Finns det någon kemisk eller evolutionär förklaring till varför andelen fruktos är högre jämfört med glukos i nektar från blommor som växer mer sydligt än våra nordliga arter här i sverige?
Jag kan inte hitta några uppgifter på att andelen fruktos och glukos skulle visa några speciella mönster kopplade till geografin. Däremot finns det tydliga trender vad gäller andelen sackaros (disackarid, samma sockerart som i strösocker) relativt fruktos+glukos (båda monosackarider som efter sammanslagning bildar sackaros). Vissa växtfamiljer har stor andel sackaros (t ex kransblommiga växter och smörblommeväxter), medan andra har stor andel fruktos+glukos (t ex korsblommiga och korgblommiga växter). Hög sackaroshalt tycks vara vanligt bland växter pollinerade av kolibrier, fjärilar och långtungade bin och humlor, medan motsatsen gäller för växter pollinerade av fladdermöss samt korttungade bin och flugor. Sackarosrik nektar förekommer främst i växter som gömmer sin nektar längst ner i rörlika blommor, medan sackarosfattig nektar överväger i växter med öppna blommor som exponerar sin nektar. Orsaken till dessa kopplingar är inte närmare utredd vad jag vet. I den mån det finns en geografisk trend i nektarsammansättningen så kan den bero på att sydliga och nordliga trakter skiljer sig i vilka växtfamiljer och pollinerande djur som överväger i respektive område.
– Stefan Andersson
