Kortvingar är Sveriges artrikaste skalbaggsfamilj. Det finns fler än 1200 olika i landet! Djuret på bilden ser ut att vara rakkindad storkortvinge, Ocypus nitens; ett glupskt rovdjur som är vanligast i Skåne och Mälardalen. Bilden skickades in av Fredrik Gustafsson.
Denna insekt kom krypande i hallen efter att vi varit ute på scoutmöte i skogen utanför Uppsala. Vi har väl förmodligen fått den med oss hem. Jag har bildgooglat mig fram till att det kan vara någon sorts kortvinge, men skulle vilja ha hjälp med exakt bestämning.
Det är mycket riktigt en kortvinge – en artrik grupp med omkring 1300 svenska arter. Det betyder att drygt var fjärde svensk skalbagge är en kortvinge!
Att bestämma kortvingar från bild är ofta svårt, och kräver i allmänhet skarpa bilder tagna ur flera vinklar. Av vad jag kan se, bör ditt djur dock röra sig om arten Ocypus nitens, som på svenska kallas för ’rakkindad storkortvinge’. Arten har en splittrad utbredning i Sverige, med sina starkaste fästen i Skåne och Mälardalen.
Är det en skogsmård, Martes martes, som letat sig in i vår frågeställares källare? Bilden skickades in av Camilla Neumann.
Vi har hittat spillning i källaren i vårt fritidshus. Vi har aldrig sett något tidigare. Det är stängt överallt, men det finns en dusch med golvbrunn och en toalett. Vi såg att locket låg på sidan. Några gummistövlar och lite annat låg omkullvält på golvet . Har försökt söka på nätet och fick upp tvättbjörn, vilket ej är möjligt. Vad kan det vara?
Jag skulle tro att det är en skogsmård (Martes martes) som har letat sig in, eller möjligen något annat mårddjur. De spenderar gärna vintern i fritidshuskällare eller på vinden och kan där ställa till med en del oreda.
Den här stora hårtussen ser ut att komma från en hare, med tjock underull och brungula stickelhår.Vi tycker att detta mest ser ut som spillning efter ett vildsvin.Spår av två olika djur – hare och vildsvin, tror vi – i skogarna utanför Ljungsbro, nära Linköping i Östergötland. Djuret som försvann med ett bra, kan mycket väl ha varit ett vildsvin. Spillningen på bilden är dock ganska gammal, och kommer alltså från ett tidigare tillfälle.
Jag var ute med hunden i skogen utanför Ljungsbro nära Linköping, när jag såg något vitt i ögonvrån. Jag trodde först det var en hund, men när jag skulle vända mig för att se bättre brakade det till och den var försvunnen. Min hund fick spåra en liten stund och vi fann en hårtuss samt massor av liten, men tjock spillning. Jag har aldrig sett sådan förut och undrar om ni kan tänkas veta vad det är för något?
Du har sett spår av två olika djur. Spillningen ser för mig mest ut som vildsvinsspillning, vilket passar bra ihop med din observation om ett ganska stort djur som försvann med ett brak. Bilden visar dock en ganska gammal spillning, så om den kommer från djuret som ni spårade är den lagd långt tidigare än ni såg det försvinna. Hårtussen, däremot, ser ut att komma från en hare.
Gullkrös (Tremella mesenterica) är en gelésvamp som lever som parasit på andra svampar i släktet tätskinn (Peniophora). genom att ta näring ur tätskinnets mycel. Gullkrös kan bilda fruktkroppar hela året, men allra lättast är det att hitta den på vintern. Bilden skickades in av Anette Wijk.
Vi är barn och pedagoger från Bohus förskola som en dag när vi gick till skogen för att titta på alla löv som ramlat av träden och hur de ändrat färg, hittade vi något annat som fångade vårt intresse. Vad är detta för något? Svamp? Ingen av oss hade sett något som detta förut!
Det här är en gelésvamp som kallas för gullkrös på svenska, och heter Tremella mesenterica på vetenskap. Den är ganska spännande eftersom den lever som parasit på svampar i släktet tätskinn (Peniophora). Gullkröset stjäl näring från tätskinnets mycel med hjälp av speciella svamphyfer.
Gullkrös lever på olika lövträd, hos oss särskilt på ek. Det ser ju ut att stämma bra från din bild. Man hittar oftast gullkrös på vintern, kanske för att det är extra lätt att se den vackert gula svampen på de avlövade träden.
Som kuriosa kan det vara kul att veta att artnamnet mesenterica härleds från de två grekiska orden ”meso” (mellan) och ”enteron” (tarm). Det syftar på att svampens komplicerade struktur med många välvningar faktiskt påminner lite om just tarmveck. Släktets namn – Tremella – kommer från latinets ”tremere” och betyder ”darrande” eller ”skälvande”. Det kommer av svampens geléartade struktur, som gör att den faktiskt kan dallra som en chokladpudding.
Kopparödla, Anguis fragilis, är den enda benlösa ödlan i Sverige. Den är vanlig i stora delar av Sverige, också helt nära människor som i komposter och trädgårdar. Där lever den ibland ett farligt liv, och många kopparödlor skadas eller dör. Just vad som hänt vår frågeställares kopparödla kan vi inte svara på, men viktigt att minnas är att döden är precis lika självklar som livet i naturens kretslopp. Bilden är tagen av Marek_bydg.
I våras hittade jag hittade en liten kopparödla i gräset häromdagen. Den kunde inte riktigt slingra sig så jag lade undan den i rabatt. Den blev inte bättre, utan betedde sig på precis samma sätt nästan en vecka efter att jag först hittade den. Den levde, men kunde inte riktigt röra sig på ett normalt sätt. Vad kan ha hänt, och hade det funnits något jag kunnat göra för att hjälpa den?
Det är omöjligt att svara på vad som hänt kopparödlan utan en grundlig inspektion. Den kan såklart ha blivit sjuk, eller så har den skadats av ett rovdjur (katter och fåglar, till exempel, kan ta kopparödlor i människans närhet) eller blivit påcyklad.
Det hade inte funnits mycket du kunde göra för att hjälpa djuret. Jag tycker att du gjorde rätt som lät naturen ha sin gång. När kopparödlan väl dog – mycket talar för att det var det oundvikliga utfallet – utgjorde den i sin tur föda för många olika insekter, bakterier och svampar. Liksom födsel, är döden en lika viktig del i naturens kretslopp.
Kammaneten Mnemiopsis leidyi är en invasiv art i Sverige. Den hittades för första gången i Bohuslän 2006 och numera finns den längs hela svenska västkusten och i södra Östersjön. Den kommer ursprungligen kommer från Nord- och Sydamerikas ostkust. De första förekomsterna i Europa är från Svarta Havet på 1980-talet, dit den troligen kom med barlastvatten. Den finns nu i hela Nordsjön och södra Östersjön, Medelhavet och Kaspiska havet. Bilden är tagen av Susanne Tham.
Jag vill veta vad det är för manet på bilden. Den var en av många i Öresund, omkring en mil norr om Helsingborg. Det var många i olika storlekar. Den på bilden är cirka 6 centimeter lång och 3-4 centimeter bred i klockan. Den sände ut ljussignaler i svaga regnbågsfärger.
Med största säkerhet är det kammaneten Mnemiopsis leidyi; en invasiv manet som koloniserat svenska kusten efter att ha kommit hit med barlastvatten. Egentligen behöver man kolla var de orala loberna slutar i förhållande till statocysterna, för att inte förväxla denna invasiva rackare med vår inhemska kammanet Bolonopsis infundibulum. Det ser dock ut som om de orala loberna går högt upp i djuret så med 99,99% säkerthet är det Mnemiopsis.
Arten har mycket riktigt kamplattor som reflekterar och bryter solljus, så det kan glänsa i alla regnbågens färger längs med kamplatteraderna. De är också kraftigt bioluminiscenta så om man stör dem på natten så avger de ett blågrönt sken.
Vi kan inte med säkerhet avgöra vad det är för svamp som växer i vår frågeställares nyrenoverade fönsterkarm. Dessvärre finns det mesta av svampen inuti väggen, vilket tyder på att renoveringen av huset inte gjorts på ett korrekt sätt.
Svampen på bilden växer i fönsterkarmen i ett fönster på vårt hus i Lund. Är det risk att svampen finns i väggar där man inte ser den, eller är det en svamp som bara finns där den är synlig? Vi bor i ett gammalt hus från 1800-talet som renoverades för 2 år sedan. Fönstret byttes i samband med renoveringen. Bör man byta fönstret eller räcker det med att vi tar bort svampen? Finns det något medel man kan stryka på i karmen där svampen suttit för att förebygga ny svamp? Den viktigaste frågan är vad det är för svamp och det kan finnas risk att den gömmer sig på andra ställen vi inte ser?
Jag kan inte identifiera svampen, men det kan kanske andra göra. Ett tips är att fråga i Facebook-gruppen Svampklapp. Där finns många svampexperter.
Dock kan jag meddela att det mesta av svampen, det som kallas för ’mycelet’, sitter inne i materialet. Detta innebär att renoveringen troligen inte är korrekt gjord utan bör reklameras och att det kommer in vatten i väggen någonstans. Allt angripet material bör troligtvis tas bort, men det får en byggnadsinspektör avgöra.
Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är en av våra allra vanligaste mjölbaggar. Den lever oftast inomhus i spannmål och annan torrskaffning, men den kan också finnas utomhus i gamla trädstammar. Om den finns i stora mängder kan den ställa till en del oreda i våra skafferier, men i de flesta fall brukar den inte orsaka några större problem. Att den dyker upp i vår frågeställares 50-talslägenhet är väntat. I äldre hus är många olika slags inomhuslevande skalbaggar vanliga.
Jag flyttade in i ett hyreshus byggt 1951 och lägenheten har stått tom i ett halvår för renovering. Nu har jag bott här i 5 veckor och det har kommit in djur när jag öppnat fönstren. Jag bor på tredje våningen. Precis innan jag flyttade från min gamla lägenhet byggd 2014 hade jag ett likadant djur på min morgonrock. Kan jag ha fått med mig sådana i mina flyttkartonger? Kan vi se vad det är för djur?
Det är stor mjölbagge, Tenebrio molitor. Vanliga i äldre hus, där de äter bland annat torrskaffning, brödsmulor, och annat. De brukar oftast inte ställa till någon större skada, men har man mjölbaggar där man bor är det bra att förvara sitt spannmål i tättslutande burkar.
– Andreas Nord
Menar du att dom redan finns i min lägenhet? Jag har bara havregryn i en plastburk med lock. Har inte mjöl, socker, bröd och sådant. Har nästan alla varor i glas- eller plastburkar med lock. När jag flyttade in skurade jag alla skåp och lådor med grönsåpa.
Jag skulle tro det. Det är vanliga skalbaggar inomhus i äldre villor och flerfamiljshus, men säker kan jag såklart inte vara.
– Andreas Nord
Men hjälp, det var ju ingen höjdare att behöva jaga dem och vara orolig med all den värk jag har. Jag höra av mig till Anticimex så får jag se vad de säger. Tack snälla för er tid.
Oftast gör de ingen märkbar skada. De bara finns där!
Hos vår frågeställare finns båda bruna pälsängern (Attagenus smirnovi) och vanliga pälsängern (Attagenus pellio) som vi ser på bilden. Båda arterna är vanliga i äldre hus, men det är ovanligt att de förekommer i sådana väldiga mängder som vår frågeställare beskriver. Var kommer de ifrån?
Vi har i nästan tre års tid haft angrepp av brun pälsänger som vi inte blir av med. Vi har haft Anticimex här flera gånger och de har sprutat gift, men det hjälper inte. Vi har bott här i snart 12 år och redan då såg jag ängrar uppe i en skrubb på vinden. Men jag visste inte då att det var ett sånt djur som kan föröka sig så. Problemet är att vi nu har dem i hela huset. Vi ser de flyga omkring, de ligger i fönsterkarmarna och på golvet. Larverna hittar vi i lamporna. Vi har gjort allt vi kan när det kommer till att städa och sanera, vi har fogat om golvlister, tagit bort fågelbon under takpannor och satt spärr så de inte kan bygga igen. Vi dammsuger varje dag. Vi har inga mattor och inget ylle eller liknande. Vad kan vi mer göra och var hittar vi härden? Vi har Pergo-golv över vad vi tror kan vara trägolv, men de kan väl inte bo där under?
