Fråga en Biolog

Jag har fotograferat två spindlar som jag inte kan artbestämma. Båda bilderna är tagna i Hälsingland 19 och 21 juni. Vore tacksam om jag fick hjälp, för jag är nybörjare på spindlar.

Jag ser bara en bild på en spindel, inte två som det står i frågan. Men spindeln på bilden är i alla fall en krabbspindel (familjen Thomisidae) i släktet Xysticus. Jag har inte tillräcklig med kunskap för att avgöra vilken art det är från en bild. I släktet Xysticus finns det 14 arter i Sverige.

– Ellen Sandström

Det finns en del bra bestämningslitteratur, men när det gäller rena översiktsböcker så tror jag att det kan vara lite svårare. Dock vet jag att det finns ett väldigt bra forum på Facebook – Spindelnätet – där några av Sveriges främsta spindelkännare håller till.

För svenska hoppspindlar och lockespindlar finns det bestämningsnycklar online, med bra bildmaterial. Dessa hittar du här och här.

– Andreas Nord

september 18, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad denna insekt kan vara? Den ser ut som en geting, fast samtidigt också lite som en tvestjärt!

Det här är ingen tvestjärt, utan faktiskt en skalbagge! Den hör till den stora familjen kortvingar (Staphylinidae) som känns igen just på att vingarna är kraftigt förkortade så att en stor del av bakkroppen ligger fri. Under de korta fyrkantiga vingarna har de här djuren full utvecklade flygvingar som de viker ihop på ett mycket sinnrikt sätt när de vilar. Kortvingarna är Sveriges i särklass största skalbaggsfamiljen, och finns i alla olika storlekar, färger och former. Av Sveriges ca 4600 olika skalbaggsarter är faktiskt omkring en fjärdedel kortvingar!

Din bild är väldigt mörk, så det är svårt att se detaljerna ordentligt. Dock tycker jag att halsskölden som är kraftigt utplattad i kantarna och ser ut att vara alldeles kal sånär som på några hårpunkter i kanten, i kombination med de kraftigt sågtandade antennerna för tankarna till bålgetingkortvinge, Quedius dilatatus. Det här djuret lever i anslutning till bålgetingbon, och ansågs förr vara en sällsynthet. I modernare tid har den ökat i takt med att bålgetingen blivit vanligare.

– Andreas Nord

september 17, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar om markkolloidernas (humus- och lerpartiklar) ytor alltid är negativt laddade? Eller kan de också vara positivt laddade? För hur kan annars växterna byta till sig de negativt laddade näringsämnena som t.ex. nitrat?

Det stämmer att vissa ytor på markkolloiderna är positivt laddade.

– Håkan Wallander

september 17, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi besväras av den här fjärilen i vårt hus. Vi upptäcker dem oftast på kvällen och de sitter stilla mer än de än flyger runt. Varje kväll noterar vi minst ett par stycken i huset. Vad är det för art? Är de skadliga? Och om de är det, hur bekämpar vi dem i så fall?

Detta är en trepunktsskräpmal Hofmannophila pseudospretella. Denna mal hittar man mest inomhus, men under varma sommarnätter ser man den ibland också utomhus, på spridning till nya lokaler.

Arten räknas inte som ett svårt skadedjur, då larven mest lever på diverse vegetabilier och döda animalierester. Det är inte säkert att de malar upptäckarna såg kommer inifrån huset, utan de kan ha utvecklats i ett uthus intill, där spindlar lämnar rester av insekter de har fångat. Men har man exponerad ull/ylle eller vissa matvaror (gryn, mjöl, e.d.) lättillgängliga, kan de också utgöra larvmat, så man ska givetvis ha uppsikt över vad som händer i skafferiet.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

Ser ut som trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Dess larver kan äta lite av varje (även inomhus), men brukar vad jag vet inte räknas som skadegörare.

– Torbjörn Tyler

september 16, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad som får snäckorna att samlas på stenen? Nån mineral kanske? Och hur hittar de dit? Det är en ölandssten som ligger lite över markytan ovanpå vanliga gråstenar. Under den bor svartmyror.

De äter förmodligen mikroskopiska alger som finns på stenen. Alger är snäckornas vanligaste föda. De har en liten ”tunga” försedd med hårda taggar som de skrapar av algerna med.

– Lars Lundqvist

september 16, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har försökt identifiera vilken svärmare eller fjäril larven på bilden blir, utan att lyckas. Hoppas på hjälp från er.

Bilden visar den tjusiga larven till den likaledes tjusiga större snabelsvärmaren, Deilephila elpenor. Det är en ganska allmän fjäril som är spridd över hela landet. Larven påminner lite om den mindre snabelsvärmarens, Deilephila porcellus, men larven av den arten har inget ”analhorn” (den lilla taggen i bakänden). Större snabelsvärmaren utvecklas gärna på mjöke/rallarros, och det ser väl ut att kunna var just denna växt som ditt djur sitter på.

– Andreas Nord

september 15, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det här en taggbock? Den sitter bara helt stilla på vårt fönster i
Allarp, nära Skäralid i Skåne.

Detta är mycket riktigt en taggbock, Prionus coriarius. Det är en pampig långhorning vars larv utvecklas i grov död ved av såväl barr- som lövträd. I Skåne finns den gärna i bestånd av gamla grova bokar. Taggbocken är nattaktiv, och på dagen kan man hitta den sittandes stilla vid basen av träd. Den är nog så sällsynt inomhus, och en så fin observation i köket kräver nog att man bor nära ett exklusivt skogsområde som Skäralid!

Taggbocken är ett ganska sällsynt djur, eftersom den är knuten till en typ av livsmiljö (grov död ved) som är på stark retur över hela landet. Den är därför rödlistad som ”missgynnad” (NT).

– Andreas Nord

september 15, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Förra sommaren när vi var i stugan i Gusön utanför Luleå så hittade vi något i sjön Furufjärden som vi aldrig tidigare sett. Det var som en slemmig ring i vattnet nära strandkanten. Vi har haft stugan i nästan 50 år och badat och spenderat mycket tid nere vid vattnet men aldrig förr stött på en ”sån här”.

Per Nyström säger att det troligen är ägg från nattslända. Själv vet jag inte…

– Anders Nilsson

september 14, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Här är två arter som vi är nyfikna på. Larven hittades i vår trädgård och var 4-5 cm lång. Malen landade på min sambo när vi gick i skogen. Den var ca. 5 cm lång i kroppen och hade ett vingspann på 5-7 cm.

Den stora fjärilen är en poppelsvärmare, Lathoe populi, en pampig och ganska vanlig svärmare vars larv utvecklas på t.ex. poppel, asp och sälg. Larven hör till nattfjärilsfamiljen tandspinnare (Notodontidae). Arten är piltandvinge, Notodona ziczac. Det är också ett ganska allmänt djur i stora delar av Sverige. Larven lever främst på olika videarter, men också på asp och poppel.

– Andreas Nord

september 14, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur vanligt är det med vit oxtunga?

Det är inte vanligt, men som hos alla andra växter med blå eller röda blommor så dyker det ibland upp enstaka plantor som saknar förmågan att bilda färgämnet.

– Torbjörn Tyler

september 11, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar