En kollega frågade om en och samma virusstam kan ha både lytisk och lysogen livscykel beroende på till exempel aktuella miljöfaktorer.
Jag har nog utgått ifrån att det inte är så men fick erkänna att jag inte var säker.
Det är så kallade temperata bakteriofager (bakterievirus) som då de infekterar en mottaglig cell (till exempel Escherichia coli) kan välja mellan att starta en lytiskt produktiv infektion ( alltså en infektion som leder till produktion av en mängd nya viruspartiklar och därmed slutligen lys/upplösning av hela cellen), eller att lysogenisera cellen. Lysogeniseringen innebär att virus genetiska information, dess arvsmassa i form av DNA, kan integreras – byggas in – i värdcellens DNA på ett unikt och specifikt ställe. Det gäller till exempel fagen lambda.
Det val som viruset gör beror på att virus omedelbart efter infektionens start, känner av värdcellens ”metaboliska status”; alltså hur cellen mår och hur mycket näring som cellen för närvarande har tillgång till. Virus känner bland annat av graden av pågående proteinsyntes och om den då är ineffektiv och långsam så ”väljer virus” att integreras med värdcellens DNA och därmed passivt följa med i cellens fortsatt långsamma celldelning och leverne. Således för varje celldelning, så följer virus också med i form av sitt inkorporerade DNA. Om och när cellen hamnar i ett näringsrikt medium så känner virus av att de nu kan dra nytta av detta. Då börjar virus omedelbart att producera nya viruspartiklar, en process som kräver energi och tillgång till ”byggstenar”. Det är bland annat effektiviteten i värdcellens pågående proteinsyntes och därmed sammanhängande processer som virus på ett mycket sofistikerat känner av. Virusets DNA klyvs nu ut ur värdcellens arvsmassa och börjar replikeras och kan nu styra upp sin egen proteinproduktion, som nu leder till syntes av nya viruspartiklar. Cellen går då mot sin egen död till följd av att viruset allt mer tar över alla livsprocesserna.
Alla dessa skeenden är i detalj studerade och har hjälpt molekylära cellbiologer att närmare förstå hur levande celler, såväl bakterieceller som till exempel mänskliga celler, fungerar.
Hoppas att denna beskrivning kan sprida ljus över Din fråga.
– Einar Everitt, gästexpert