Det låter besvärligt. Fågelbona är inte anledningen till pälsängrarna, så där kan ni slappna av. Bor ni i ett äldre hus finns det nästan alltid skadedjur där, men sällan i så stor mängd att de gör någon större skada. Snarare tvärtom, eftersom larverna kan leva av saker som hudflagor, hårstrån, döda spindlar, och så vidare. När angreppen är så stora som du beskriver är läget så klart ett annat, och jag förstår att det vållar både obehag och frustration.
Det är svårt att svara på var djuren kommer ifrån, men om det nya golvet ligger över ett mycket äldre, skulle jag kunna tänka mig att ängrarna faktiskt lever och frodas under originalgolvet, eller för den delen inuti en gammal vägg. Att ni hittar larver i lamporna förbryllar dock lite. Pälsängerlarver är inget vidare på att klättra, så det tyder snarast på att de ramlat ned i lamporna uppifrån, till exempel från en ventilationstrumma eller liknande. Alternativt har hela reproduktionen gått av stapeln i lampskärmen, vilket är osannolikt med inte omöjligt om skärmen är gjord av till exempel kohud eller annat organiskt material.
Beklagar att mitt svar blir ganska svepande. Ängrar är dock riktiga överlevare, och duktiga på att hitta även små springor.
– Andreas Nord
Tack för svar. Vi har ingenting i vårt hem som är något konstigt material förutom en skinnsoffa som är inköpt 2018. Angående larverna i lamporna, kan det vara så att baggen flyger upp i lamporna (glasplafonder) och lägger sina ägg där? Om vi inte tar bort larven, stannar den annars kvar där tills den blir bagge och kan flyga därifrån? Vilken tid på dygnet är de mest aktiva? Baggarna? Larverna?
De är i synnerhet nattaktiva. Att sätta ut klisterfällor kan hjälpa er att förstå hur baggarna eller larverna rör sig. Det är osannolikt att de skulle flyga upp och lägga ägg i lampskärmarna, eftersom det krävs att en hona som redan parat sig hittar dit, och att larven har tillräckligt mycket mat för att överleva där. Ett tag kan den leva på sina egna reserver, men knappast hela livet från ägg till bagge. Om det däremot finns mycket skräp i lamporna, gamla myggor till exempel, skulle larven kunna överleva där. Om så vore fallet, skulle ni hitta tomma ”larvskal”, alltså resterna från när larven byter skinn allteftersom den växer, i lampskärmarna. Om ni inte gör det, kan ni sluta er till att larven har utvecklats någon annanstans.
– Andreas Nord
Lamporna är helt rena och vi tar ner de så fort vi ser något. Vi tackar för dina svar, så får vi fortsätta jaga dem! Vi hittade förresten en jättestor änger – 6 till 7 millimeter och svart men ljusa prickar på. Är detta också en änger? Är den farligare än den bruna vi har mest av?
Det är en vanlig pälsänger, eller den som allmänt kallas pälsänger, Attagenus pellio. Brun pälsänger är en kusin, Attagenus smirnovi.
På min mark går det ett rådjur med stora knölar på ryggen. Vad kan det vara? Bör man avliva det?
Rådjur kan utveckla flera olika slags cancer, som kan yttra sig som knölar på och under huden. Om djuret är allmänpåverkat, kan det vara aktuellt med avlivning. Det är inte heller sällsynt att rådjur drabbas av papillomvirus, som ger upphov till stora och skrovliga bölder på kroppen, men dessa är sällan täckta av päls. Detta må se hemskt ut, men brukar inte påverkar djuren negativt. Statens veterinärmedicinska anstalt är bäst skickade att ge råd i den här frågan.
I det här fallet undrar jag dock om hårfällningen kan vara en del i förklaringen – knölarna ser inte så jämnformade ut på bilden, så det kanske kan vara delar av vinterpälsen som ännu inte fälts?
Kommentarer