Larverna av den lilla fjärilen apelspinnmal, Yponomeuta malinellus, spinner in äppelträdens blad i ett nät vari de lever medan de förser sig av grönskan. Är det många larvkolonier kan trädets tillväxt och fruktsättning påverkas negativt, men det brukar hämta sig nästa säsong. Det finns flera andra spinnmalar som lever på samma sätt, men på andra växter, till exempel häggspinnmal och slånspinnmal. Bilden är tagen av Erland Lundin.
Vi har fått larver och nät i vårt äppelträd. Är det ohyra eller är det bra saker?
Det är larver av fjärilen apelspinnmal, Yponomeuta malinellus. Bra information finns på Artportalens webb, här.
Om det finns många larvkolonier kan trädets tillväxt och äppelproduktion påverkas negativt.
En jordlöpare (skalbaggsfamiljen Carabidae) i släktet svartlöpare, Pterostichus. Vinkeln är lite svår, men djuret påminner om åkersvartlöpare, Pterostichus melanarius. Bilden är tagen av Daniel Fondin.
Denna skalbagge dök upp hemma hos oss i Mariestad idag, 6 augusti. Är det en husbock? Vi tycker att den ser oroväckande lik ut, och storleken på omkring 25 mm verkar också stämma bra.
Ni kan vara lugna. Det här är ingen husbock, som är en skalbagge i familjen långhorningar. Husbocken är mycket plattare, saknar strimmor på täckvingarna och har en tydligt oval mellankropp. Det här är istället en jordlöpare i släktet svartlöpare, Pterostichus. Vinkeln är knepig, men jag tycker det ser ut som åkersvartlöpare, Pterostichus melanarius. Den har kommit in utifrån och lever som alla andra svartlöpare som rovdjur på diverse smådjur. De uppträder aldrig som skadedjur. Det bästa är att släppa ut den, för inomhus är det alldeles för torrt för den.
Spillning av ett tamfår eller någon av de vilda får som finns i Sydeuropas bergskedjor. Bilden är tagen av Kristina Holmin Verdozzi.
Jag tillbringade en del av sommarsemestern i Dolomiterna och stötte då på denna spillning i skogen kring Soprabolzano i norra Italien. På bilden har jag fotograferat spillningen och min sko (storlek 39) som jämförelse- Jättetacksam för bestämning av vilket djur som kan tänkas ha lämnat detta efter sig. Jag har själv aldrig sett något så stort förr och ett försök att googla gav inget betryggande svar. Kan det vara vildsvin eller björn?
Det är spillning av något slags får, troligtvis ett tamdjur baserat bara på storleken, men jag vet inte hur man skiljer ”vanlig” fårspillning från den från vilda får som finns i området som gems och stenbock.
Rovflugan Laphria gibbosa, som saknar svenskt namn, är en av våra allra största flugor. Det är en ganska sällsynt art som förekommer i tallskogar i östra Götaland och Svealand. Bilden är tagen av Pierre Svanström.
Har ni någon idé om vad detta kan vara för fluga? Jag har aldrig sett något liknande! Den var 4-5 cm lång och sågs igår, i början av augusti, i Nybro, Kalmar län.
Du har hittat rovflugan Laphria gibbosa, en av våra allra största tvåvingar. Den är inte jättevanlig, och en hittar den i områden med tallskog i östra Götaland och i sydöstra Svealand. Deras larver lever inne i död tallved där de är rovdjur som äter larver av andra vedlevande insekter. Här finns en utbredningskarta.
Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum, hör till familjen berberisväxter (Berberidaceae). Den förekommer här och där som naturaliserad i Sverige. Det är också en populär trädgårdsväxt, inte minst för de vackert orangea frukterna. Bilden skickades in av Kirsten Kivikas.
Jag undrar vad detta kan vara för en växt? Den finns i en trädgård i Tranemo i Västergötland och är åtminstone två år gammal. Den har haft mogna frukter, som var orangeröda, mjuka och med många kärnor. Jag tänkte först på fikon, men bladen är extremt flikiga. Blir så glad om ni har ett svar!
Den stora och vackra getingspindeln, Argiope bruennichi, har funnits i Sverige i omkring 30 år. Den är från början en sydlig art som hos oss först hittades i Skåne, varefter den har spridit sig norrut. På många platser, till exempel på Gotland, är den numera ganska vanlig. Bilden skickades in av Ingvar, 6 år.
Min pappa hittade en sån här spindel på åkern en bit från vårt hus på Gotland. Vad är det för spindel? Hälsningar från Ingvar, 6 år.
Den här vackra spindeln heter getingspindel på svenska. På vetenskapligt språk heter den Argiope bruennichi. Det är en av våra allra största spindlar och också en av de vackraste! Men den är helt ogiftig. Den är en ganska ny sak i Sverige. De första fynden gjordes i Skåne i början på 1990-talet, och sedan har den spridit sig längre norrut. Nu finns den ungefär upp till Stockholm.
En däggdjursgång i trädgården på Mörkö i Stockholms län. Vår expert menar att det ser ut som ett kaninhål. Då kan en vanligtvis hitta kaninens runda spillning utanför ingången. Bilden är tagen av Daniel Petersson.
Jag undrar vad detta gryt/hål i gräsmattan kan vara? Det är vid vårt torp, som ligger bara meter från en landsväg på Mörkö, stockholms län. Det är sandig stenig/blockig morän där hålet är grävt och det ligger uppskyfflad jord runtomkring som att djuret använt tassar att skyffla med. Det verkar för stort för gnagare men för litet för grävling. Vi har vildsvin på Mörkö, men det ser så medvetet gjort ut att jag inte misstänker att de bökat.
Jag tycker att det ser ut som ett kaninhål. Då brukar det finnas små kulor från deras avföring på marken.
Skogsgräsfjäril, Erebia ligea, lever i skogsmark i nästan hela Sverige, i synnerhet i ganska fuktig barrblandskog. Larven utvecklas på flera olika slags gräs och har en långsam livscykeln där den förpuppar sig först under sitt andra levnadsår. Bilden är tagen av Arne Andersson.
Vilken fjäril stämmer in på denna bild? Bilden är tagen i början av juli i Övertänger, i närheten av Enviken som i sin tur ligger norr om Falun i Dalarna.
Det är en skogsgräsfjäril, Erebia ligea. Här finns mer information om arten.
Hönsbär, Cornus suecica, växer på allehanda fuktiga marker. Den saknas längst i söder, men är vanlig i den norra halvan av landet. Bilderna är tagna av Kent Larsson.
Jag ser mycket av dessa bär i Jämtland. Här kallas de för grisbär, men jag hittar inget när jag söker på det. Vad är det för något?
Det är hönsbär, Cornus suecica. Här och här finns mer information.
Kommentarer