lågt det kan bli och vid cirka 10 grader försvinner känseln. Men några gånger i timmen utvidgas blodkärlen så att blodflödet till kroppsdelen ökar under några minuter. Detta värmer upp vävnaderna och är den sista skyddsmekanismen.

När vävnadstemperaturen sjunker under cirka 0 grader Celsius (noga räknat -2 grader), bildas iskristaller i kroppsdelen, först i huden sedan djupare ner. Isen skadar cellerna, först genom att dra ut vatten ur dem och sedan rent mekaniskt så att de brister. Blodlevrande ämnen frisättes, så att blodet i kroppsdelen levrar sig (koagulerar). Huden bli blåaktig på grund av syrebrist i blodet, så kallad cyanos. Men detta beror, som framgått ovan, inte på att hemoglobinet blir blått. Jag har dock inte sett någon förklaring till den cyanotiska färgen.

Slutligen dör kroppsdelen och måste amputeras. Den är då svartaktig och uttorkad. Detta tillstånd kallas gangrän. Den svarta färgen beror på att det redan mörkt röda hemoglobinet i vävnaderna omvandlas först till mörkare methemoglobin och sedan till ännu mörkare hemikrom. Forensiker kan utnyttja dessa reaktioner för att påvisa när en droppe blod lämnats på en brottsplats. Och vi har faktiskt alla sett dem i en ruva efter en liten blödning. Ruvan svartnar så småningom.

– Anders Lundquist, gästexpert från Fråga en Zoofysiolog

 

 
september 16, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade