Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad gör humlorna i trädkronan?

Hushumla, Bombus hypnorum, äter liksom alla andra humlor nektar och pollen från blommor. Det kan dock hända att humlor också förser sig av den sockerrika avföringen från bladlöss och då kan de ses födosöka aktivt i trädtopparna. Bilden är tagen av André Karwath.

I mitten av juni hörde jag ett intensivt ljud som jag lokaliserade till min hängbok vid ingången till trädgården. Det är ett parkträd som jag av misstag satte i vår trädgård. Alltså enorm! Här mötte jag ett femtiotal humlor som brummade högljutt och flög omkring bland bladen på boken. De slogs inte! Morgonen efter såg jag en humla i min höjd. Den landade på ett blad, såg ut att snabbt ta någonting och sedan gå över till nästa blad, och nästa. Och ännu en morgon senare hörde jag ett sus högt i boken och såg någon enstaka humla bland bladen längre ner. Jag såg även någon humla i honungsrosen som står bredvid. Den jobbade normalt bland rosorna. I övrigt var det ett intensivt ljud av många humlor långt uppe i trädet.

Kan det vara så att det finns någonting samlingsbart i hängboken? Boken är frisk och har inga hål i stammarna. Förr talade man om för barn att bokblad var ätbara. Det ser ut som att humlorna suger åt sig någonting vid bladskaftet.

Humlor, som är en typ av bin, livnär sig på nektar och pollen från blommor, både som larver och vuxna. Ibland kan de, förutom nektar, också samla den sockerrika avföringen bladlöss avger. Det var nog det som du såg humlorna göra här. Det kan ju bli ganska stora mängder av denna avföring ibland när det är stora kolonier av bladlöss i ett träd, till exempel i bokar. Inne i stan kan man till och med känna det när man går under träd på sommaren: att det klibbar på asfalten under trädet beror på allt socker från bladlusavföringen som droppat ner. Myror brukar till och med försvarar bladlöss mot fiender för att i lugn och ro kunna ”mjölka” dem på denna sockerlösning. Humlorna suger dock bara i sig av sockerlösningen som hamnat på bladen.

Vanligtvis samlar humlorna nektar och pollen från blommor som ger dem både kolhydrater och protein till sig själva och sina larver, och de är inte intresserade av bladen. Det finns dock en studie som visade att humlor som har pollenbrist kan skada blad på växter vilket gjorde att de producerade blommor tidigare och därmed kunde humlorna samla in pollen snabbare. Så med lite tur kan du kanske se humlor gnaga på bladen på knoppande växter, men det är fortfarande inte bladen de äter utan det är blommorna de är intresserade av.

– Georg Andersson

december 4, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vi fått husbock?

Öronvivlar (släktet Otiorhynchus) hör till den stora skalbaggsgruppen vivlar, som alla utmärks av en mer eller mindre lång, utdragen, snabel framför ögonen. Öronvivlar är växtätare och många tycker särskilt om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. Därför är öronvivlar vanliga i trädgårdar varifrån de kan komma in i våra bostäder. Vissa arter kan också utvecklas i krukor till inomhusväxter. De vuxna skalbaggarna gör mycket karakteristiska gnagskador i kanten på bladen. Det ser ut ungefär som att någon har tagit en stor tugga. Det är ofta det bästa sättet att se var vivlarna finns. Just det här är en jordgubbsöronvivel, Otiorhynchus ovatus. Det är den allra vanligaste öronviveln.

Jag hittade den här skalbaggen i taket i vårt kök i mitten av september. Är det en husbock? Behöver vi oroa oss?

Det är en jordgubbsöronvivel, Otiorhynchus ovatus, en av Sveriges vanligaste skalbaggar i gruppen vivlar (snytbaggar). Jordgubbsöronviveln lever på olika slags växter, larven gnager på rötterna under marken och dem vuxna skalbaggen äter i kanterna på bladen enligt mycket typiska mönster. Titta på en syren- eller ligusterhäck så ser du att det ofta ser ut som att någon tagit stora tuggor i blandkanterna. Det är öronvivlar!

Alla slags öronvivlar rör sig mycket på hösten eftersom de letar efter en plats att övervintra på. Då kan det hända att de hittar in i våra hem. De är dock inga skadedjur på byggnadskonstruktioner. Vissa arter kan dock ställa till problem i inom- och utomhusodlingar.

Husbock hör till skalbaggsfamiljen långhorningar och ser väldigt annorlunda ut. Bland annat har den långa, slanka antenner och alldeles platta täckvingar som är helt släta men ganska håriga.

– Andreas Nord

december 1, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Märklig spillning utanför Uppsala

Vem har lämnat denna spillning? Bilden skickades in av Kjell Karlsson.

Vi var i skogen vid Hallkved utanför Uppsala och såg en märklig spillning. Vilket djur har lämnat den?

Det går inte att avgöra vilket djur detta kommer ifrån baserat bara på bilden och utan någon storleksreferens. Eftersom spillningen har legat ganska länge och ser tämligen stor ut, är en möjlighet att det handlar om sommarspillning från en älg eller något annat hjortdjur. Den kan påminna om kobajs i form och konsistens och ser inte alls ut som typiska ”älgkulor”. Det beror på att älgar och andra hjortdjur äter mycket färska, lättsmälta blad och växter på våren och sommaren. Den passerar snabbt genom magtarmkanalen och innehåller därför massor av vätska när den kommer fram till ändtarmen. Vi har skrivit mer om hur älgars avföring ser ut under olika delar av året på den här länken. Ett annat alternativ är att det är ett vildsvin som varit i farten. De är numera vanliga överallt och har också spillning som kan variera i form och konsistens. 

Som du ser får detta bli en fingervisning mer än ett absolut svar. Spillningar kan vara nog så svåra att identifiera på plats i skogen, och från bild är det ofta omöjligt.

– Andreas Nord

december 1, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det för spindel som bet?

Större husspindel, Eratigena atrica, är vanlig i och omkring våra hem. Det är väldigt ovanligt att de biter människor, så det finns ingen anledning att vara rädd om man påträffar en sådan spindel hemma. I Sverige finns inga farliga spindlar – om man inte är en liten insekt förstås. Bilden skickades in av Johan Johansson.

Den här spindeln påträffades i en villa i Stockholm, hos en hyresgäst som ofta åker till Brasilien. Personen blev biten av spindeln, och bettet blev rött och kliade. Man kunde tydligt se två stick med någon millimeter mellan. Är det en husspindel, eller har något värre följt med i bagaget?

Det är lite svårt att se från bilden exakt vilken spindel det är men med största sannolikhet är det en större husspindel (Eratigena atrica) som personen hade oturen att bli biten av.

Det är inte så vanligt att spindlar utomlands ifrån följer med i bagage till Sverige. De som kommer hit gör det oftast med godstransporter och överlever inte här i Sverige någon längre stund, men undantag finns förstås.

Spindlars gift är anpassat för att döda insekter som är deras huvudsakliga byte. Om man blir biten av en spindel så reagerar man oftast som personen i frågan gjorde, om man reagerar alls. Giftet är inte anpassat för att skada människor. I Sverige finns det inga spindlar som är farliga för människor.

– Ellen Sandström

november 30, 2023

Inlägget postades i

Ryggradslösa djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning på terrassen

Denna spillning hittade vår frågeställare på sin altan i augusti. Kan det vara en ringduva som varit i farten? Bilden är tagen av Anita Pehrsson.

Jag upptäckte denna hög av avföring på min terrass på sjätte våningen i centrala Göteborg. Vilken fågel kommer den från?

Jag skulle tro att det här är spillning av en ringduva, som ju har blivit en vanlig följeslagare i städer. Ringduvor kan ha väldigt varierande spillning, men just den här starkt ringlade varianten med få eller inga inslag av urinsyra  (det vita i fågelspillning) verkar typisk. På den här länken kan du se några andra exempel på duvspillning som våra läsare undrat över.  

– Andreas Nord

november 30, 2023

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har hänt med lingonriset?

Lingonsvulst, Exobasidium vaccini, är en parasitisk svamp som växer på blad eller toppskott av lingon. Det är den vanligaste svampen i släktet Exobasidium i Sverige, och den förekommer i stort sätt i hela landet. Bilden skickades in av Cecilia Waxegård.

Jag fick den här bilden av en elev som var ute i skogen i fredags. Vet inte mer om den än så. Kan det vara en gallbildning?

Det är lingonsvulst, Exobasidium vaccini, en parasitisk basidiesvamp på blad eller toppskott av lingon. Bladen och skotten blir röda, tjocka och ofta skålformade. Sporerna bildas på den vita duniga undersidan eller på skotten. Svamparna i släktet (cirka 22 arter i Sverige) uppträder bara på växter i vissa släkten i familjen ljungväxter, Ericaceae, bland annat på våra vanliga och populära bär som blåbär och just lingon. Lingonsvulst är den som sannolikt är vanligast, eller i varje fall oftast uppmärksammas, och förekommer i hela landet.

– Sigvard Svensson

november 29, 2023

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det för insekt som bet? Ska jag vara orolig?

Himacerus mirmicoides är en vanlig fältrovskinnbagge i Sverige. Den är ett glupskt rovdjur som äter det mesta den kan fånga. Ibland händer det att den använder sin sugsnabel för att provsmaka på människor. Sticket kan göra ont och leda till lokal hudirritation, men det är annars helt ofarligt. I Sydamerika sprider vissa, avlägset besläktade, skinnbaggar parasiten Triatoma infestans som ger upphov till den mycket besvärande Chagas sjukdom. Det är inget vi behöver oroa oss för i Sverige. Bilden är tagen av Jennifer Eriksson.

