Jag och sonen hittade något spännande på stranden vid Stora Hult på den skånska västkusten. Den låg bland tången en bit uppe på stranden. Den var ganska stor och kändes först som tång, men vi funderade på om det inte kunde vara något som var skapat av ett djur. Efter lite sökande på internet verkade som att det kanske kunde vara ägg från en rocka. Men det svaret skapade bara fler frågor.
Är det verkligen ägg från en rocka? Och om det är det, går det att avgöra vad det är för typ av rocka som lagt ägget? Hur vanliga är dessa? Och hur kommer det sig att vi aldrig sett något liknande förut? Hur skapar rockorna dessa ägghållare?
Eller är det kanske något helt annat?
Det är absolut en äggkokong från en rocka. Jag är inte säker, men jag tror att det är en kapsel från knaggrocka (Raja clavata) som är en av våra vanligaste rockor. Den förekommer ganska allmänt på västkusten, och ofta på relativt grunda vatten, även om det är ovanligt för gemene man att se dem. Anledningen till att jag gissar på knaggrocka är att storleken på äggkapseln är ganska liten, att hornen i ena änden är korta och i andra änden längre, att sidokanterna (’kölarna’) är vågiga och inte släta, samt att den ena sidan av kapseln har en rak kant, medan den andra kanten är konkav. Jag är dock ingen marinbiolog, så jag kan ha missat viktiga detaljer här.
Äggkapseln består av keratin, alltså samma ämne som våra naglar och hår består av. Honan omsluter embryot, eller embryona, med keratinet alldeles innan hon lägger ägget. Det fungerar alltså på ungefär samma sätt som när en fågel lägger ägg – de är inte heller täckta med äggskal från början. Hornen på kapseln har olika funktioner – dels fungerar de som en slags ventil där vatten och restprodukter byts ut under utvecklingen, dels ser de till att äggkokongen fastnar på rev eller i sjögräs. Utvecklingen är lång – i knaggrockans fall omkring 5 månade – och ur kapseln kläcks en nästan färdigbildad rocka. Efter kläckningen kan tomma äggkapslar spolas upp på stränder. Er kapsel ser dock intakt ut, så jag skulle gissa att den har brutits loss i samband med hårt väder.
– Andreas Nord
