På marken utanför huset där jag bor (bor i stan) fanns en skatunge som sprang omkring och skrek. I början kunde jag se föräldrarna flyga omkring ovanför trädet men efter att halva dagen gått försvann föräldrarna. Skatungen fortsatte att springa omkring på marken. När den flaxar med vingarna lyfter den cirka 10cm från marken, men den kan inte flyga. Den är cirka 15cm lång. Jag tänkte att föräldrarna kanske inte vågade komma ner och mata skatungen för den är på trottoaren/förbipassage där mycket människor och hundar går. Det finns inget buskage i närheten, endast två stora träd där jag kan se skatboet cirka 4m upp. Eftersom jag tyckte synd om den tog jag den upp till min balkong som är endast 1m från där jag hittade den, fast upp en våning (bor 1 våning upp). Jag matade den med hundburkmat vilket fungerade fint. Jag tänkte att föräldrarna skulle komma och mata den, men de verkar ha försvunnit helt. Jag har några frågor: 1. Hur ofta skall jag mata den med hudnmat? 2. Behöver jag ge den vatten? (har hört att skator får i sig vätska genom burkmaten, stämmer det?) 3. Baserat på min beskrivning: 15cm lång, går själv, flaxar med vingarna, kan ”flyga upp” cirka 10 cm från marken. Hur lång tid skulle ni estimera att det kommer ta innan den flyger iväg?
Dessvärre verkar något vara på tok med skatungen. Normalt blir de flygga vid knappt 3 veckors ålder, dvs senast i början av juni (i alla fall i Skåne). Föräldrarna har nog gett upp om den fortfarande inte kan flyga. De har i alla fall matat den väldigt länge.
Är du fäst vid skatan får du nog vara beredd att fortsätta mata ett bra tag, antingen dör den, tillfrisknar och flyger iväg eller se förblir den pigg men oförmögen att flyga. Att den genast äter tycker jag är ett gott tecken. Den bör nog erbjudas vatten. Innan den lär sig dricka själv ur skål så ge med pipett eller tesked.
Ett inte ovanligt problem med kråkfåglar är att de drabbas av gapmask. En otrevlig rundmaskparasit som sätter sig i luftstrupen på fåglar. Infektionen ger sig till känna på så sätt att drabbade djur (nästan alltid årsungar av ffa kråkfåglar och andra som äter daggmask – en mellanvärd) andas med ett rosslande eller väsande djur. Svåra infektioner är dödande. Detta kan behandlas med Axilur, ett receptfritt preparat som kan köpas till hund och katt (preparatet tar alla spolmaskar/nematoder, även tarmversioner). Våra lokala, vilda skatungar verkade ha problem med detta. Vi fångade dem just när de blivit flygga i början av juni och gav dem en engångsdos med pipett direkt i svalget. Vi använde på burken angiven dos per kroppsvikt gånger tre eftersom vi inte kunde ge i tre dygn. Det enda vi vet är att ungarna överlevd, om trots eller tack vare behandlingen vet vi ju inte.
Vi får hoppas på det bästa.
– Jon Loman
