En Facebook-sida som jag är medlem på driver någon slags lupinkampanj. Där får man inte skriva att lupiner är invasiva. Då är man emot biologisk mångfald har administratören bestämt. Jag trodde det var tvärtom! Det finns ju en uppsjö av information om dessa invasiva främmande arter på alla seriösa sidor, till exempel på Naturvårdsverkets och Fältbiologernas hemsidor.
Många påstår att lupiner inte är invasiva bara för att de inte är med på EUs lista för främmande arter och godtar inte argumentet att det med ”invasiv” menas hur en växt beter sig och att den är främmande för vår flora på grund av att vi människor fört in den.
Jag vill veta på riktigt. Lupiner är väl invasiva och ett hot mot biologisk mångfald oavsett om de står på EU-listan eller inte? Sedan vill jag veta om mjölke är invasiv och om den är ett hot mot biologisk mångfald. Det har jag aldrig hört, men eftersom jag har mjölke i trädgården vill jag gärna veta.
Jag tycker information ska vara rätt och vill gärna informera Facebook-gruppen med riktiga fakta istället för gissningar och godtyckliga påståenden som baserar sig på känslor. Det blir en risk för vår biologiska mångfald om vi människor sprider felaktiga påståenden och förskönar invasiva växter bara för att de behagar oss!
Som så många andra ord i språket kan ordet ”invasiv” användas på olika sätt i olika sammanhang. När vi biologer pratar om invasiva arter så menar vi arter som förts till Sverige av människan och som sedan spritt sig här på ett sätt som påverkar vår biologiska mångfald eller ekosystemens funktion. I juridiska sammanhang är det däremot endast de arter som pekats ut i juridiskt bindande dokument (t.ex. den EU-gemensamma lista som du refererar till) och som enligt lagstiftningen är förbjudna att odla och sprida som räknas som invasiva, och när trädgårdsodlare pratar om invasiva växter så menar de ofta i största allmänhet ogräs som är svårbekämpade i trädgården (d.v.s. ofta arter som förekommer helt naturligt i Sverige).
Blomsterlupin är en art som förts till Sverige (från Nordamerika) av människan men som nu sprider sig okontrollerat och som uppenbart hotar vår natur. Den är därmed är att betrakta som invasiv, trots att den inte är med på EU-listan över arter som är förbjudna att odla. Den är således inte invasiv i juridisk mening och i trädgårdar ställer den sällan till något större problem.
Mjölke är däremot en art som ”alltid” funnits i Sverige som en naturlig del av vår natur och den kan därför aldrig räknas som invasiv i biologisk eller juridisk mening, men får man in den som ogräs i en trädgård så kan den säkert bli jobbig att få bort.
– Torbjörn Tyler
Torbjörn Tyler
Det finns ett ganska stort antal vetenskapliga studier av blomsterlupinens spridning och hur den påverkar den biologiska mångfalden i områden där den är invasiv. Bl.a. dessa:
– https://nsojournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/njb.04438
– https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1433831922000579?via%3Dihub
– https://link.springer.com/article/10.1007/s11829-017-9547-z
Vad gäller spridningen i Sverige så är det bara att konstatera att arten för 150 år sedan var helt okänd i vår flora men att den nu rapporterats från samtliga svenska kommuner och på många håll är mycket vanlig.
I de områden i Nordamerika där blomsterlupin finns naturligt finns det en mängd arter som är anpassade för att utnyttja lupiner som föda, men dessa saknas i Europa och därför bidrar lupinen inte till den biologiska mångfalden här på det sätt som den gör i sitt naturliga utbredningsområde. I Nordamerika där lupiner funnits i miljoner år torde dessutom alla andra arter ha anpassat sig efter deras existens, medan våra Svenska arter aldrig träffat på lupiner tidigare och därför inte utvecklat något ”försvar” mot dem.
Vad gäller mjölke så är Sverige en del av dess sammanhängande naturliga utbredningsområde i norra Eurasien. Exakt när den kom hit är svårt att veta, men med tanke till att mjölke är en vanlig art upp till trädgränsen i våra fjällområden är det rimligt att anta att den invandrade hit mycket kort efter det att inlandsisen drog sig tillbaks vid slutet av den senaste istiden. Eftersom den senaste istiden var en mycket lång period då det troligen nästan inte fanns någon biologisk mångfald alls i Sverige är det inte orimligt, om än kanske lite slarvigt, att beskriva arter som invandrade kort efter istidens slut som att de ”alltid” har funnits här.
Definitionen av ”inhemsk” brukar i biologiska sammanhang vara att det är en art som spridit sig hit utan människans aktiva och medvetna inblandning. För en del arter som bevisligen använts och kanske odlats av människan redan under förhistorisk tid kan det vara lite svårt att veta om de är inhemska eller ej, men när det handlar om arter som blomsterlupin som människan flyttat från Nordamerika till Europa de senaste 200 åren finns ingen anledning att tveka.
Magnus Holmlid
Hej Torbjörn!
Bra inlägg om invasiva arter.
Du lämbar inga vetenskapliga referensunderlag till påståendena du gör om att t ex lupin ”nu sprider sig okontrollerat” och ”som uppenbart hotar vår natur”. Vilka vetenskapliga undersökningar grundar du dessa påståenden på?
En annan intressant fråga när det gäller de arter vi valt kalla invasiva här – hur kommer de sig att de inte anses utgöra ett hot mot biologisk mångfald i de miljöer där de har sitt ursprung? Och – hur används dessa växter i sina ursprungsmiljöer?
Du påstår att mjölke/rallarros ”alltid” funnits i Sverige. Vilken vetenskaplig studie baserar du det på? Och vad är definitionen av ”alltid”? Hur definieras ”inhemsk” flora/fauna vetenskapligt?