Fjärilen vitbandad björkfältmätare, Rheumaptera hastata, har formligen invaderat frågeställarens trädgård i Tärendö i början av sommaren 2020. Bilden är tagen av Inga Bjurström.
Vi har haft invasion av denna fjäril i Tärendö under ca. en vecka ( v. 25 ). Den är ca. 3 cm bred med vingarna utfällda. Kan ni säga vad den heter?
Arten du har hittat en vitbandad björkfältmätare, Rheumaptera hastata. Den är ytligt lik mårfältmätarna i släktet Epirrhoe, men är betydligt större och har tydligare och renare vita teckningar. Den vitbandad björkfältmätare är också dagaktiv, vilket stämmer bra med hur ni har påträffat den.
Artens larver lever bland annat på björk, pors och odon, så det är inte helt oväntat att den trivs i Tärendö.
Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är vår enda inhemska kackerlacka och den är aldrig ett skadedjur. Finns den inomhus har den alltid kommit in utifrån. Bilden är tagen av Markus Bacher.
Vi hittade detta kryp i vårt vardagsrum den 27 juni 2020 kl. 10.00. Är det ett skadedjur? Behöver man göra något åt dem?
Bilden visar en skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är vår enda naturligt förekommande svenska kackerlacka, som är spridd och ganska vanlig i skog- och buskmark över hela landet. Just ditt djur är en hona, vilket man ser på den breda, väl avrundade bakkroppen och de ganska korta täckvingarna. Hanar är spetsigare bakkropp, och vingar som sticker ut bakom bakkroppsspetsen.
Ibland hittar man skogskackerlackor inomhus, men då är de alltid influgna utifrån. Det är alltså inget skadedjur, och därför ingenting att oroa sig för!
Tibast, Daphne mezereum i frågeställarens koloniträdgård. Bilden är tagen av Emma Vallée.
Den här busken finns i trädgården i vår kolonistuga. Jag undrar vad det är för någon. Blommorna, med cerise färg, kommer tidig vår och luktar väldigt gott. På sommaren har den röda bär som sitter ensamma på stammen.
En större gaffelsvans, Cerura vinula, som ser litet tillknycklad ut eftersom den ännu inte vecklat ut sina vingar? Bilden är tagen av Kerstin Erdhage.
Jag vore mycket tacksam att få reda på vad detta är för larv eller insekt? Jag trodde att jag kunde det mesta i naturen, men det här är något som jag aldrig tidigare har sett, och trots idoga försök på Google har jag gått bet på min undran.
Det är är svårt att se på bilden, men en gissning är att det här rör sig om ett exemplar av nattfjärilen större gaffelsvans, Cerura vinula. Gissningsvis har djuret ganska precis kläckts och därför inte vecklat ut vingarna helt och hållet ännu, eller så är det kanske ett äldre djur som fått något problem under själva utkläckningen så att vingarna är missbildade. Färgteckningen på mellankroppen stämmer bra av vad jag kan se.
Den här fjärilen finns över hela landet. Larven, som faktiskt har en gaffelsvans, lever på olika videväxter som t.ex. sälg och asp.
Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, som ibland ger sig iväg på vandringstur när förhållandena i vattnet försämras. Bilden är tagen av David Perez.
Jag hittade denna kräfta mitt på vår tomt, kanske 100-150 m från sjön och 30-40 m från en bäck. Har hittat kräftor ungefär här förr. Denna var dock död. Brukar kräftor vandra iväg så och i så fall varför? Har det något med den kraftiga nederbörd som kommit de senaste dagarna att göra?
Enligt Per Nyström är det inte ovanligt att kräftor lämnar vattnet vid t. ex. syrebrist eller förändrad vattenkvalitet. De kraftiga regnen kan ha ändrat vattenkvaliteten och fått kräftan att se sig om efter bättre vattenförhållanden, som det ser ut utan att lyckas så bra.
Snok, Natrix natrix, förekommer tämligen allmänt på Falsterbonäset, allra längst söderut i Sverige. På udden finns även huggorm. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.
Jag undrar om det finns några ormar i Falsterbo? Folk påstår att det inte finns några alls, men detta kan väl inte vara sant?
Jag håller med dig – det är inte sant att det inte finns några ormar på Falsterbonäset. Snok har jag själv sett vid flera tillfällen, särskilt vid lagunerna öster om Skanörs hamn. Det finns några ytterligare snokfynd från området rapporterade på Artportalen. Huggorm har jag själv aldrig sett i området, men enligt en rapport (examensarbete) från SLU i Alnarp har det påträffats huggorm i Skanörs norra stadspark.
– Andreas Nord
Jag jobbar som lärare i Ljunghusen och har under åren samlat in såväl bekräftade som påstådda observationer av Natrix natrix och Vipera berus på Falsterbonäset.
Den sista bekräftade observationen av huggorm var 1986 på ängen utanför Falsterbo kyrka. Observationen gjordes av en biolog. Därefter finns det flera påstådda observationer.
En f. d. elev till mig var för ca. tio år sedan och motionerade sin hund utmed det gamla järnvägsspåret vid skjutbanan. Plötsligt skriker hunden till och blir svårt allmänpåverkad med svullnad m. m. På djursjukhuset så avlider tragiskt nog hunden. Veterinären påstod att det var ett huggormsbett. Tyvärr tog man inget blodprov för då hade väl enzymerna i blodet kunnat ge ett definitivt besked.
Snok påträffas ju då och då som du skriver. På Facebooksidan ”Gnäll på Näset” har det t.ex. publicerats filmer på snokar bl. a. från Falsterbo stadspark förra året. Snok finns också i Ljunghusen (flera observationer i trädgårdar) och även på fastlandssidan av kanalen.
Sjöplommon, Nostoc pruniforme, som namnet till trots inte alls är en frukt utan istället en koloni av blågröna bakterier (cyanobakterier). Bilden skickades in av Marie Domander.
I Tingstäde träsk på Gotland är det så otroligt mycket sjöplommon och sjöhjortron. Det ligger ett tjockt lager vid stranden. Är det farligt och varför flyter de omkring?
Sjöplommon är rundade, geléartade kolonier av blågröna bakterier som från början är fastsittande men som sen blir friflytande, och då hamnar de lätt vid strandkanten. Helt ofarligt men inte så vanligt att de hittas i stora mängder. En effekt av varmt sommarväder kanske? Sjöplommon är känd från Gotland men den andra arten, sjöhjortron, har inga tidigare rapporter från ön vad jag kan se (mest känd från näringsfattiga klarvattensjöar på fastlandet). Så kolla gärna upp om det verkligen är sjöhjortron du hittat.
Borstbaggen Anthocomus fasciatus påträffas oftast inomhus, där den gör stor nytta genom att jaga skadeinsekter av allehanda slag. Bilden är tagen av Blerim Ademi.
Jag hittade en insekt inomhus som jag aldrig har sett förut och undrar vad det kan röra sig om för något? Är den helt vanlig, eller är det en skadeinsekt?
Det här är en skalbagge i familjen borstbaggar (Malachiidae). Arten saknar svenskt namn, men dess vetenskapliga dito är Anthocomus fasciatus. Den enda möjliga förväxlingsrisken är kusinen Anthocomus equestris som är ganska nyupptäckt i Sverige. Denna finns ännu bara i Skåne (vad vi vet), och utmärker sig genom gulaktiga ben.
Det här är absolut inget skadedjur, snarare tvärtom. Man finner förvisso djuret inomhus ganska ofta, men såväl dess larv som den fullbildade skalbaggen är glupska rovdjur som ger sig t.ex. skadeinsekter som finns i och omkring gamla byggnader.
En humlerotfjäril, Hepialus humuli, under kläckning i frågeställarens trädgård i Västernorrland. Bilden är tagen av Anna Ramm.
Vad är det egentligen jag har hittat i min trädgård i Västernorrland?
Det här bör vara en hane av humlerotfjäril, Hepialus humuli. Det är en hane, vilket man ser på de rödaktiga antennerna och de vita vingarna. Honan har gråbruna antenner och ockragula vingar. Den ser lite konstig ut eftersom den är under kläckning. Det du ser sticker ut längst bak är huden från puppskalet, och vingarna ser avkortade ut eftersom fjärilen inte har hunnit veckla ut dem helt och hållet ännu.
Humlerotfjärilen finns från Skåne och upp till ungefär mellersta Norrland. Larven lever på många olika växter, bland annat maskros och vildmorot, och såklart humle (som namnet antyder).
Kommentarer