Jag har blivit biten av en insekt och tycker att den påminner om en sort som kan sprida någon sjukdom som främst förekommer i Sydamerika. Finns det risk för detta även i Sverige, eller är detta en ofarlig bagge?

Du har blivit biten av fältrovskinnbaggen Himacerus mirmicoides, som är vanlig nästan överallt i Sverige. Den är avlägset släkt med de blodsugande rovskinnbaggar som kan sprida Chagas sjukdom i tropikerna, men släktskapet är inte närmare än till exempel människa och gris. Chagas sjukdom har påträffats några gånger i Sverige, men då alltid hos personer som levt eller vistats under längre tid i områden där parasiten som orsakar sjukdomen finns. Det finns alltså inget att oroa sig för.

Precis som nästan alla svenska skinnbaggar är Himacerus mirmicoides helt ofarlig. Men den är ett glupskt rovdjur (= nyttodjur i trädgården) och ibland kan den provsmaka på sådant den egentligen inte kan äta. Som kuriosa kan det vara roligt att veta att larverna av den här skinnbaggen ser ut nästan precis som stackmyror.

– Andreas Nord

november 27, 2023

Inlägget postades i

Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spindel från Dalarna – vad kan det vara?

Kvadratspindeln, Araneus quadratus, tillhör spindelfamiljen hjulspindlar. Hit hör också flera andra stora och spektakulära svenska spindlar, till exempel den allmänna korsspindeln. Typiskt för hjulspindlarna är de runda och ganska stora spindelnäten som de spinner för att fånga sin mat. Det är nästan alltid där en hittar spindlar. Att se en hjulspindel på marken, som här, är mer ovanligt. Spindeln på bilden är en hane, vilket syns på den ganska nätta, bakåt avsmalnande bakkroppen. Honans bakkropp är rund och påtagligt svullen. Bilden skickades in av Johannes Kesti.

Jag hittade denna lilla spindel på en grusväg i Dalarna i början av augusti, kl. 11.00 på dagen. Vägen var belägen mellan två åkrar där kor betade. Spindeln var 1 centimeter lång utan benen. Vet ni vad det är för sort?

Spindeln som du har hittat är en kvadratspindel (Araneus quadratus), en hane. Den är ganska nära släkt med korsspindeln (Araneus diadematus) och båda dessa arter tillhör familjen hjulspindlar (Araneidae). Vanligtvis brukar man inte hitta dem på en väg utan istället i mitten av sina hjulformade nät som de spinner för att fånga insekter med.

– Ellen Sandström

november 24, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Spindeldjur

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Vad är det för träd?

Denna ståtliga lind växer i stadsmiljö i Luleå längst upp i bottniska viken. Just vilken slags lind det är kan vi inte avgöra. Olika nordamerikanska arter förekommer i städer över hela Norrland, men även skogslind och bohuslind tror vi kan överleva där. Bilden skickades in av Pepe Joncevski.

Vad är detta för något träd? Det växer i stadsmiljö i Luleå och jag tror att det kan vara en sorts lind.

Ja, någon sorts lind är det absolut, men jag kan inte säga vilken art i släktet från dessa bilder.  Jag har förstått att man börjat plantera flera olika amerikanska lind-arter som stadsträd i Norrland, men även skogslind och bohuslind bör kunna överleva i Luleå.

– Torbjörn Tyler

november 23, 2023

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur får jag bort finnslide på ett säkert sätt?

Finnslide, Aconogonon x fennicum, kan vara ett ståtligt inslag i trädgården om den bara hålls efter så att den inte tar över alldeles för mycket.

Jag vill ta bort en planta av finnslide i trädgården. Den är inte särskilt stor i sin utbredning. Jag har hört att den kan sprida sig om man gräver i rötterna. Tacksam för svar hur jag ska ta bort den på ett säkert sätt.

Den kommer att skicka upp en del mindre rotskott från de rötter som blir kvar i marken (om du inte lyckas hitta och gräva upp alla nu) så dessa får du vara beredd på att få gräva bort nästa år, men för övrigt tror jag inte det skall vara något större problem att gräva bort finnslide.

Ett alternativ är förstås att dra upp eller klippa bort alla skott så fort de kommer upp, men med den metoden kommer det nog att ta några år att få bort den helt och det krävs att du kan övervaka platsen typ varannan vecka eller så så att den aldrig får någon chans att växa upp ordentligt.

– Torbjörn Tyler

Finnslide är, namnet till trots, inte alls lika invasiv och besvärlig som parkslide. Hur man bekämpar parkslide har vi skrivit om på den här länken, men så drastiska metoder ska nog inte behövas här.

– Andreas Nord 

november 23, 2023

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg