Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk!
Väl mött efter helgen,
Expertpanelen
Glad påsk!
Långnäst kompis på besök
Vilken sorts insekt är detta? Kan det vara någon vivel? Den var ungefär 10 millimeter lång.
Det här ser ut att vara bandade ollonviveln, Curculio venosus. Det är en vanlig skalbagge vars larv utvecklas i ekollon. Det ser ut som en hane med tanke på den korta snabeln. Hos honan är denna ungefär lika lång som täckvingarna. Bandade ollonviveln liknar mest nötvivel, Curculio nucum (som utvecklas i hasselnötter). Hos denna art är skutellen, alltså den lilla ”pricken” där täckvingarna möts, lika bred som lång och inte längre än bred som på din bild.
– Andreas Nord
Vilken knopp ska bli vad?
Jag undrar vad detta är för växter? Kan bilden längst till vänster möjligen visa en skogskornell? Växten på den mellersta bilden stod i en dikeskant, i ett fuktigt och skuggigt läge i Zon 1. Bilden längst till höger är från ett träd med grön stam och även en hel del gröna grenar. Vad kan det vara?
Bilden längst till vänster är en kornell, men utan blad eller blommor/frukter går det inte att avgöra om det är skogskornell (Cornus sanguinea), videkornell (Cornus sericea) eller rysk kornell (Cornus alba). Den första är en ursprungligt vild art i Sverige medan de bägge senare är förvildade trädgårdsväxter som uppträder mer eller mindre invasivt i naturen.
Den mellersta bilden visar klibbal, Alnus glutinosa.
Bilden längst till höger visar någon art i släktet viden, Salix. Det mest sannolika är sälg, Salix caprea.
– Torbjörn Tyler
Vem angriper mina prydnadsblommor?
Jag har fått något konstigt angrepp på mina afrikanska margueriter. Det ser ut som råttskit ! De står på balkongen, så plantorna har alltså ingen markkontakt. Det är fullt på bordet under krukan varje morgon. Senare hittade jag larven på bilden till höger på några blad. Kanske det kan förklara ”råttlorten” som jag trodde det kunde vara. Vad är detta för larv och kan det vara dess avföring?
Larven på bilden ska bli en nattfjäril, och av vad jag kan se rör det sig om ett grönsaksfly, Lacanobia oleracea. Den vuxna fjärilen är brunaktig med tjusigt ockrafärgade märken framtill på vingarna. Den förekommer allmänt i Sverige upp till södra Norrland i inlandet, och längre norrut längs kusten. Grönsaksflyets larver lever på många olika slags växter och är nog så glupska. De anses till och med kunna göra ekonomisk skada i handelsträdgårdar och andra odlingar. Det kan du läsa mer om här. Det är med all säkerhet avföring från larven eller larverna som du hittar på bordet.
Här finns en utbredningskarta över fynd av grönsaksfly i Sverige, och här finns lite mer information om arten samt fler bilder.
– Andreas Nord
Vem är det som besöker min honungsört?
I vår trädgård i Göteborgs södra skärgård växer honungsört [honungsfacelia, red. an.] och på den såg jag denna lilla insekt klamra sig fast. Den var kanske 5 mm lång och ser ut som ett bi. Är det det?
Det ser ut att vara ett vägbi (familjen Halictidae) och en art av släktet Halictus (bandbin). Troligen är det den vanliga arten ängsbandbi Halictus tumulorum som Carl von Linné beskrev, men det beror lite på var fotot är taget. Blomman är väl honungsfacelia, vilket talar för att det är den vanliga arten och inte exempelvis den snarlika men sandmarksberoende arten kustbandbi, Halictus confusus.
Här finns mer information om ängsbandbiet, samt en utbredningskarta.
– Mikael Sörensson, gästexpert
Varför är alla naturliga ting runda?
Varför strävar alla naturliga ting, såsom trädstammar, blomstjälkar, blodkärl, ögon, bär, frukt, grönsaker, planeter, galaxer och omloppsbanor efter att ha en rund eller cirkulär form? Allt är ju runt!
Det finns kantiga växtstjälkar men det är mindre vanligt. Det runda snittet uppstår av sig när tillväxten sker lika fort åt alla håll. Den runda formen på en stjälk ger också bra hållfasthet.
– Allan Rasmusson
Som ett tillägg kan man säga att den runda formen är lite speciell på så sätt att det är den enda formen med ’oändlig rotationssymmetri’. Man kan rotera en cirkel eller sfär hur man vill och det är ändå samma form. Det innebär att det inte finns någon riktning som är speciell. En triangel t.ex. har tre hörn som pekar i vissa specifika riktningar. När en blomstjälk växer lika mycket åt alla håll blir den rund, just på grund av att alla riktningar (ut från stjälken) är likvärdiga. När vissa plankton klumpar ihop sig och bildar flercelliga kolonier blir de ofta runda, sfäriska, av samma anledning. Det ska speciella trick till för att skapa något som är utsträckt eller har annan form. Tillväxt lika mycket åt alla håll skapar alltså runda saker, vilket nog är en av anledningarna till att många frukter är runda.
En annan speciell egenskap hos runda saker är att det är den form som minimerar ytan per volymenhet. Det går alltså inte att ’paketera’ en viss volym med mindre yta än en sfär. Mjölkpaket må vara praktiska av andra anledningar, men ska man minimera mängden kartong ska de vara runda som fotbollar. Detta är säkert också en bidragande orsak till att många frukter är runda – mängden skal ska minimeras.
Anledningen till att planeter är runda har att göra med rotations-symmetrin och en lite annan form av optimalitet. En sfärisk planet minimerar lägesenergin – ingenting kan ’falla ner’ längre. Tänk att du bygger ett sandslott med väldigt branta väggar. Du har, i liten skala, ändrat jordens form till mindre rund än den var innan. När sanden torkat och inget binder samman sandkornen börjar slottet falla ihop – jorden blir lite rundare igen. Planeter är mer eller mindre flytande inuti vilket gör att de ganska enkelt kan ändra form till något väldigt runt. Mindre stenbumlingar i rymden, utan en flytande kärna, är oftast inte alls runda.
Planetbanor, slutligen, är egentligen inte helt runda utan elliptiska, men i princip runda. I rymden finns inga speciella riktningar så andra typer av planetbanor, t.ex. kvadratiska, skulle kräva väldigt speciella förklaringar. I väldigt korta ordalag skulle man kunna säga att eftersom tyngdkraften är lika stark i alla riktningar så blir planetbanor runda. Rotations-symmetrin gör sig gällande igen.
Det som är speciellt med den runda formen är alltså 1) att alla riktningar är lika (oändlig rotationssymmetri), och 2) att ytan per volymenhet minimeras. Eventuellt hänger de två matematiska egenskaperna ihop, men det är mer än jag vet.
– Jörgen Ripa
Vad är det som förstör mina tomatplantor?
Jag är en inbiten hobbyodlare och har odlat tomater i många år. Nu har något nytt och oroande dykt upp bland mina plantor. Det är ett brunt puder som tränger upp där bladnerven går. Bladen liksom krullar sig en aning, dör och faller av och hela plantan dör på några dagar. Jag bifogar en bild på en nyligen angripen planta. Jag undrar vad detta är och vad jag kan göra åt det. Jag har hittills bara provat duscha angripa plantor med såpvatten men utan framgång. Tacksam för hjälp.
Det är svårt att se något från bilden, men om det kommer sent på säsongen när du har frukt så är det troligen Phytophtora (bladmögel). Det tar en vecka från första fläcken till att plantan är död. Prova att bildgoogla ”tomato + Phytophtora” eller ”Late blight” så finns det mycket bilder du kan jämföra med.
– Allan Rasmusson
Om alla löv har klorofyll, hur kan då olika löv ha olika färg?
Alla löv har klorofyll men varför är de olika i nyansen? Har mörkgröna blad mer klorofyll än ljusgröna blad?
Löv från olika växtarter har dels olika halter två olika klorofylltyper, a och b, som har olika nyans. Dessutom har de olika mycket av andra färgämnen, till exempel karotenoider och antocyaniner, som har andra färger. Det en ser på bladet är summan av alla de här olika färgämnena.
Att ett blad är mörkare än ett annat kan bero på mer klorofyll per yta, och då oftast för att det bladet är tjockare.
– Allan Rasmusson
Om skalbaggar och talgoxar i Luleå
Vem är det här? Jag fann den i mitt kök i december 2021. Sedan dess har den kamperat i en glasburk med lite växtlighet. Jag andas i burken lite då och då för att ge fukt och den dricker lite honungsvatten med långa mellanrum. Tänker släppa ut den när snön är borta vilket lär dröja eftersom jag bor i Luleå. Jag hittar den inte i min insektsbok och inte heller bland skadeinsekter, den är för långsmal.
Jag undrar också om ni känner till någon lokal där stannfågeln talgoxe fortfarande sjunger trestavigt. Tycker mig ha hört en del av dem till och med sjunga bara en stavelse.
Den lilla skalbaggen är en art i familjen jordlöpare (Carabidae), av vilka vi har omkring 400 olika i Sverige. Just din skalbagge tillhör släktet som heter Dromius. De brukar kallas för grenlöpare på svenska. Just din art heter fönstergrenlöpare (Dromius fenestratus). Den, liksom de andra grenlöparna, lever som rovdjur på allehanda smådjur under bark på löv- och barrträd. Vissa grenlöpare lever uteslutande på löv- eller barrträd, men just fönstergrenlöparen kan finnas på båda. Här i södra Sverige har jag dock oftast funnit den under barken på barrträd.
Arten finns framförallt i Götaland, men hittas här och där längre norrut också. Det finns flera andra fynd från Luleåtrakten sedan tidigare. Det här är aldrig ett skadedjur. Jag gissar att den har övervintrat under barken på en vedklabbe och vaknat till när den kommit in i värmen, alternativt övervintrat någonstans kring huset och vaknat när vårvintersolen börjat värma.
När det gäller talgoxarna har de, liksom många andra fåglar, en viss variation i sin repertoar. Här i söder är min uppfattning att det inte är ovanligare med talgoxar som sjunger trestavigt än sådana som sjunger tvåstavigt.
– Andreas Nord
Kan hundar vara vänster- eller högerbenta?
Kan hundar vara vänster eller högerbenta? Lyfter de till exempel alltid samma ben när de kissar?
Ja, forskningen visar att många djur har en preferens för att använda en viss sida av kroppen. Det behöver inte bara handla om tassarna. Kråkor kan till exempel ha ett favoritöga att kolla med, och hästar kan föredra att lukta med den ena eller den andra näsborren.
Det som skiljer oss åt från andra djur är högerhänthet är så vanligt förekommande hos människan (upp till 90%). Hos andra djur är det ungefär lika vanligt att föredra vänster sida som höger sida. Överskottet av högerhänthet hos människan tros hänga ihop med språkutvecklingen, där hjärnstrukturerna som styr språket skiljer sig åt mellan höger och vänster sida.
– Jessica Abbott
Kommentarer